Pehr E Lagerhjelm

Född:1829-05-28 – Karlskoga församling, Örebro län (på Bofors bruk)
Död:1890-12-10 – Stockholms stad (Nora stadsförsamling, Örebro län)

Industriidkare, Bruksidkare


Band 22 (1977-1979), sida 136.

Meriter

2 Lagerhjelm, Pehr Erland, son till L 1 i hans andra g, f 28 maj 1829 på Bofors bruk, Karlskoga, f 10 dec 1890 i Sthlm (enl db för Nora, Ör). Inskr vid UU ht 47, furir vid Svea livg 26 sept 49, officersex 50, under-löjtn vid Närkes reg 11 juli 51, brukspatron på Bofors 53, avsked från krigstjänsten 26 april 55, ensam ägare av Bofors bruk 18 juli 56—73, ordf i styr för Vikern-Möckelns jernvägs ab från 17 mars 71 (VD från 74), ordf i styr för Nora-Karlskoga jernvägs ab 71—76, 77—78, 84—90 (VD från 87), disponent för ab Bofors-Gullspång o ordf i styr 73—78, VD för Striberg-Grängens jernväg från 74 (Jernvägsab Striberg-Grängen 29 jan 86), ordf i styr för Nora-Er-valla jernväg 74—78, 83—89 (Nora-Er-valla jernvägsab från 6 maj 81), led av komm rör patentskydd o skydd för mönster o modeller 11 maj 77—6 nov 78, rådgivande expert vid ab Bofors-Gullspång 78— 80, disponent på Kramfors, Gudmundrå, Vnl, 80—87.

G 17 okt 55 i Sthlm, Klara, m Jeanette Charlotta Murray, f 8 mars 34 där, Kat, f 23 dec 99 i Gbg, Domk, dtr till grosshandl Erik Fredrik Uno M o Sofia Charlotta Venus.

Biografi

Att Pehr L till en början valde militärbanan tycks ha bottnat i en av skandinavismen uppammad romantisk fosterlandskärlek, som dock snart kom att uppvägas av hans håg för teknik o affärer. När han 56 blev ensamägare av Bofors, som han tre år tidigare tillsammans med en svåger o en äldre bror köpt av fadern, hade han redan några år varit brukets ansvarige ledare. Genom praktiska erfarenheter o flitig läsning förvärvade han tekniska insikter, som han befäste under studiebesök i England o på kontinenten. Vad han såg o erfor övertygade honom om att en moderniserad drift o ökad produktion var förutsättningar för att sv järnhantering skulle kunna hävda sig i den allt hårdare konkurrensen från England o Tyskland. Vid det egna bruket ökade han antalet lancashi-rehärdar till fyra o lät dessutom konstruera en ny kolsparande härdtyp •— Boforshärden — som möjliggjorde tillverkning av stora smältor med jämn brottyta. 66—67 uppfördes ett efter utländskt mönster konstruerat snällvalsverk — landets första i sitt slag —¦ vid vilket man efter ett par års besvärligheter lyckades producera en ypperlig valstråd, som huvudsakligen exporterades till USA o som fick guldmedalj vid världsutställningen i Paris 78.

Bofors gav under högkonjunkturen i början av 70-talet god vinst, o i tron att konjunkturen skulle bestå, ville L öka tillverkningen o inledde förhandlingar om att bilda ett bolag för köp av Bofors o vissa andra bruksegendomar. 73 stiftades ab Bofors-Gullspång med L som disponent o störste delägare näst handelsbolaget J A Kjellberg & söner i Gbg. Under de närmaste åren ökades produktionen vid Bofors genom uppförande av en masugn o en bränslesnål s k lundinsk vällugn. 75 o några år framåt var bruket landets största producent av valsat fin- o stångjärn, o 78 gjordes det första utslaget i en nyuppförd martinugn. Tack vare den o ihärdiga experiment lyckades man framställa ett gjutstål, som hade samma egenskaper som Krupps smidda degelstål, o 81 levererades de första stålkanonerna till sv armén. L hade då lämnat Bofors. Det hade snart visat sig att den ekonomiska kalkyl som var grunden till bolagsbildningen inte höll, o företaget som skulle driva såväl järnframställning som sågverksrörelse o lantbruk gick under de krisår som följde efter högkonjunkturen med förlust.

71 hade L tagit initiativ till Nora-Karlskoga jernvägsab. Fyra år senare var en järnväg, som med slutstation i Otterbäcken vid Vänern förband en del av Bergslagen med världshaven, färdigbyggd. Kostnaderna hade varit större o inkomsterna blev mindre än man hade beräknat, o styrelseledamöterna måste personligen ansvara för ett obligationslån på närmare 4 milj kr. När bolaget 78 begärdes i konkurs, råkade L på ekonomiskt obestånd o begärde av den anledningen avsked från disponenttjänsten vid Bofors. Avskedsansökan bifölls, men han ombads att t v stanna som teknisk expert.

L trivdes mindre väl med sin andraplans-roll, o 80 antog han befattningen som disponent vid det av J A Kjellberg & söner ägda Kramfors sågverk. Han genomförde där en noggrann planering för avverkningar o virkesbehandling, o en nyanställd skogschef fick i uppdrag att kartlägga o taxera företagets skogar o ägna omsorg åt den dittills försummade föryngringen på brandfält o kalhyggen. 83 tog L initiativet till föreningen Skogskultur i Norrland —• senare Norrlands skogsvårdsförbund ¦—• med syfte att försöka hindra slöseri med Norrlands skogar o att sörja för deras återväxt.

L var en sträng chef, o han hade ett häftigt humör, men han ställde stora fordringar även på sig själv, o hans rättrådighet o hjälpsamhet gjorde honom efterhand omtyckt både i Bofors o Ådalen. Han sörjde för arbetarnas välfärd genom att bygga bostäder, gynna egnahemsverksamheten o understödja sjukhjälpsföreningar, pensionskassor o olika former av fritidsverksamhet men var avogt inställd mot de fackföreningar som arbetarna bildade. Då han ansåg sig sakna de kunskaper som krävdes inför sågverkets förestående utvidgning o omläggning till eldrift, begärde han avsked. 87 bosatte han sig i Nora, där han under sina sista år var direktör vid Nora-Karlskoga jernvägs ab, ledare av flera mindre gruvbolag o ordf i sjukstugedirektionen. Han dog hastigt av hjärnhinneinflammation under ett besök i Sthlm.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L bl a i UUB (till G M Nerman).

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i Soc-Dem 18 aug 1886; A Cnattingius, I Bergslagen för femtio år sedan (1925); L Dalgren, Karlskoga hist 1586 —1936 (1936); T Ekelund, J S Gralén o L E Leyler, I Karlskoga bergslag (1926); E Hilde-brand, Minnesskr över Nora bergslags järn-vägsab:s järnvägar (1926); A Holmgren, Norrlands skogsvårdsförb (Skogsvännen 1933, h 1); G Lindberg, Karlskoga bergslag. Hist o beskrifn:ar (1895); N H Quist, Ådalen, 1—2 (1943—46); B Steckzén, Bofors. En kanonindustris hist (1946); G B Thomé, Nora sjukstuga genom tiderna (1939). —• Nekr:er i Hernösands Posten 12 dec, Nora stads o bergslags tidn 13 dec o Sthlms Dagbl 12 dec 1890.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr E Lagerhjelm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10909, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-11-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10909
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr E Lagerhjelm, urn:sbl:10909, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-11-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se