Karl

Död:1338

Biskop


Band 20 (1973-1975), sida 706.

Meriter

Karl, levde ännu 14 april 1338 men hade 20 juni varit död någon tid. Vald till biskop i Linköping 1307.

Biografi

K är helt okänd före tillträdet till biskopsstolen. Hans släkt o hemvist framträder, när hans arvsberättigade fränder av småländskt lågfrälse 1310 gav honom tillstånd att fritt förfoga över fäderne- o mödernegods i "Hväm":s (nu Almundsryds o Urs- hults snr) o Linneryds snr i södra Värend. Av dessa gods samt en gård i Telestad vid Växjö inrättade han 11 en ständig vicaria till S:t Sigfrids ära vid Växjö domkyrka med presentationsrätt för linköpingsbiskopen; sannolikt hade han fått sin utbildning där. Senare visade han sig angelägen att för egen o kyrkans del förvärva gods på Visingsö, i Gränna, Vedbo o Kinda; även i norra Småland hade han fränder. I biskopssigillet förde han en båt. Tillnamnet '"Baath" är belagt först genom årboken 1298—1473 o den linköpingska biskopskrönikan (1523).

Att K, en ung man av ganska låg börd utan hemortsrätt i linköpingskyrkan, 07 valdes till dennas biskop, måste tillskrivas ett ingripande av de sedan föregående år regerande hertigarna Erik o Valdemar. Valet stod kort efter 25 aug 07 o vigningen torde ha skett i Uppsala omkr 11 nov så. K:s tidiga år som biskop präglas av hans nära förhållande till hertigarna. Han tillhörde deras råd o var enligt kung Birger knuten till dem genom trohets- o mansed. Hans rang gjorde honom till den främste av deras män. Han medverkade sålunda vid deras delning av sin riksdel (15), medlade mellan Valdemar o ärkebiskopen (16) o utsågs av dem till exekutor av deras i fångenskap uppsatta testamente. Hertigarna beviljade linköpingskyrkan förmåner ägnade att återställa tillståndet före Tyrgils Knutssons antiklerikala politik. Riksdelningen 10 satte dock K i en svår situation. Hela stiftet utom Kalmar län o Öland tillföll Birger, vilken tog sitt säte på Stegeborg. Under de följande åren framträder K sällan i Östergötland; ofta tycks han ha bott på biskopsgården Hässleby i Vedbo. En motsättning kan ha funnits mellan honom o domkapitlet, där kungen hade flera anhängare.

Hertigarnas fängslande o död förde fram K till ställningen som den andlige statsmannen. Han ledde de sv delegationerna vid fördragen i Roskilde nov 18 o i Oslo juni 19. För återvinnandet av Viborg ställde han 21 sin kyrkas medel till förfogande. Rådets förbund i Skara 22, riktat mot kungamodern Ingeborg, ställdes under ärkebiskopens o K:s beskydd. Mycket tyder på att K spelade en central roll inom förmyndarregeringen för Magnus Eriksson. Ett indicium härpå är att intill medeltidens slut dennas forna arkiv, innefattande vissa hertigarnas handlingar, förvarades i Linköpings domkyrka. För sina o sin kyrkas tjänster o lidna skador utverkade K ytterligare förmåner. Den forna biskopsgården Skällvik (på vars mark Stegeborg legat) återställdes, o K utförde där stora byggnadsarbeten. Efter Magnus tillträde till regeringen återbytte kronan Skällvik, som dock tilldelades K jämte Hammarkinds hd som livstidsförläning för trogen tjänst. Svårtolkade avtal från dessa år visar K:s betydande världsliga makt. När Magnus 36 uppger, att Skällvik samt hela Östergötland var pantsatta, kan det förutsättas att K var pantinnehavaren. Största delen av biskopsbordet i stiftets småländska del utarrenderade K 37 genom ett kontrakt till sin frände o ämbetsman Håkan Karlsson (Bergkvaraätten); som centra för K:s ekonomiförvaltning utpekas Visingsö o Skällvik. Man skymtar en konsekvent politik.

Som sin kyrkas ledare var K mindre betydande o framgångsrik. Han förefaller ha stått på viss distans från domkapitlet. Han främjade dock katedralbygget genom att utverka återinförandet av decime decimarum, den impopulära uppbörden av 1/10 av sockenkyrkornas tionde för domkyrkans räkning; till hans tid förlägges stora arbeten på långhuset. Hans egna bidrag till kulten i katedralen var två altarstiftelser, ägnade helgonen Erik, hans herres namne, o Sigfrid, Värends patron. Protester vållade den för sockenprästerna betungande gengärden in natura, införd av företrädaren Lars. K nödgades medverka till en påvlig rannsakning härom. Protokollet från denna (28) ger en bild av hur biskopen drog kring med ett följe av furstlig storlek. I sin mångåriga tvist med Visby Mariakyrkas församling kom K till korta. Vid förhandlingarna (19) var han enligt motparten "måttlöst omedgörlig och rasande". Den tilltagande benägenheten att utnyttja den påvliga reservationsrätten till att i Avignon förvärva kyrkans ämbeten synes K ej ha kunnat bemästra. Hans biskopsstol reserverades 29 till påvens utnämning, något som bidrog till ett flerårigt svaghetstillstånd för linköpingskyrkan efter hans död.

Den ganska anonyme K var under trettio år en av rikets ledande män. Som typ erinrar han närmast om en äldre tids stormannabiskopar.

Författare

Herman Schück



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: H Schuck, Rikets brev o register (ms; hos förf).

B Beckman, Matts Kättilmundsson o hans tid, 1—2 (1953—54); Y Brilioth, Den påfliga beskattningen af Sverige intill den stora schismen (1915); dens, Om ett vittnesförhör ang visitationerna i Linköpings stift (KÅ 1912); B Cnattingius, Linköpings domkyrka (Meddel från Östergötlands o Linköpings stads mus 1962—1963); B Fritz, Hus, land o län, 1—2 (1972—73); H Lägerstad, Hovdag o råd under äldre medeltid (1948); L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964); J Rosén, Kronoav-söndringar under äldre medeltid (1949); dens, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939); H Schuck, Ecclesia lin-copensis (1959); H Yrvving, Gotland under äldre medeltid (1940), s 261 ff. — G Paulsson, Annales suecici medii aevi (1974).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2019-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12361
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl, urn:sbl:12361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2019-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se