Meriter

2 König, Carl Henric, f 5 april 1726 på Lockstaholm, Husby-Långhundra, Sth, d 1 maj 1804 (enl bouppteckn). Föräldrar: lagmannen Christian K o Anna Margareta Weylandt. Konduktör vid byggningsstaten i Sthlm nov 45, ämnessven i VA 45, v stadsarkitekt i Sthlm, stadsarkitekt från 19 mars 73, k arkitekt 91. — LFrKA 91.

G 1) 4 jan 56 m Eva Catharina Björling, dp 26 maj 29 i Vika, Kopp, d 6 nov 60 i Sthlm, Kat, dtr till lagmannen Johan B o Christina Elisabeth Kolthoff; 2) 24 juni 62 i Simtuna, Upps, m Fredrika Lovisa Tillaeus, dp 4 okt 45 i Sthlm, Hovf, d 31 maj 02 (enl bouppteckn), dtr till prosten o kh Georg T o Sara Cornelia van Muyden.

Biografi

K var lärjunge till Johan Eberhard Carlberg, stadsarkitekt i Sthlm 1727—73. I sin tidiga ungdom rönte han troligen också i samband med slottsbygget påverkan av Carl Hårleman o Göran Adelcrantz. Carlberg hade omkr 30 grundat ett "informations-verk", dvs en arkitekturskola knuten till sin verksamhet. Inrättandet av denna skola, som var den första o länge den enda i sitt slag intill dess arkitektutbildningen blev en angelägenhet för Konstakademin, har betecknats som "arkitektyrkets första effektiva seger över skråväsendet". Under Carlbergs långa tjänstetid undervisades ett stort antal blivande arkitekter o byggmästare. Bland dessa var också K, för vilken Carlberg hyste stor tillgivenhet. K kom snart att själv undervisa i informationsverket. Han synes ha varit en utmärkt pedagog. Erik Palmstedt, som började i arkitektskolan 55, säger sig i K "från första början vunnit en mästare vilken grundligen hos mig inplantat smak för byggningskonsten jämte solide principer i denne vidsträckte vetenskap".

Enligt egen uppgift studerade K i ett o ett halvt års tid för J F Blondel i Paris — troligen i slutet av 40-talet. Från denna tid finns en samling med ritningar o anteckningar bevarade. Samlingen har uppenbarligen nyttjats vid undervisningen i arkitekturskolan. Dess skiftande innehåll avspeglar K:s praktiska läggning. "En abstrakt teorie utan tillämpning är mindre smaklig", heter det också i företalet till den lärobok, Inledning til mecaniken och byggningskonsten, som han gav ut 52 o som kan betraktas som en rådgivare för unga arkitekter i sådana väsentliga ting som t ex hållfasthetslära o materialkunskap. Den är antagligen grundad på egna erfarenheter från Sthlm. Men han hänvisar också till Cronstedt, Elvius, Ehrensvärd o Polhem. Vad gäller de teoretiska avsnitten, stödjer K sin framställning på Blondels Cours d'architecture. Han visar sig vara mycket lyhörd för tidens strömningar. Betecknande är hur utförligt han uppehåller sig vid frågan om byggnadernas funktion o planlösning. K:s tekniska läggning avspeglar sig också i ett annat arbete som samtidigt utkom i samma volym, En beskrifning öfwer åtskillige af framledne commercerådet ... Polhem opfundne machiner. K hade enligt egen uppgift arbetat under Polhem o hyste stor vördnad o beundran för honom. Bakom arbetets tillkomst låg uppenbarligen ett beslut av VA 8 dec 44 att söka genom ritningar o beskrivningar tillvarata Polhems inventioner, ett arbete som skulle utföras under överinseende av Augustin Ehrensvärd o med biträdande av ämnessvennen K. Den vackra volymen, som författaren i företalet betecknar som "ett litet ungdomsarbete", är tillägnad Adolf Fredrik o rikt illustrerad med vinjetter o planscher, förutom av författaren av bl a Floding o Gillberg.

I manuskript föreligger vidare ett stort arbete av K:s hand, Grunderne til bygningskonsten. Det har ursprungligen omfattat en volym på 500 tätskrivna, stora oktavsidor, men är nu ganska skadat. Arbetet har till största delen tillkommit på 50-talet, även om anteckningar finns från så sent som 75. Volymen, som troligen är att betrakta som ett föreläsningsmanuskript, som under åren blivit allt vidlyftigare, behandlar hus- resp vattenbyggnadskonst. Del 1 består av sex kapitel, varav de tre första är teoretiskt betonade. K är också här påverkad av franska auktoriteter o smakideal, i första hand av abbé Laugiers Essay sur l'architecture. Som anhängare till Laugier tar han ställning mot den utpräglade rokokon till förmån för franskt klassicistiska ideal. I del 2 behandlas dammar, broar o slussar. I det sista kapitlet i arbetet undervisar han "om förslagen", dvs byggnadsprojektering, kostnadsberäkning o dyl o lämnar praktiska råd o upplysningar, t ex om taxor för olika yrkesmäns arbeten. Av större värde än det franska lånegodset i de teoretiska avsnitten är de praktiskt betonade kapitlen, där författaren stödjer sig på egna erfarenheter, även om utländska auktoriteter också kommer till tals liksom landsmännen Hårleman, Adelcrantz o Faggot. Av stort byggnads- o teknikhistoriskt intresse är i dag K:s syn på olika praktiska arbeten såsom grundläggning, murning, timmermansarbeten etc. Han upphäller sig också ingående vid stadsplaneringsfrågor.

Genom sin bildning och beläsenhet var K i stånd att förmedla nya o fruktbärande impulser till Sverige, i första hand från Frankrike. Erik Palmstedts börshus i Sthlm har omisskännliga franska drag i fasadarkitekturen. Ursprunget till dem är att finna i Blondels o Briseux' skrifter. K:s medverkan framgår emellertid av det undervisnings-och ritningsmaterial som han lämnat efter sig.

Efter Carlbergs död befordrades K till stadsarkitekt, en post som han uppehöll i drygt 30 år. Som ämbetsman var han kunnig o oförvitlig, men han var inte någon skapande konstnär. Hans olika projekt, som ofta berör gator, torg, broar, stränder o andra offentliga miljöer i det sena 1700-talets Sthlm, är tekniskt oklanderliga men torra o akademiska.

Anonymt utgav K 64 Anmärkningar wid landbruk, utdragne ur en ny fransk auctor. Den uppslagsrika skriften har som huvudsyfte att plädera för vikten av att vetenskapens nya rön tas till vara till nytta för modernäringen. Bakom raderna skymtar en originell o spirituell personlighet. K var även verksam som översättare. Inga byggnadsverk av K har veterligen bevarats till vår tid. Han har dock spelat en inte obetydlig roll i sv konst- och arkitekturhistoria. Jämte Carl Wijnblad försökte han skapa en sv motsvarighet till den rika teoretiska litteratur på arkitekturens område som förekom i Frankrike under 1700-talet. Han var en fint bildad man med omfattande kunskaper på många områden, bl a i filosofi o naturvetenskap.

Författare

Henrik Ahnlund

Arkivuppgifter

K:s ms Grunderne til bygnings konsten samt arkitektoniska ritn:ar mm (S 36—38) i KB. K:s ämbetsarkiv 1773—75 i Stadsarkitekternas arkiv, SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar öfver hr. Leopolds förbättring, på det pumpvärk, som är infört uti des Theatro machinarum hy-draulicarum . . . (VAH, vol 5, 1744, Sthlm, s 208—211). — Inledning til mecaniken och byggnings-konsten, jemte en beskrifning öfver åtskillige af framledne commerce-rådet . . . Polhem opfundne machiner. Sthlm 1752. 183 s, 30 pl. ¦—¦ Anmärkningar vid land-bruk, ut-dragne ur en ny fransk auctor. Lund 1764. 24 s. [Anon.] — Rikets nytta af välbelönte ämbetsmän, tänkande informatorer och utvalda studerande. Sthlm 1765. 24 s. [Anon; även tillskr J N Zetherström]

Översatt: [Bazin ainé,] Tractat om ståhltil-värkning i Alsas. Eller konsten, at af tackjärn tilvärka ståhl, Sthlm 1753, 54 s (anon); E Svvedenborg, Utdrag af ... Anmärkningar, om ståhl, Sthlm 1753, 54 s (anon); [G L Schmidt d'Avenstein,] Om projecter . . ., Lund 1764, 25 s (anon); [dens,] Tankar om handel och yppighet, Lund 1764, 32 s (anon); [dens,] Tankar om philosophien och philo-sopher, Sthlm 1764, s (anon); [M Antoine Legrand,] Den förflutna tidens seger . . ., Sthlm 1764, 31 s (anon); [J F] Marmontell, Någre sedolärande historier, Sthlm 1765, 132 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Bouppteckn för K 23 okt 1805, nr 48, o för hans andra hustru 23 juni 1802, nr 22, RA; Ämbets- o byggningskolhs arkiv o Erik Palmstedt, Apologie öfwer min tjenstgjöring wid Sthlms stads byggningsstat, 1772, SSA.

B Hildebrand, VA. Förhist, grundläggn o första organisation (1939); R Josephson, Stadsbyggnadskonst i Sthlm intill år 1800 (1918); A Setterwall, Erik Palmstedt 1741— 1803 (1945); A Stavenow, Carl Hårleman (1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Henric König, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Ahnlund), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11933
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Henric König, urn:sbl:11933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Ahnlund), hämtad 2024-04-18.