Meriter

Lind, Anders Petter, f 19 april 1828 i Tanum, Göt, d 8 maj 1888 i Sthlm (enl db för Tanum). Föräldrar: rdgm Tobias L o Maria Margareta Hansdtr. Hemmansägare på fadernegården Kustorp i Tanum, led av Gbgs o Bohus läns landsting 69-72, 79-80 o 82-87, av AK från 76 (utom vaderiksdagen 87; led av tillf utsk 77-79, 81 o 84, av lagutsk 88). G 8 okt 1856 i Tanum m Anna Elisabeth Carlsdtr, f 4 okt 1835 där, d 6 febr 1896 där, dtr till hemmansägaren Carl Nilsson o Anna Catharina Engström.

Biografi

Som riksdagsman anslöt sig L tidigt till lantmannapartiets radikala flygel o blev riksbekant för sina motioner i rabulistisk anda. I hög grad präglade av den hävdvunna bondeståndsradikalismen gav hans bisarra motioner uttryck åt ett varmt patos för de små o förtryckta i samhället — dit han själv räknade sig — o åt en extrem sparsamhetsiver, en inte alldeles ovanlig företeelse inom lantmannapartiet under 1800-talets senare årtionden.

Bland L:s humana strävanden kan här nämnas de motioner, i vilka han yrkade på förhöjningar av krigsmanskapets pensioner o på ersättning åt oskyldigt häktade för lidna förluster. I sina motioner för den allmänna rösträtten som, enligt L, utgjorde "det förnämsta villkoret för samhällets lugna utveckling", föreslog han en ändring av riksdagsordningen, så att valrätt borde tillkomma personer där de var bosatta. Rösträtt borde varje välfrejdad person, som försörjde sig själv, rådde över sin egendom o fullgjorde sina skyldigheter till stat o kommun, vara i sin fulla rätt att åtnjuta. Det partipolitiska maktläget under L:s riksdagsmannatid var dock sådant att han vann föga gehör för sina krav, även om han då o då rönte mycket starka sympatiyttringar utanför riksdagen.

Det svala intresset för L:s motioner gällde i synnerhet dem som färgades av hans besparingsnit. Han ville se det allmänna kyrkomötet avskaffat. Det föranledde enligt honom en helt onödig utgift o var en i hans ögon otidsenlig institution, som innebar ett klart misstroende mot regering o riksdag. I sin kamp för en stramare budget ville han upphäva vissa bestämmelser som gällde adelns privilegierade jordbesittningar; vidare ville han avskaffa biskops- o landshövdingeämbetena o presidenttjänsterna i de kollegiala verken. Allt sådant som uniformer, ordnar o mässskrudar borde också försvinna. I samband med det av regeringen under 1880-talet framlagda förslaget om en ny härordning yrkade L på viktiga begränsningar o pekade i det sammanhanget på vikten av en väl utvecklad frivillig skarpskytterörelse, där även ungdomen kunde komma att spela en roll. Han krävde i en motion att alla gossar i folkskolans avslutningsklasser under minst en månad borde erhålla obligatorisk undervisning i vapnens bruk.

L yrkade också på en reduktion av de högre tjänstemännens o ämbetsmännens löner. För den händelse dessa översteg 2000 kr årligen borde den överskjutande inkomsten reduceras med 25%. Oaktat L:s plädering att "såsom det nu är bliva ämbetsmännen allt fetare, ju sämre ställningen i landet for övrigt är", lämnade statsutskottet kallsinnigt motionen utan avseende.

Vid slutet av sin politiska bana övergick L, som oförtrutet hade motionerat vidare trots ideliga motgångar, till det nybildade tullpartiet, företrätt av bl a Frans Vilhelm Dahl o Göran Sääf, vilket resulterade i att han miste en hel del väljarsympatier i sin valkrets vid vårvalet 1887. Att hans ställning dock fortfarande var stark hos väljarna visade sig i det nya mandat han erövrade vid höstvalet s å.

L efterträddes som riksdagsman av sin son hemmansägaren o kamreraren i Tanums sparbank Carl Tobias L (1859-1920), då yngst av kammarens ledamöter o verksam som sådan 1889-95 o 1902-08.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937); biogr över L (Nornan 1889, s 235); Bih till riksdagens prot vid lagtima riksdagen i Sthlm år 1876, 1:2:2 (1876) - ... år 1888, 1:2:2 (1888); T Nevéus, Ett betryggande försvar (1965); S Swensson, biogr över L (SMoK). — Nekr över L i DN 9 maj 1888. - [G Bellander,] AK:s män (1877), s 34 f; [W A Bergstrand,] Politiska silhuetter tecknade af Marcellus (1880), s 226; [dens,j Från 1881 års AK. Konturteckn:ar af Marcellus (1881), s 195-201; [V Millqvist,] AK:s män 1888-90. Ant:ar afScipio (1890), s 101.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Petter Lind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10394, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10394
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Petter Lind, urn:sbl:10394, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-20.