Moll, släkt

Moll, släkt, härstammande från prästen Israel Mohl i Hornberg, Württemberg, vars sonson slaktaren Johann Mohl (1651–1727) i Rosenfeld, Württemberg, var farfar till kirurgen Julius M (1721–52) i Wachenheim a d Weinstrasse i Pfalz. Hans änka Charlotta Sophia Pfarr (1731–1801) flyttade med deras två barn till Sthlm. Där gifte hon om sig med en i Amsterdam född tobaksfabrikör av släkten Hoving (bd 19), av vars systrar en var gift med en vinhandlare Johan Conrad Pfarr i Sthlm. Sonen grosshandlaren Johan Adam M (d 1802, 53 år gammal) i Sthlm hade bla en dotter som i äktenskap med grosshandlaren och bruksägaren Carl Fredrik Bohnstedt blev stammoder for en adlig och en ofrälse släkt med detta namn.

Hennes bror säterirusthållsägaren Didric Johan M (1780–1858) på Värnas i Värna, Ög, var i äktenskap med en medlem av adliga ätten Blomensköld far till Johan Theodor M (1816–95). Theodor M fick utbildning vid Teknologiska institutet i Sthlm 1833–36. Han var en av Johan Theodor Bergelins (bd 3) kompanjoner vid grundandet av Nykvarns pappersbruk i Turinge, Sth, 1847. Där representerade M det tekniska kunnandet och ledde byggnadsarbetena. Då pappersbruket fullbordats, hyrde han en verkstadslokal i pappersfabrikshuset. Hans verksamhet där, som omfattade tillverkning av slipstolar, holländare, kollergångar, skärmaskiner, satsglättar, ångmaskiner och delar av pappersmaskiner, utvidgades och flyttades 1872 till egna lokaler i närheten. Till följd av en olycklig borgensförbindelse förlorade M sin förmögenhet och måste 1879 nedlägga sin verksamhet vid Nykvarn. 1880 blev han ledare för verkstaden vid Hällefors styckebruk i Mellösa, Söd. Där fortsatte M med framgång tillverkningen av maskineri för pappersbruken och levererade åtskilliga fullständiga pappersmaskiner, som arbetade mycket tillfredsställande, i enstaka fall hölls i drift i flera decennier och fick avsättning även i Norge och Finland. Ännu mer betydde emellertid hans verksamhet som brukens rådgivare i tekniska frågor i allmänhet. M:s flitigt samlade anteckningar om pappersbruken tycks tyvärr ha nästan fullständigt förstörts efter hans död till stor skada för kunskapen om dåtida sv pappersindustri. En anteckningsbok av honom från åren 1855–56 har dock utnyttjats av forskare inom området.

Theodor M:s farbror grosshandlaren Johan Emanuel M (1777–1851) övertog sin fars firma i Sthlm. En av dennes döttrar blev mor till Gustaf Beskow och farmor till Natanael och Elisabeth Beskow (bd 4). Firman övertogs av sonen grosshandlare Johan (John) Adam M (1805-95) i Sthlm. John M blev i äktenskap med en kusin till Gustaf Beskow morfar till professorerna Hjalmar och Gunnar Forssner (bd 16) och far till Karl Thomas (Tom) M (1853–1922). Denne blev 1888 fil dr i Uppsala på avhandlingen Bidrag till kännedom om urladdningen af Ruhmkorffs induktorium (Bihang till VAH, XII:I:4, 1887) och var lektor i fysik och kemi vid Högre realläroverket å Norrmalm i Sthlm 1892–1918. Då Öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk tillkom 1905, blev han tf läroverksråd och ledamot där. M:s insatser i dess arbete var betydande, men på grund av vacklande hälsa återgick han redan 1909 till sitt lektorat. Han skrev bl a Lärobok i fysik för de allmänna läroverkens högre klasser, 1–5 (talrika uppl 1897–1968), Lärobok i kemi för realskolan, 1-2 (13 uppl 1912–61) och Lärobok i kemi för realgymnasiet, 1–2 (4 uppl 1914–29) samt uppsatser i pedagogiska ämnen. M:s anseende var stort och obestritt. Det har sagts, att han "ägde en rikt utrustad mänsklighet, en fint danad och nobel personlighet", "att han tedde sig mera som en etisk princip än som en människa bland andra och att han syntes fri från vanliga människors olater och ovanor" (Sprinchorn).

Hans äldste bror, Johan (John) Gustaf M (1843–1912), var från 1878 VD för Skånes enskilda banks kontor i Sthlm, som han förestod även efter denna banks sammanslagning med Skandinaviska kreditab 1910. Deras yngste bror, riksbankschefen Victor Ludvig M (se nedan), hade en dotter som gifte sig först med sin kusin professor Gunnar Forssner (bd 16) och sedan med justitierådet Axel Edelstam (bd 12). En annan dotter blev i äktenskap med l:e bibliotekskonsulenten fil dr Knut Tynell mor till riksbibliotekarien Lars Tynell.