F Wilhelm Meves

Meves, Friedrich Wilhelm, f 14 april 1814 i Delligsen, Braunschweig, Tyskland, d 10 april 1891 i Sthlm, Ty. Föräldrar: pastorn Ludewig Christian Friedrich M o Auguste Wilhelmine Lüders. Apotekselev i Braunschweig 29, provisor 34, inskr vid univ i Kiel 23 okt 40, amanuens vid anatomisk-zoologiska museet där 41, konservator vid Naturhist riksmuseet, Sthlm, april 42–maj 77, sv medborgare 21 febr 65, led av styr för Entomolog fören i Sthlm från 89.

G 11 juni 1844 i Sthlm, Ty, m Ida Lappe, f 19 dec 1809 i Stralsund, Nikolai, d 18 juni 1890 i Sthlm, Ty, dtr till skalden Karl L o Ulrika Schindler.

När Wilhelm M vid 13 års ålder blev faderlös togs han omhand av sin morfar som var präst i Braunschweig. Efter att ett par år ha fått undervisning av denne sattes M i apotekslära och utexaminerades som provisor 1834. Uppmuntrad av sin far blev M tidigt naturintresserad. Som apotekare valde han anställningar främst efter vad trakten kunde bjuda med avseende på fåglar och fjärilar. Under tjänstgöring i Kiel skrev han in sig som medicine studerande vid universitetet och lämnade sin apotekstjänst när han med välvilligt bistånd av universitetsläraren och ornitologen F Boie anställdes som amanuens vid universitetets zoologiska museum. M blev snart en skicklig konservator och visade sig ha en märklig förmåga – förvärvad genom iakttagelser i naturen – att ge uppstoppade däggdjur och fåglar naturliga former och karakteristiska ställningar.

I Sthlm hade Naturhistoriska riksmuseet vid samma tid svåra bekymmer med en oskicklig konservator och när museiintendenten C J Sundevall på en utrikes resa lärde känna M och såg prov på hans arbeten erbjöd han honom tjänsten som konservator vid museet i Sthlm. Dit for M 1842, stannade i 35 år och kom att betyda mycket för museets utveckling och anseende.

Under 1830- och 40-talen hade ornitologerna gjort åtskilliga felbestämningar genom att i färg och teckningar beskriva avvikande ungfåglar och fåglar i olika ruggningsstadier som nya arter. För att möjliggöra säkrare bestämningar förvärvade M åt riksmuseet representativa serier av en mängd fågelarter utvisande bon med ägg, dunungar och de varierande fjäderdräkterna hos olika åldrar och kön under skilda årstider. Avsikten var att ge en bild av hela den palearktiska regionens fågelfauna. Främst i det syftet företog M vidsträckta insamlingsresor från Frankrike i väster till Uralbergen i öster och från Norra ishavet i norr till Alperna i söder. Han reste flitigt även inom landet och ägnade speciellt intresse åt Lapplands, Gotlands och Ölands fåglar.

M redogjorde för sina resor och erfarenheter i VA:s publikationer och tyska ornitologiska tidskrifter, utgav en handbok för konservatorer och bearbetade och översatte från latin till tyska Sundevalls skrift om fåglarnas systematik. VA visade sitt erkännande av M:s arbete genom frikostiga reseunderstöd och genom att årligen tillerkänna honom gratifikationer ur museets biljettintäkter. De år då museet var stängt for reparation beviljade akademin gratifikationerna ur egen kassa.

När M tog avsked efter att av riksdagen ha beviljats statspension mot att han till museet överlät sin samling av fågelägg var han alltjämt vital och ägnade sig i fortsättningen med iver åt entomologin. Sina planer på en palearktisk fågelsamling hade han inte hunnit genomföra fullständigt men under pensionsåren strävade han att åstadkomma en motsvarande kollektion av fjärilar. Genom egna insamlingsresor och genom byten med samlare och institutioner bragte han samman en instruktiv samling av palearktiska fjärilar i vilken arterna representerades genom serier som visade individernas avvikelser i form, färg och storlek. Kollektionen var av högt vetenskapligt värde och överlämnades genom testamente till riksmuseet. – M hörde till Entomologiska föreningens i Sthlm första styrelseuppsättning och i denna förenings liksom i sällskapet Faunas sammankomster var han en trägen och aktiv deltagare.

M var från 1868 arbetande medlem i Karl XV:s jaktklubb men var ingen verklig jägare utan främst intresserad av djurens vanor och beteenden. För fågelfångst använde han luftgevär laddat med klistervälling. Vidare höll M ett mindre menageri på VA:s gård och hade planer och förhoppningar på att få anlägga en zoologisk trädgård vid Bellevue.

M:s hustru Ida, dotter till den pommerske skalden Karl Lappe, var från ungdomen litterärt intresserad och familjen hade sällskapliga förbindelser med flera samtida skalder. Hon översatte med framgång till tyska dikter av Runeberg, bl a första delen av Fänrik Ståls sägner, och två diktsamlingar av R v Kræmer.

Julius Seelhorst-Meves (1844–1926), systerson till M, kom till Sverige 1849 och upptogs av M som hans egen son. Efter att ha gått igenom skogsinstitutet och tjänstgjort vid skogsstaten och i skogsstyrelsen blev han 1884 byråchef i domänstyrelsen. Han följde sin morbror på insamlingsresor bl a till Ryssland 1869 och kom att dela dennes håg för entomologi. Han ägnade sig främst åt skogens skadeinsekter och gjorde för bekämpningen av dem värdefulla rön – publicerade i Entomologisk tidskrift – särskilt rörande nunnan och tallspinnaren. Han var nära ett halvsekel medlem av Entomologiska föreningen i Sthlm och i 20 år styrelseledamot. Sin stora fjärilssamling överlämnade han till skogshögskolan.