Robert F Kræmer, von

Född:1791-08-20 – Finland (på Gammelgård, Lampis, Tavastehus)
Död:1880-05-25 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Arméofficer, Landshövding, Ståthållare


Band 21 (1975-1977), sida 504.

Meriter

1 von Kræmer, Robert Fredric, f 20 aug 1791 på Gammelgård, Lampis, Tavasteh, Finland, d 25 maj 1880 i Uppsala. Föräldrar: översten vid arméns flotta Carl Gustaf v K o Christina Lovisa Stiernvall. Sergeant vid arméns flottas Sveaborgseskader 25 nov 99, kadett vid Karlberg 29 sept 06, utex 11 april 08, fänrik vid livgrenadjärreg 21 april 08, vid 2:a livg 8 maj 10, löjtn där 26 febr 11, kapten 29 juli 17, deltog i riksdagarna 17—18, 28—30, 34—35, 40—41, 44^5, 47—48, 50—51, 53—54, 56—58, 59—60, 62—63 o 65—66 (förstärkt statsutsk 34—35, 40—41 o 63, bevilln:utsk jan—aug 34 o nov 50—juni 51, allm besvärs- o ekonomiutsk 40—41, förstärkt konstitutionsutsk 40—41, förstärkt bankoutsk 40—41, statsutsk 44—45 o nov 47—aug 48, särsk utsk 53—54), led av komm för nytt infanteriexercisreglemente febr 20—23, major i armén 21 maj 22, kammarherre 24 april 24, major i generalstaben i mars 26, landsh i Uppsala län 1 juli 30— 19 sept 62, ståthållare på Uppsala slott 21 juli 30—19 sept 62, frih 10 nov 37, revisor av stats-, banko- o riksgäldsverken 41, ordf i komm ang stadgar för Ultuna lantbruksinst jan 41—febr 44, led av komm ang stamholländerier i riket juni 45—febr 46, ordf i styr för Ultuna lantbruksinst 48—64. — LKrVA 28, HedLLA 44, HedLVSU 55, ordf i Karl Johans-förb 60—69.

G 24 april 24 i Sthlm, 2:a livg, m Maria Charlotte (Lotten) Söderberg, f 21 jan 02 där, Nik, d 6 dec 69 i Flen, dtr till grosshandl Anders Petter S o Johanna Fredrika Liedbeck.

Biografi

Robert v K växte upp i en tavastländsk officers- o herrgårdsmiljö. Vid 8 års ålder blev han vid inträffad lönevakans efter fadern sergeant vid arméns flotta utan tjänstgöringsskyldighet men med viss lön. Vid krigsutbrottet 08 befann han sig på Karlberg. Enligt vad han själv senare uppgivit ville han då helst återvända till Finland men blev efter lottning med W v Schwerin (dödsskjuten vid Oravais) placerad vid Göta artillerireg. Han tjänstgjorde först vid Karlstens fästning, sedan vid norska gränsen. Enligt vad han meddelar i sina memoarer uppmanades han i mars 09 att med två haubitser medfölja G Adlersparres upprorstrupp från Värmland till Sthlm, något som han dock avböjde med hänvisning till den trohetsed han nyligen svurit Gustav IV Adolf. Uppgiften, som på grund av sin in-opportuna innebörd är att betrakta som trovärdig, speglar K:s genom hela livet bevarade lojala inställning till kungahus o annan överhet. K bevittnade upploppen vid Fersenska mordet 10 o ingrep 11 mot allmogeoro vid Råbelöv i Skåne; enligt sin egen uppfattning lugnade han de upproriska genom att gå varsamt fram. Han deltog i slagen vid Gross-Beeren, Dennewitz o Leipzig 13; hans dagboksanteckningar från denna tid ger livfulla, innehållsrika o kusligt realistiska ögonblicksbilder. Han var även med om fälttågen i Holstein 13—14 o i Norge 14. Han förblev allt framgent en varm beundrare av Karl XIV Johan. Under en resa i Tyskland 22 med anledning av kronprins Oscars förlovning fick han tillfälle att diskutera sina krigserfarenheter med kronprinsens blivande svärfar, Eugéne de Beauharnais. K:s eget giftermål med en förmögen grosshandlardotter grundlade hans ställning som storgodsägare.

Under sin långa tid som landshövding i Uppsala län var K länets obestridda centralgestalt. Som länschef o självskriven ordf i hushållningssällskapet tog han en rad betydelsefulla initiativ. Kommunikationerna förbättrades genom vägbyggen, uträtandet av backar, brobyggen, uppmuddring av segelleder o bildandet av ångbåtsbolag. Talrika milstolpar med initialerna R v K (av folkhumorn uttydda: res vackert kanalje) vittnar än i dag om vägarnas förbättring. Jordbrukets avkastning höjdes genom sjösänkningar o agrartekniska framsteg; K själv ivrade särskilt för klöverodling o för uppförandet av rior. Guano o annan gödsel införskaffades. Boskapsaveln utvecklades genom grundandet av stamholländerier o stimulerades genom nötboskapspremier. K var med om att bilda Uppsala stads o läns sparbank 30, Uppsala läns brandstodsbolag 44, ett kreatursförsäkringsbolag för länet 49 o Sveriges geologiska undersökning 58. Som hedersledamot av LA genomdrev han 44 under visst motstånd ett beslut om sammankallandet, efter engelskt mönster, av det första sv lantbruksmötet i Sthlm 46; han tog även initiativet till lantbruksmötet i Uppsala 55. K bildade vidare 50, i Örsundsbro i närheten av sin egendom Taxnäs, Lagunda o Hagunda häraders varuanskaffningsbolag, landets första konsumentkooperativa förening. Bolaget fanns kvar ännu på 80-talet.

Sitt kanske allra viktigaste initiativ tog K 39 genom en skrivelse till K M:t, vari han förordade inrättandet av ett statligt lantbruksinstitut på kungsladugården Ultuna utanför Uppsala. Han betonade statens ansvar för jordbruksutbildningen liksom för annan utbildning o underströk det föreslagna institutets praktiska betydelse som mönster-bildare för landets jordbruksegendomar. K vann gehör för sina synpunkter. Han blev 41 ordf i den kommitté, som sedermera blev styrelse för det 48 inrättade lantbruksinstitutet.

För staden Uppsala spelade K en stor roll. Under 30- o 40-talen infann han sig gärna på socken- resp kommunalstämmorna o påverkade ofta besluten; sedan blev hans inflytande mindre markant. Han utnyttjade också i stor utsträckning sin rätt att sitta som ordf i magistraten o (framför allt) drätselkammaren. I tidningen Upsala kritiserades han stundom som despotisk, men i allmänhet accepterades hans auktoritet o sakkunskap utan invändningar. Parker (t ex Stadsparken), promenader (t ex vid Flustret) o broar (t ex Västgötaspången) tillkom under hans ledning eller medverkan. G Wennerberg skrev 48 i en av sina gluntar: "Kors, hvad den Kræmer är bra för staden! Han bygger broar o planterar trän." Dock anmärktes 61, att K:s egen feta rasboskap avbetade de träd på Slottsbacken, för vilkas plantering han själv ivrat (Lundh, s 28). K var vidare med om att skaffa katedralskolan en ny hemvist (37), att inrätta ett länslasarett i det Aurivilliuska (fd Ekermanska) huset invid Gustavianum (50), att grunda en "skarpskytteskola" (61) — föregångare till Tekniska skolan — o att starta en tvättinrättning. I ett ömtåligt läge kom K under de järnvägsdebatter som pågick under hans sista landshövdingetid. Hans kritiker hävdade då, tydligen inte helt utan grund, att han tog större hänsyn till sina intressen som godsägare vid Örsundsbro än till residensstadens behov.

För sällskapslivet inom Uppsalasocieteten spelade K o hans musikaliska, varmhjärtade maka en central roll. Landshövdingehemmet på slottet mottog talrika högt uppsatta o vittra gäster, t ex prins Gustav, E G Geijer, PDA Atterbom, H Järta, Malla Silfverstolpe o G Wennerberg. K hjälpte till att reda upp Geijers affärer o gjorde det möjligt för honom att 37 flytta in i ett eget hus invid UB. Med professorer o studenter hade K goda kontakter, bl a som hedersledamot av Upplands o Smålands nationer. Han förde rätt ofta univ:s talan på riddarhuset o vände sig 63 mot förslaget att flytta univ till Sthlm. För de studentikosa inslagen i den akademiska samvaron hyste han en livlig sympati.

K deltog i ett flertal ständermöten o spelade under 40-talet en viss rikspolitisk roll. Hans ståndpunkt har betecknats som moderatkonservativ (Borell, s 235). Hans yttranden på riddarhuset gällde i första hand frågor som rörde jordbruk, boskapsskötsel, skatteprinciper, rotering, fattigvård o fångvård. Som jordbrukare företrädde han främst de större egendomarna o var tämligen kallsinnig mot långt gående bondekrav, något som under en utskottsdebatt 40 lär ha lett till att bonderiksdagsmannen S Heurlin (bd 19) gick till häftigt angrepp mot honom (Liljecrona, s 364). När uppsalastudenterna 44 till Oscar I:s stora bekymmer förberedde en resa till ett skandinaviskt studentmöte i Khvn, hörde K till dem som hjälpte univ:s rektor, Geijer, att avstyra hela företaget. K avböjde att bli överståthållare 44 o civilminister 47 men sökte under riksdagen 47— 48, med temporär framgång, bilda ett kungatroget parti, som skulle motarbeta såväl de konservativa som de liberala, bl a i representationsfrågan. 53 insattes K i det utskott som skulle handlägga brännvinsfrågan. Han hade tidigare motsatt sig långt gående attacker mot den fria husbehovsbränningen men engagerade sig nu för den avveckling, som ständerna kom att besluta sig för. Gent emot förslagen om inrättandet av länsnämnder eller landsting stod K länge kritisk bl a på grund av sin höga uppskattning av hushållningssällskapen men förklarade 54 att en dylik reform var önskvärd. Om den uppskattning som kom K till del, vittnar bl a Landshöfding v K:s understödsfond för missväxtskadade inom Uppsala län, som hushållningssällskapet bildade genom insamling vid K:s avgång som ordf jan 63; K tillsköt själv ett betydande belopp. I sina på ålderdomen nedtecknade Minnen har K med påtaglig tillfredsställelse redogjort för sina många insatser o utmärkelser. Även om hans verkliga roll kanske inte alltid var så utslagsgivande som denna o även senare framställningar tyder på, var K obestridligen en innovatör o organisatör av mindre vanliga mått. Den lugna auktoritet, varmed han nästan alltid tycks ha uppträtt — enstaka lynnesutbrott finns dock noterade — var ett utflöde av en självkänsla som var förenad med både kunskaper o charm, ävensom med en högt upp i åren bevarad god hälsa. Fredrika Bremer, som var särskilt varmt fästad vid K:s maka, har 46 i ett brev till K:s vän Malla Silfverstolpe betecknat honom som "en frisk o varm o värmande gestalt". K var en imposant företrädare för 1800-talets sv högbyråkrati.

Författare

Sten Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av K:s ppr (bl a brev från k personer, H C Andersen, PDA Atterbom, B v Beskow, M Brahe, C W Bottiger o E G Geijer, vidare K:s resejournal 22—23, hans fullmakter m m) i UUB (X 270 aa). Brev mellan K o hans maka, testamenten, bouppteckn :ar, brev till K o hans maka m m i Collectio Ernfor-siana, tillhörig Västm-Dala nation i Uppsala, men dep i UUB (U 1199 b). Brev från K i RA (till bl a A v Hartmansdorff, L Manderström o A E v Rosen), SA (till B v Beskow) o UUB (till bl a L V Henschen, K Olivecrona o J H Schröder).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förslag till landtbruks-instituts anläggande på Ultuna kungs ladugård. Sthlm 1840. 15 s. [Undert.] — Beskrif-ning öfver finska eld-rior och hvad dermed eger 'gemenskap (Upsala läns kongl. landt-hushållnings-sällskaps handlingar, d 18, Upsala 1836, s 38—51, 1 pl; även sep, 18 s, 1 pl). — Några ord, efter tagen kännedom om de vid statsutskottets betänkande n:o 99, mom. 17 och 18, rörande anslag till nybyggnader vid Ultuna, gjorda reservationer. Sthlm 1863. 4 s. — Föredrag ... den 11 maj 1862 (Carl Johans-förbundets handlingar för år 1862, Upsala 1863, s 18—32). — Anteckningar om tilldragelserna närmast före och under slaget vid Dennewitz den 6 september 1813 (ibid, 1865, s 11—43, 1 karta, även sep, 36 s, 1 karta). — Kort öfversigt af tilldragelser under 1813 års fälttåg efter slaget vid Dennewitz den 6 september till stormningen af Leipzig den 19 october, jemte dagboksanteckningar under nämnde tid (ibid, 1866, s 10—40; även sep, 31 s). — Mina lefnadsmin-nen tecknade år 1866. Sthlm 1866. 125 s. ¦—• Anteckningar från tiden efter slaget vid Leipzig till freden i Kiel (Carl Johans-förb handl, 1867, s 15—27). — Tal ... den 11 maj 1869 (ibid, 1869, s 9—14). — Tal och föredrag på Carl Johans förbundets högtidsdagar, utdrag ur min resejournal och berättelse om ett skeppsbrott. Upsala 1876. 146 s, 3 kartor.

Utgivit: C G von Kraemer, Lefnadsöden antecknade . . . samt 2 :ne bref af konung Gustaf III till öfveramiralen grefve Ehrensvärd. Upsala 1877. 25 s. [Undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: K:s fullmakter, UUB.

AdRP; B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); F Bremer, Brev, 2 (1916); E G Geijer, Saml skrifter, 8 (1875); A Gjöres, Sv kooperation före åttiotalet (1919); H Juhlin Dannfelt, Matr öfver stynmedlemmar, lärare o elever vid Ultuna landtbruksinst 1849—1899 (1899); dens, LA 1813—1912 (1913); J Landquist, Erik Gustav Geijer (1924); T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftn 1853—1854, 1—2 (1945—47); C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser (1917); H Lundh, Det glömda Uppsala (1963); M Montgomery-Silfver-stolpe, Memoarer, 2—4 (1914—20); G B Nilsson, Demokratins pris (StvT 1967); dens, Självstyrelsens problematik (1967); H Reu-terdahl, Memoarer (1920); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 3 (1903); L Tingsten, Huvuddragen av Sveriges krig o politik aug 1813—jan 1814 (1924); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975); Uppsala läns k hushålln:sällsk 1815—1915, 1—2, ed S E Bring o A Sjöström (1915—16); Uppsala stads donationsfonder, ed T Holm (1959); G Wennerberg, Saml skrifter, 2 (1882).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert F Kræmer, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11740
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert F Kræmer, von, urn:sbl:11740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se