Myrberg, släkt

Myrberg, släkt, härstammande från regementsskrivaren Petter M (d 1725, 51 år gammal), som var född i byn Myran i Lugnas, Skar, och far till underinspektören och uppsyningsmannen vid landtullen i Gbg Jonas M (d 1798, 76 år gammal). Dennes son Eric M (1769-1847) blev magister i Uppsala 1797, docent i österländska språk där 1801, lektor i historia och moral i Gbg 1806 och lektor i teologi där 1816 samt fick professors titel 1822. I äktenskap med en syster till den som viskompositör och musikkritiker verksamme protokollssekreteraren Pehr Fredric Blidberg (LMA 1848) var han far till August Melcher M (1825—1917). Melcher M var studentsånganförare i Uppsala omkr 1850, blev magister där 1854 och var tjänsteman vid telegrafverket 1857—86, lärare i matematik och tyska vid olika läroverk i Sthlm 1858—91, sånganförare i Par Bricole 1865—67 och vice ordförande i Sällskapet för sv kvartettsångens befrämjande 1891-1905. From 1890-talet ägnade han sig helt åt musiken. M är känd som produktiv tonsättare av körverk, en- och flerstämmiga sånger, kammarmusik och pianostycken mm. Han blev 1908 LMA.

Hans äldre bror Otto Ferdinand M (1824— 99) ville också ägna sig åt musiken men hindrades därifrån av en genom överansträngning och umbäranden under studietiden ådragen nervsjukdom, som yttrade sig i värk i händer och fötter och följde honom under hela livet. Otto M blev i Uppsala magister 1851, docent i teologiska prenotioner 1852 och teologie adjunkt 1860, var professor i exegetisk teologi där 1866-92 och blev teol dr 1868. I sin skriftställarverksamhet, som var mer omfattände än någon annan samtida sv teologs, anses M ha varit påverkad av de tyska teologerna J T Beck och J C K v Hofmann samt dansken S Kierkegaard men gick gärna sina egna vägar och infogade sig ej i vare sig den uppsaliensiska lågkyrkligheten eller den lundensiska högkyrkligheten. Han var en målmedveten representant för biblisk teologi och uppträdde — ehuru personligen blid och älskvärd — med polemisk skärpa såväl mot den hyperortodoxa åskådningen som mot romersk-katolska kyrkan, nyevangelismen, den boströmska filosofin och Viktor Rydbergs religiösa liberalism. Efter att 1864—66 och 1869 ha utgivit tidskriften Vittnet grundade M 1884 tidskriften Bibelforskaren, som han till icke ringa del fyllde med egna bidrag, och vars utgivare han var till sin död. Den upphörde 1923. Flera av sina viktigaste avhandlingar har han samlat i ett större arbete, Röster ur den heliga skrift (1877). Mest uppskattad bland M:s senare skrifter blev Johannes uppenbarelse (1888). Efter flera partiella översättningar i olika upplagor utkom 1890 hans översättning av hela Nya testamentet (ny uppl 1894), och han publicerade också översättningar av stora delar av Gamla testamentet. Trots sin stora och av personlig ärlighet, grundlig lärdom och ytterligt samvetsgrann forskning präglade produktion fick M ej det inflytande man kanske kunde ha väntat utan betraktades åtminstone i vissa kretsar som en samhällsvådlig person, "ett svart får bland de teologiska fäderna". Han blev sålunda ej ledamot av den 1884 tillsatta bibelkommissionen, vars arbete han därefter kritiserade. M beskrevs som "en liten satt man med rufsigt grått hår" och raska lågmälda föreläsningar (Cleve v Euler). Papper efter honom finns i UUB.

Hans son Israel M (1875—1956) var registrator i riksdagen 1923—45 och 1:e kanslisekreterare i justitiedepartementet 1924—41 samt fick kansliråds titel 1930. Han utgav 1924 en samling av förut otryckta predikningar av fadern jämte en inledande levnadsbeskrivning och blev 1931 jur dr på avhandlingen Om tjänstemäns oavsättlighet (1930). En annan son, stadsingenjören i Sthlm Olof M (1877-1941), var far till stadsarkitekten i Fagersta Nils Olof M (1907-69), som i äktenskap med sångerskan och recitatrisen Eva-Lisa Lennartsson (f 1910, d 1999), dotter till operasångaren Torsten Lennartsson (bd 22), blev far till skådespelaren Per M (f 1933).

Utan genealogiskt samband med ovanstående släkt var Anna Fredrika M (1878-1931). Anna M blev under pseudonymen Svarta Masken en av sin tids mest produktiva humoristiska sv författare, därtill en av de originellaste. Hennes far, länsveterinären i Värml Johan M (1841—96), var son till en snickare Johannes Olofsson (1801—49) på torpet Myran i Sävare, Skar.