N August Nilsson

Nilsson, Nils August, f 26 mars 1867 i Åhus, Krist, d 20 dec 1952 i Lund (enl db för Tottarp, Malm). Föräldrar: lotsåldermannen Frans N o Elna Katarina Åberg. Mogenhetsex vid Kristianstads hal 31 maj 86, inskr vid LU 17 aug 86–ht 90, jur-fil preliminärex 31 maj 90, medarb i tidn Arbetet i Malmö 90, förste red där april 00–08, led av stadsfullm i Malmö 10 jan 02–10, av AK 06–14A o 15–19A, av FK 19B-36 (led av KU 10–12, av jordbruksutsk 13–14, 24–30 o 33-36, av statsutsk 15–23, av tredje särsk utsk 19B, andre v talman 21–28, förste v talman 29–30, statsrevisor 28, led av riksdagens inter-parlamentariska grupp), red för Lantarbetarbladet 08–13, för Arbetets söndagsbilaga Framtiden 08–21, led av 1902 års löneregleringskomm febr 12–juni 23, av komm ang lönereglering för lotsverket okt 12–mars 13, av komm ang det mindre jordbrukets kreditförhållanden sept–okt 13, av komm ang omorganisation av överintendentsämb okt 13–okt 15, av Malmöhus läns landsting 14–30, av komm ang nytt krigsavlöningsreglemente okt 14–mars 15, av komm ang bla upplåtande av mark för militära övningar juni 16–aug 20, av komm ang sockerpriset okt—dec 16, av komm ang tillfällig löneförbättring vid armén o marinen juni 17–mars 18, av 1918 års militära avlöningssakk juni 18–febr 21, av kommunikationsverkens lönenämnd 19—37, av komm ang domänverkets organisations- o avlöningsförhållanden juni 20–nov 22, av 1920 års postkomm aug 20–dec 22, av högskolornas löneregleringskomm dec 20–juni 22, av allm civilförvaltn:s lönenämnd 21–37, av komm ang lönereglering för anställda vid lotsverket aug 21–febr 22, av komm ang domares avlöning juni 22–febr 23, av 1926 års besparingssakk juli 26–febr 29, av komm ang UD:s organisation okt–dec 27, av komm ang centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet juni 28–sept 29, av 1928 års lönekommjuni 28–dec 32. Trädgårdsodlare.

G 14 maj 1893 i Malmö, S:t Petri, m Ingår Hansson, f 19 aug 1869 i Åhus, Krist, d 21 febr 1945 i Tottarp, dtr till lantbrukaren Hans Andersson o Elna Trulsdtr.

August N, så småningom med tillnamnet Kabbarp, studerade i Lund och tillägnade sig en radikal uppfattning i samhällsfrågorna. Han medarbetade från 1890-talets början i Arbetet, lärde känna Axel Danielsson och efterträdde denne vid sekelskiftet som huvudredaktör. N var inte särskilt initiativrik som tidningsledare men han skaffade sig en skicklig stab av medarbetare och samarbetade väl med Bengt Lidforss (bd 22), som skrev briljanta artiklar i tidningen. N var ivrig förespråkare för den socialdemokratiska ungdomsrörelse som växte fram omkring sekelskiftet, och Arbetet blev ett språkrör för det 1903 bildade ungdomsförbundet. Hans skeptiska hållning till storstrejken kan ha försvårat samverkan inom redaktionen och bidragit till hans beslut att avgå. I K G Ossiannilssons genombrottsverk Barbarskogen (1908) har N stått modell för en av de tre huvudfigurerna i berättelsen, som elakt karikerar den sydsv socialdemokratin.

Under flera år var N stadsfullmäktig i Malmö, där han invaldes som en av socialdemokratiska partiets två första representanter. Lidelsefullt bekämpade han samhällets orättvisor och gjorde under lång tid avsevärda insatser i fältarbetet som politisk agitator i Skåne. I grunden var han dock föga dogmatisk och utsattes tidigt för mera vänsterorienterade partimedlemmars kritik. Principiellt betydelsefullt var hans välformulerade ställningstagande 1911, då han i likhet med bl a Gustaf Steffen deklarerade sig som ministersocialist. N framstod därvid som den främste talesmannen för ett socialdemokratiskt engagemang i regeringsarbetet. Arbetarpartiet ansåg dock inte tiden mogen för ett regeringssamarbete med liberalerna utan avböjde Staaffs erbjudande om ett par ministerposter.

I riksdag och parti blev N känd för självständiga uppfattningar. Som v talman engagerade han sig, som framgår av den blandade samlingen Anekdoter (1946), i representativa uppdrag. Han behärskade tyska och franska och tog del i det internationella parlamentariska samarbetet. N betroddes även med utskottsuppdrag och gjorde med tiden betydande kommittéinsatser. Som lönereglerings-kommitterad undgick han inte kritik för sin sparsamma linje när lönerna sattes för de offentligt anställda. Ett av hans utredningsuppdrag avsåg utrikesförvaltningen.

N var en särpräglad personlighet, med tiden allt mindre radikal. Han uppskattades av samtiden som kåsör och novellist — kända blev samlingarna Soliga Kabbarp (1916), Lustgården (1918) och Olympen på sommarnöje (1923). Han lämnade politiken 1936 för att som egen företagare odelat ägna sig åt sin skånska fruktodling.