Johan (Jean) Monickhouen, van

van Monickhouen, Johan (Jean), d i aug 1614 vid Gdov i Ryssland. I sv tjänst senast 08, generalvaktmästare o överste 4 april 09.

G m Wendelina von Ülfft, d tidigast 31 (Lokalf).

M uppges ha kommit från Brabant (Berg), och hans namn har föranlett förmodan, att han härstammade från en by Monkhoven i Flandern. Mer än en förmodan är ej heller att han skulle ha flytt därifrån undan religionsförföljelserna på 1500-talet (Delgobe). M:s tjänster togs i Sverige särskilt i anspråk vid fästningsbyggnader och vid belägringar.

M sändes först till Livland men fick senare återvända till Sverige för att delta i belägringen av Kalmar 1611, där han tillhörde Karl IX:s högkvarter. I den sv blockaden av Kalmar ingick också en avspärrning av kustvägen för att förhindra danskarna att framföra förstärkningar från Kristianopel. I detta syfte anlades en större skans, som torde ha byggts av M vid Ljungby 15 km sydväst om Kalmar. Skansen visade sig fylla sitt ändamål, och danskarna tvingades sända sina förstärkningar sjövägen, så länge den sv armén stod kvar framför staden.

I slutet av 1611 fick M i uppdrag att värva trupper i Nederländerna och Skottland. Utrustad med värdepapper på en summa av 10 500 rdr och med en last av hudar avsedd att bekosta beväpningen av de värvade trupperna lämnade han 2 dec 1611 Sthlm i spetsen för en flottilj av krigsfartyg. Då Skagerack blockerades av danskarna, tvingades han ta landvägen till Amsterdam.

Brist på medel fördröjde värvningen, och först 17 juli 1612 lämnade han Holland med fyra fartyg och 1 200 man. Han seglade direkt till norska kusten, varefter han efter en äventyrlig färd från Trondheimsfjorden landvägen nådde Sthlm 31 aug i lämplig tid att insättas mot ett danskt angrepp på Vaxholm. Det kom endast till smärre skottväxling, men danska flottans inseglingsförsök kunde avvärjas. 8 sept gjorde M ett försök att med brännare och båtar bemannade med 500 man göra danska flottan avbräck, men anslaget upptäcktes och kunde förhindras. Kort därefter avseglade den danska flottan.

Inför fredsförhandlingarna i Knäred samlade Gustav Adolf i Värnamo en häravdelning, i vilken M:s regemente ingick. I början av juli 1613 transporterades M:s regemente, som nu bestod av 1 148 man, till Björkö söder om Viborg, varifrån det av överbefälhavaren i kriget mot Ryssland, J De la Gardie, dirigerades till Tichvin. En sv truppavdelning under E Horn (bd 19) började i slutet av okt belägra Gdov, dit M anlände i början av nov, varefter minangrepp under ledning av honom gjordes, vilka dock misslyckades.

I början av 1614 beslöt De la Gardie att göra ett anfall mot Novgorod. En operation mot en rysk styrka vid Starja Russa inleddes tydligen under senare hälften av februari, vars ledning anförtroddes åt M. Försöken att skjuta den ryska skansen i brand misslyckades. Stormningsförsöken hade inte bättre framgång, och belägringen måste slutligen uppges på grund av kylan, men följande år kapitulerade ryssarna 15 juli. Därefter inleddes en ny belägring av Gdov. I denna belägringsarmé ingick M:s regemente, som torde ha anlänt kort efter 15 augusti. Ryssarna lyckades avslå två stormningar, och vid en av dem träffades M av en kanonkula och avled.

Kronan pantsatte Skarsby (nu Vängsjöberg) i Gottröra till M. Hans änka innehade panten ännu på 1630-talet (Frälseg 1:2, s 803). M fick uppbära kronoutlagorna för Gottröra och Kårsta (k brev 2 maj 1611). Han fick 1612/14 Nora gård i Danderyds skeppslag och fyra kronogårdar i Norrsunda. En dotter till M blev gift med översten och landshövdingen Michel Jordan och stammoder för en i Finland ännu fortlevande släkt.