Meriter

Lichton, Robert, f 7 juli 1631 i Humlesund, Borgå, Finland, d 8 jan (ringn 9 jan i Sthlm, Ty) 1692 på Rörstrand, Sthlm. Föräldrar: överstelöjtn Johan L o Catharina Guthrie. Musketerare i sv armén 46, fänrik vid Johnstowns reg, Viborgs län, juli 49, löjtn vid Viborgs läns kavallerireg 54, ryttmästare vid Pontus De la Gardies kavallerireg 55, major vid Claes Totts värvade kavallerireg 57, deltog i riksdagarna 60, 64, 68, 72, 76, 80, 82–83 o 86, överstelöjtn vid Wolmar Wrangels reg 23 aug 65, överste 3 april 75, frih 30 sept 75, chef för nya adelsfanan 10 mars 76, för gamla adelsfanan 9 aug 77, generalmajor 15 jan 79, guvernör över Reval o Estland 31 maj 81, generallöjtn o guvernör över Kronobergs o Jönköpings län 14 sept 85, k råd o president i Åbo hovrätt 20 jan 87, greve 10 dec 87.

G 22 maj 62 i Sthlm, Nik, m Beata Rosenstierna, d 84 på Lida, Hölö, Söd, begr 12 april 85 i Sthlm, Ty, dtr till generalräntmästaren Mårten Wewitzer, adl R, o Beata Böckman.

Biografi

L var son till en skotsk officer i sv tjänst som stupade i slaget vid Wittstock 1636. Själv tog L 15 år gammal tjänst som musketerare vid den sv armén i Tyskland o tjänade sig upp i graderna. Som ryttmästare vid Pontus De la Gardies kavalleriregemente deltog han i Karl X Gustavs polska krig, var med i försvaret av Krakow 58 o stred i Preussen under de sista krigsåren. Genom äktenskapet med Beata Rosenstiema övertog han en betydande förmögenhet med gårdar o säterier i olika delar av landet. I riksdagen var han en av lågadelns främste företrädare o blev nära vän med Johan Gyllenstierna (bd 17) o Erik Lindschöld.

Under det skånska kriget försträckte L medel till Karl XI genom att värva trupper o deltog själv som överste för adelsfanan i 76 års fälttåg. I slaget vid Lund, där han stred på vänstra flygeln, fick han ena armen sönderskjuten o sårades av sex kulor som aldrig kunde plockas ut. Efter tillfrisknandet deltog han i snapphanejakterna i Skåne 78–79.

Efter kriget blev L Karl XI :s handgångne man o enväldets trogne tjänare o var en ivrig anhängare av reduktionen så länge det inte gällde hans egna köpegods. Han fungerade som president i de båda livländska reduktionskommissionerna i Riga o Sthlm, var utrustad med stora befogenheter o sökte genomdriva godsindragningarna med maktspråk. Vid utarrenderingen av de reducerade godsen visade han sig inte otillgänglig för mutor. 81 utnämndes L till guvernör. Sex år senare kallades han till k råd, blev president i Åbo hovrätt o upphöjdes till greve.

L var en robust krigare med stora kroppskrafter o hetsigt lynne. 54 begick han dråp på fältskären Lorentz Greek o måste för några år bege sig utomlands. I juni 67 ställde han till ett stort uppträde på Järntorget i Sthlm, sårade en major o duellerade med en överste med värjan i ena handen o pistolen i den andra. Johan Gyllenstierna talade 73 om L:s dåliga ölsinne, hans lust att bråka med officerare o brist på moderation i sitt rus. Trots detta stod L högt i gunst hos Karl XI, som under sina utfärder från Sthlm flera gånger besökte honom på hans gård Rörstrand. Kungen var också med vid hans praktfulla begravning i Riddarholmskyrkan, då Haquin Spegel höll likpredikan. Spegel lät också trycka ett versifierat äreminne över honom. L:s epitafium utfört av Nicodemus Tessin d y är uppsatt i Kungsholms kyrka.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

L:s saml (vol E 4648—4654) i RA innehåller konc, 45 brev från honom till hustrun, mottagna brev o ekonomiska handhar. Konc, mottagna skriv:er o brev, rättegångshandhar, räkenskaper 1656—93 i L:s arkiv (18 vol), KA i RA. Skriv :er till K M:t ang reduktionsärenden mm, rättegångshandhar o handhar rör gods i Livland i Livonica II: 134—135, 438—444 o 710—713, RA. En saml L:iana i Westinska saml, UUB. — Brev från L bl a i RA (bl a 4 till E Dahlberg o 4 till M G De la Gardie). Strödda brev från L även i KB o Jönköpings läns mus.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Rullor, KrA.

S Hedar, Ensk arkiv under karolinska enväldet (1935); E Ingers, Erik Lindschöld (1908); A Isberg, Karl XI o den livlänska adeln (1935); S Jacobsen, Den nordiske Kriigs Kronicke, ed M Weibull (1897); NP Jensen, Den Skaanske Krig 1675—1679 (1900); Jönköpings hist, 3 (1919); Karl XI, Almanacksanteckn:ar, ed S Hildebrand (1918); O Lindqvist, Jakob Gyllenborg o reduktionen (1956); A Munthe, Joel Gripen-stierna (1941); dens, Studier i ... reduktionens hist (1971), s 425; G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungmakten (1955); dens, Johan Gyllenstierna (1957); G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schwe-den, 1 (1965); J Vasar, Die grosse livländi-sche Giiterreduktion (1931); S Ågren, Karl XI:s indelningsverk (1922), s 128 f, 134, 138, 156 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert Lichton, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11326
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert Lichton, urn:sbl:11326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-20.