Karl A Kullberg, af

Född:1813-08-27 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1857-06-29 – Nikolai församling (Kalmar stadsförsamling, Kalmar län)

Författare


Band 21 (1975-1977), sida 673.

Meriter

3 af Kullberg, Karl Anders, son till K 2, f 27 aug 1813 i Sthlm, Nik, d 29 juni 1857 där (enl db för Kalmar). Studier vid Klara skola o Sthlms gymn, inskr vid UU 29, jur fil ex där 32, hovrättsex 35, kammarjunkare 35, red för Freja 36—38, lantdomarebiträde 40, hovrättstjänstgöring, uti resor 42— 45, medarb i Aftonbladet 46—56, adelsman vid faderns död 6 maj 51. — Förf. — Ogift.

Biografi

Genom fadern fick Karl af K tidigt litterära impulser o vann som 17-åring pris i SA för en högstämd dikt om Leopold. Året därpå framträdde han med ett versifierat högtidstal vid Gustav II Adolfs-festen i Kalmar, där fadern blivit biskop. Han återvände även senare till versens form o utgav ett par diktböcker i efterromantisk stil. K hade också ambitionen att bli dramatiker. Hans kärlekstragedi Svenskarne i Neapel framfördes på Dramatiska teatern 1836 men nedlades, sedan den utsatts för hård kritik i Aftonbladet. Komedin Svartsjuka botad genom inqvartering hade en viss framgång på andra scener. Men det var framför allt som prosaförfattare K gjorde sig ett namn. Han var mycket produktiv o utgav på 30- o 40-talen en lång rad romaner som blev uppskattade av en bred läsekrets.

I 20-årsåldem bodde K några år i Sthlm, där han, ekonomiskt oberoende o med förnäma relationer, levde ett glatt o sorglöst överklassliv. Stoff o erfarenheter från denna tid utnyttjade han i några romaner i mondän miljö t ex En ung mans memoirer som utgavs anonymt liksom de flesta av K:s tidiga verk. Boken sades återge ett upphittat manuskript skildrande "sederna, sällskapslivet och de olika åsikterna för dagen i Sverige". Handlingen kretsar kring en ung lebemans äventyr i samtidens Sthlm; stilen är ledigt kåserande med en ofta spirituell dialog o förnumstiga, ibland moraliserande kommentarer. K antyder själv sitt lärjungeskap till Bulwer-Lytton, vars skildringar från engelskt societetsliv tydligen starkt fängslat honom. Till samma genre hör En dansös' bekännelser, där ett i grunden tragiskt ämne behandlas med enligt tidens synsätt "frivola" inslag. — Närmast en pikareskroman i modern miljö är boken med den originella titeln 16—20; också här märks inflytande från Bulwer, men K anknyter även till sv realistisk tradition (Cederborgh).

K hade stor förmåga att omsätta intryck från sin breda beläsenhet i sina egna verk. I hans historiska romaner märks, som E Lindström visat, ständigt inflytande från W Scott; ibland är det fråga om direkta lån. Liksom Scott gör i sina Waverleyromaner fantiserar K fritt mot en bakgrund av historisk verklighet, men han saknar det vida historiska perspektivet. Miljöskildringen stannar vid ansatser, psykologin är ytlig. I Carl Gustaf Wrangel vävs berättelsen om titelpersonens ungdomskärlek samman med bilder från härläger o slagfält. Kompositionen i dessa romaner är ofta lös. K:s mest ambitiösa arbete i den historiska genren, "karakters- och sedemålningen" Gustaf den tredje och hans hof, består av en serie färgrika episoder kring personer i den gustavianska kretsen — K visar sig vara väl orienterad i epokens person- och kulturhistoria. K:s läsekrets, för vilken sv historisk roman av detta verklighetsilluderande slag var en ny, intressant genre, fängslades av hans onekligen rappa o livfulla framställningssätt, låt vara att stilen för en nutida läsare ibland verkar krystad o patetisk o inte försmår sensationsromanens grälla effekter.

Under hela sin bana som författare medarbetade K flitigt i tidningar o kalendrar. Sin journalistiska verksamhet började han i tidningen Freja, där han en tid var i häftig polemik med Almqvist i Aftonbladet. Hans politiska inställning pendlade ganska odeciderat mellan konservativa o mer liberala värderingar; Palmblad kallade honom en vindflöjel. Från början närmast samhällsbevarande o kritisk mot tidens "rabulister" påverkades han av Frejakretsen i liberal riktning. I en artikelserie 40—42 pekade han på samhällsförhållandena som en förklaring till nöden o brottsligheten i landet. Under sina sista levnadsår engagerade han sig ivrigt för kvinnans myndighet.

Sedan K under ett par studieperioder i Uppsala utbildat sig till jurist, tjänstgjorde han en tid som domare på den småländska landsbygden o bosatte sig senare i Kalmar. Under denna tid, då han kom i närmare kontakt med de kroppsarbetandes liv o upplevde nödåren på 40-talet, vändes hans intresse allt starkare till de sociala o samhällsekonomiska problemen, särskilt kriminaliteten o förhållandet mellan godsägare o stat-torpare. Dessa problem utgör bakgrunden till hans viktigaste sociala romaner, Domaren o En sommar i Småland, vilka innebär ett steg mot större realism i hans litterära produktion. Han ger, om än bara glimtvis, bilder ur allmogens o de fattigas tillvaro, präglade av medkänsla med de nödlidande. Domaren är en brottmålsroman, där K enligt tidens smak låter zigenare spela en central roll. En sommar i Småland utspelas i herrgårdsmiljö. Intressantare än den något sentimentala kärlekshistorien är här de socialpolitiska idéer han gestaltar i människoskildringen. Han var vid denna tid påverkad av ungkonservatismens tankar o ger en karikatyr av en adlig godsägare som suger ut o förtrycker sina underlydande. I kontrast till honom ställs en patriarkalisk husbonde, skildrad som en sann representant för bördsaristokratins gamla dygder; i myndig omtanke om sitt folk präglas han också av en sund reformanda. Inom ståndssamhällets ram skulle den ansvarskännande adeln enligt K bidra till lösningen av tidens sociala motsättningar. "K såg den gamla herrgårdskulturen med dess patriarkaliska regim i elegiskt skimmer i kontrast mot den nya tidens frigjorda ekonomiska liberalism" (A Kjellén).

K visade under hela sin författarbana håg för litterära mystifikationer. I Minnen från en vistelse i Stockholm utnyttjade han ett uppslag från Jules Janin o lyckades genom sin stilistiska talang få den läsande allmänheten att tro att boken var en översättning av en fransk turists anteckningar från ett besök i Sverige. K visar här skarp blick för speciellt sthlmska egenheter o en journalistiskt tränad iakttagelseförmåga, dokumenterad också i hans "bref, anteckningar och skizzer" från resor på kontinenten.

K utgav flera böcker med "skizzer" o "genremålningar", oftast anekdotiska eller kuriösa bilder ur samtida vardagsverklighet, en genre som skulle fulländas av Blanche (titeln En prästmans anteckningar användes första gången av K). Det humoristiska draget hos K kommer fram bl a i hans Tidssatirer, där han, som det heter i förordet, behandlar "lynnen, karaktärsdrag, politiska fraktioner, onaturligt konventionella förhållanden, egenheter i sällskapslivet' m m".

I K:s brokiga författarskap söker man förgäves en mer särpräglad personlig linje. Litet av opportunist sökte han mönster i på hans tid populär romankonst, särskilt engelsk o fransk, o förebilderna är ofta alltför tydliga. Han hade en utpräglad berättarbegåvning, men med sin lättlöpande penna nådde han inte egentligt mästerskap i någon av de genrer i vilka han försökte sig. Störst intresse för eftervärlden erbjuder hans romaner med samtidsmotiv genom deras på god observation grundade sede- o miljöskildringar från 30- o 40-talens Sverige.

Samtida uttalanden om K som människa är få. I hans levnadssätt, särskilt under ungdomen, fanns tydligen drag av ytlig epikurism — han kallades ibland "den lättsinnige poeten". Med åren utvecklades han till större allvar o mognad, troligen också under inverkan av svår sjukdom o depressioner, o han vann anseende som en seriös skribent o samhällsdebattör. Vid sin bortgång karakteriserades K som "en bildad, intressant och angenäm personlighet samt en vänfast karaktär".

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Om K:s ppr jfr Ahnfelt nedan a a. Diverse ms på vers o prosa i Kalmbergska saml i NordM. Några strödda brev i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Herrman, fantasi i sånger [sign dikt] (Psyche, 1831, Sthlm 1830, s 1— 41). — Kan jag hoppas? (ibid, s 139— 141). — Tal hållet i kungs-salen å Calmar slott då minnet af Gustaf II Adolfs dödsdag firades den 6 november 1832. Calmar 1832. 27 s. — Carl Gustaf Wrangel. Romantisk skildring af trettioåriga kriget. Svenskt original af K. K-g. Calmar 1833. 218 s. [Sign.] — Pilgrimen [sign dikt] (Vinterblommor, årg 3, 1834, Sthlm 1833, s 125 f). — Bilden / Med trenne blommor (ibid, s 131 f). — Maximilian eller en sammansvärjning under Erik XIV:s regering. Novell af K. K-g. Calmar 1834. 194 s. [Sign.] — Ynglingen [sign dikt] (Vinterblommor, 5, 1836, tr 1835, s 6—12). — De båda blommorna (ibid, s 32—34). — Den döende Byron till Julia (ibid, s 38 f). — En ung mans memoirer. Skildringar ur stockholms-lifvet. D 1—3. Sthlm 1835— 36. [Anon.] 1. 1835. 211 s. 2. 1835. 229 s. 3. 1836. 280 s. — 16—20. Svenskt original. D 1*. Sthlm 1836. 204 s. [Anon.] — En dansös' bekännelser. Bigtade af henne sjelf. Svenskt original af C. W-n. Sthlm 1836. 163 s. [Pseud.] — Svenskarne i Neapel, skådespel i fem akter. Sthlm 1836. 158 s. — Tids-satirer, humoristiskt försök af E. N. Bulwan. Par 1— 2. Sthlm 1837. 1. Poeten magasins-förvaltare. Qvinnan. 54 s. 2. Grosshandlaren kommerseråd. Dansösens skänk. 47 s. — Kalmar slott [sign dikt] (Vinterblommor, 7, 1838, tr 1837, s 11—24). —- Bilder ur stockholmslifvet. Läsning för folket. H 1—4. Sthlm 1837—38. [Anon.] 1. Polisbetjänten. 1837. 34 s, 1 pl. 2. Jungfru Lisettes historia. 1838. 45 s, 1 pl. 3. Positiv-spelaren. 1838. 46 s, 1 pl. 4. Gesällerna. 1838. 32 s, 1 pl. — Gustaf den tredje och hans hof. Försök till en karakters- och se- demålning från sista decenniet af adertonde århundradet. Afd 1—2. Jönköping 1838—39. [Sign.] V, 339, 222 s. Övers Leipzig (tr Pe-nig) 1841, 430, 360 s (anon). — Domaren. En berättelse af K. K-g. Sthlm 1842. 243 s. [Sign.] Övers Leipzig (tr Hochlaitz) 1851, T 1—2, 253, 224 s (anon), [annan uppl] Jena 1877, 209 s (Unterhaltungsbibliothek fur Reise und Haus, 25), 2. Aufl Jena (tr Naum-burg) [1895]. — Genre-målningar af en plankstrykare. N:o 1—3. Kalmar 1842—43. [Anon.] 1. Den nya tidningen. 1842. 66 s. 2. Kontanter och romaner. 1842. 54 s. 3. Riksdagsmanna-valet. 1843. 64 s. — Den sista menniskan. Skaldestycke. Calmar 1843. 23 s. — Vid firandet af Carls-dagen i Calmar år 1843. U o o å. (3) s. [Anon.] — Theater-galleri. Sthlm 1844. 54 s, 6 portr. (Tills med A T Blanche.) — Bref, anteckningar och skizzer från utlandet. D 1—2. Sthlm 1844. 307, 351 s. — Det otroliga eller svartsjuka botad genom inqvartering. Lustspel i en akt. Sthlm 1845. 48 s. [Omsl.] 2. uppl 1847. (Svenska theatern, n:o 14.) 3. uppl 1869. — Kungens skål / Drottningens skål [sign dikter] (Svea, årg 2, 1846, Sthlm 1845, s 219—222). — Borgholms slott [sign] (ibid, 3, 1847, tr 1846, s 47—68). — Syskonbarnen eller hofgunst och folkgunst. Berättelse. Norrköping 1846. 258 s. [Original-bibliothek i den sköna litteraturen, årg 2, 1846.] — En sommar i Småland. Berättelse. Sthlm 1847. 287 s. (Nya svenska parnassen, 6.) — Stycken på vers. Norrköping

1847. 64 s. — Minnen från en vistelse i Stockholm åren 1844—45 af Francois Rouel. Öfvers af A. O. Norrköping 1847. 115 s. [Pseud; original av K.] — Samlade smärre berättelser och skizzer. D 1—3. Norrköping 1847—48. 1. 1847. 106 s. 2. 1848. 160 s. 3.

1848. 160 s. — Vid en skål för Danmark i Calmar den 10:de juni 1856. Calmar 1856. (4) s. [Anon.] — Ur Karl af Kullbergs portfölj. Efterlemnade papper, berättelser och humoresker i urval utg af A Ahnfelt. Sthlm 1879. 289 s, 1 portr. — Bidrag i dagspressen.

Redigerat: Freja, 1836—44, Sthlm, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahnfelt, Lefnadsteckn (Ur K af K:s portfölj, 1879); R G:son Berg, Palmblad o Brockhaus (Saml 1924); H B[jursté]n, K K (Svea 1858); [J G] C[ar-lén], K (111 tidn, 1857, nr 27); L Furuland, Statarna i litt:en (1962); A Kjellén, Sociala idéer o motiv hos sv förf under 1830- o 1840-talen, 1—2 (1937—50); E Lindström, Walter Scott o den hist romanen o novellen i Sverige intill 1850 (1925); N Molin, Shakespeare o Sverige intill 1800-talets mitt (1931); G Stenhammar, Bilder ur riksdags- o huf-vudstadslifvet . . ., 3 (1903); Sv biogr lex, N F, 6 (1865—68); O Sylwan, Sv litt vid 1800-talets midt (1903); dens, Liberalismens tidsålder (Sv litt:ens hist, 2 uppl, 2, 1929). — Nekr över K i Post- o inrikes tidn. 30 juni 1857.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl A Kullberg, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11852
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl A Kullberg, af, urn:sbl:11852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se