C-G Stellan Mörner

20 Mörner, Carl-Gabriel Stellan, brorsons sonson till M 14, f 10 juli 1915 i Ystad, d 18 jan 1977 i Sthlm, Joh. Föräldrar: kommendören greve Adolf Göran M o frih Emelie Charlotta Maria Anna Funck. Studentex vid hal på Östermalm 10 maj 35, ex vid officersaspirantskolan i Linköping 23 maj 36, inskr vid StH vt 37, tjänstg vid Sthlms stadsbibi periodvis 40-52, inskr vid UU vt 42, FK där 31 mars 42, bibliotekarie o studieledare vid Liv-reg till häst 42 — 43, lär o sektionsledare för musikkurser inom Kursverksamheten vid StH 42–46, FL vid UU 28 maj 47, bibliotekarieex vid skolöverstyns bibbskola 18 juni 47, vik bibliotekarie vid LA:s bibi somrarna 47—49, anställd vid Sv läraretidn:s förlag ab 50, disp vid UU 26 maj 52, FD där 31 maj 52, led av styr för Jenny Lind-sällsk från 53, arkivarie o katalogchef vid Radiotjänsts grammofonarkiv 1 maj 53, chef för grammofonarkivet 1 juli 61, expert o ansvarig för program- o repertoaranalys vid musikavd 1 sept 67, allt vid SR, skivrecensent i Bibl:bladet 54–73, lär vid Statens bibl:skola 55–72, led av kyrkofullm i Johannes förs i Sthlm 66, av kyrkorådet där 68, av styr för Bellmanssällsk från 70, sekr där från 73, led av Johannes förs:s orgelbyggn:komm 72–75.

G 1) 21 okt 1939(–1951) i Sthlm, Engelbr, m Metta Ribbing, f 23 febr 1917 där, ibid, dtr till översten Olof R o Ebba Amalia Charlotta Ehrenborgh samt omg Mangård; 2) 17 nov 1951 i Lidingö m Inga-Lisa Blanck, f 4 juni 1917 i Sthlm, Kat, dtr till köpmannen Erik Gustav B o Hildur Elisabet Natalia Landgren samt förut g Bjarke.

C-G Stellan M både utbildade sig till bibliotekarie och studerade musikvetenskap, och denna dubbla inriktning blev bestämmande för hans senare insatser. Biblioteksarbete kräver intresse för systematik och har en pedagogisk sida, och båda delarna kom till uttryck i M:s publikationer. Under sin tid vid SR:s grammofonarkiv utarbetade han 1962 katalogregler för sv diskotek och ett klassifikationssystem för skiv- och bandupptagningar och gjorde därmed en varaktig, även utomlands beaktad insats. Som expert vid musikavdelningen skapade han ett liknande data-baserat system, som även omfattade musikalier. Det pedagogiska momentet resulterade i ett flitigt medarbetarskap i olika publikationer; dessutom medverkade han i radioprogram. Intresset för folkbildning låg bakom hans lärarinsatser inom Kursverksamheten vid StH.

Musikforskaren M fann tidigt sitt intressecentrum: wienklassicismen och den därmed samtidiga gustavianska epoken i Sverige. Efter främst för ungdom avsedda böcker om Mozart och Haydn — även de ett uttryck för hans folkligt pedagogiska engagemang — ägnade han sin lic:avhandling åt den sv tonsättaren Johan Wikmanson (1753—1800), vilken genom sitt kvartettskapande står i nära relation till Haydn. M vidareutvecklade detta arbete till en gradualavhandling om Wikmanson och dennes förbindelser med bröderna Fredrik Samuel och Gustaf Abraham Silverstolpe, båda betydelsefulla i dåtida sv musikliv. Avhandlingen har sin tyngdpunkt i skildringen av personliga och allmänna förhållanden i den gustavianska epokens musikstockholm men tecknar givetvis även Wikmansons musikaliska livsverk.

Från Wikmanson var steget inte långt till dennes samtida Bellman — de torde ha varit personligt bekanta med varandra, och Wikmanson har bla tonsatt Bellmans pastoralkantat Häckningen — vilket främst resulterade i att M skrev kommentarerna till musiken i standardupplagan av Bellmans skrifter. M:s förtrogenhet med wienklassicismen ledde bl a till en omfattande lexikonartikel om Haydn och att han medverkade i vetenskapliga samlingsutgåvor av Haydns och Mozarts verk.