Nils Gissler

Född:1715-02-20 – Torps församling (Y-län), Västernorrlands län
Död:1771-11-19 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län

Läkare


Band 17 (1967-1969), sida 136.

Meriter

Gissler, Nils, f 20 febr 1715 i Gissjö, Torp (Vnl), d 19 nov 1771 i Härnösand. Föräldrar: bonden Olof Larsson o Karin Nilsdtr. Elev vid gymn i Härnösand 29, inskr vid UU 25 sept 33, lektor i logik o fysik vid gymn i Härnösand o samtidigt provinsialläkare för övre Västernorrland 43 (tilltr 44), ML vid UU 16 april 44, disp pro gradu 30 maj 44, MD 10 dec 44, fullm som provincialmedicus för Ångermanland o Medelpad 24 nov 62. — LVA 48.

G 21 april 45 i Härnösand m Maria Elisabeth Wikar, f 24 okt 26 där, d 29 febr 76 där, dtr till handlanden Johan W o Sara Wike.

Biografi

G — den förste läkaren i det egentliga Norrland — kom från fattiga förhållanden och hade en mödosam studiegång. Hemsocknens kyrkoherde gav honom den första undervisningen, därefter gick han i skola i Härnösand och på Frösön och efter att ha genomgått Härnösands gymnasium började han hösten 1733 studera i Uppsala. Vid universitetet bedrev G, som tänkte bli präst, ovanligt mångsidiga studier, för uppehällets skull avbrutna av långvariga akademiska konditioner. Han fördjupade sig i Wolffs filosofiska skrifter, ägnade sig åt matematik för Klingenstierna, läste astronomi för Anders Celsius och kemi för Wallerius. Han hade även, enligt egen uppgift för att bota sin egen svåra huvudvärk, börjat lukta litet på medicinen, när han vid 1730-talets slut tog tjänst som informator hos hovapotekaren Aegidius Ziervogel i Sthlm. Dessutom vårdade G dennes vackra naturaliekabinett, övade sig på apoteket i farmaceutiska laborationer och studerade på egen hand anatomiska och medicinska arbeten. I Sthlm gjorde han Linnés personliga bekantskap. Åter i Uppsala beslöt G att helt ägna sig åt medicinen. Han blev Linnés och Rosén von Rosensteins lärjunge, hjälpte den senare att vårda de sjuka under den grasserande Uppsalafebern och disputerade för honom våren 1744 på en farmaceutisk avhandling (De tincturis, essentiis et elixiriis).

När G 1744 återvände till Härnösand som gymnasielektor i logik och naturlära, innebar det att han samtidigt blev provinsialläkare för övre Västernorrland. Riksdagen hade året innan bestämt, att lektoratet skulle förenas med en tillsvidare lönlös läkartjänst, och livet ut strävade G som ende praktiserande läkare i sitt väldiga distrikt, från 1762 dock begränsat till Ångermanland och Medelpad. Nitisk redan som gymnasielärare — han undervisade bl a eleverna i en nyanlagd botanisk trädgård — kom G att göra en storartad insats som medicinskt orakel för mellersta Norrland. Patienter kom från när och fjärran och behandlades ofta gratis; lemmalytta och sinnessvaga inlogerades i hans hem. G såg till att Härnösand försågs med apotek, öppnade surbrunn i staden, prövade med entusiasm dc nymo-diga elektriska kurerna och ympade mot smittkoppor. Hos G inhämtade hans vän Roland Martin kring 1745 den praktiska medicinens grunder. Med Abr Bäck brevväxlade G om epidemier, kurer och lappländska medicinalväxter. Efter hans bortgång prisades hans ömma och osjälviska hjärta, läkaren G lär av allmogen ha dyrkats »som en avgud».

G var en arbetsmyra och fann tid också till en omfattande vetenskaplig verksamhet. Ledamot av Vetenskapsakademin redan 1748 publicerade han i dess Handlingar en lång rad uppsatser i skiftande ämnen; med dess sekreterare Wargentin, hans vän sedan skolåren, brevväxlade han flitigt. Nyfiken och outtröttlig intresserade G sig för allt i hushållningen och naturen, skrev om tork-hässjor och laxfiske, rensjukan, vattuminskningen och konsten att öppna pärlmusslor, små monografier om tånglaken, labben och bävern. För Vetenskapsakademins räkning gjorde han astronomiska observationer, bl a av Venuspassagerna 1761 och 1769. Men främst älskade G meteorologin i hela dess vidd. Han arbetade på en stor Meteorologia, undersökte jordbävningar och solrök, försökte utfinna väderlekens lagar och försåg Torbern Bergman med material om norrskenens höjd över jordytan; till akademin skickade han sina meteorologiska journaler. Mycket av detta var värdefullt, annat litet okritiskt och dilettantiskt. G spekulerade om astrala inflytanden på väderleken, makrokosm och mikrokosm och andra dunkla sammanhang; hans »paradoxer» väckte kritik på sina håll. Som utforskare av norrländska naturförhållanden framstår han dock, jämte A Hellant i Torneå, som pionjär och föregångsman.

G omtalas som en glad, from och älskvärd människa. Han var musikalisk och spelade flera instrument; bouppteckningen nämner klavicymbal, klaver och violoncell. Men hans själ rymde också mörka stråk av ångest och melankoli. Från 1751 led han tidvis av svår psykisk ohälsa, som tog sig uttryck i plågsamma anfäktelser och hallucinationer. G, som tillskrev dem djävulen, har berättat om dem i ett märkligt efterlämnat manuskript. I all sin kliniska exakthet formar det sig till en handbok i demonologi; Satan kastade eldflammor på honom, »helvetets bandhundar» släpptes lösa, G bad och kämpade. Hans påfallande intresse för psykiatri — betygat i hans medicinska praktik och en studie om de karolinska trolldomsprocesserna — förklaras av hans egna själsliga upplevelser.

Författare

Sten Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

G efterlämnade en stor samling ms, varav bara strödda nummer bevarats. Div otr rön o meteorologiska journaler i VA. Utlåtande 24 maj 1771 om trolldomsprocesserna i Samf:s pro fide et christianismo arkiv 18: 3: 12, KB. Om rachitis i Ihreska saml 261, 2a, en skrivelse i samma saml 193, o G:s journaler om norrsken jämte brev t T Bergman, D 1459 b, UUB. Berättelse om G:s anfäktelser i MS 69: 1, även flera medicinska inlagor o talrika brev till A Bäck (jfr Grape 2, 33 f) i Karol inst. Skrivelser till Collegium medicum i Coll med acta, RA. En mängd brev till Wargen-tin 1748—71 i VA (varav flera i Bergianska avskriftssaml, jämte brev till P J Bergius, Gjörwell o a).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Liden 1, s. 320, 397; vidare bl a: Beskrifning på then i Vester-Norrland år 1751 gångbare häste-siu-kan, samt the botemedel theremot blifvit brukade, Sthlm [1751], (4) s (anon, förf enl text; ny uppl Vesterås s å); Berättelse ifrån Hernörand den 18 maji 1761 (Provincial doctorernes til Kongl. Collegium medicum inlemnade berättelser, rörande deras ämbets förrättningar..., Sthlm 1761, s 56—68); se i övrigt Sveriges läkare-historia 1: 1, 1822, s 815—817, betr medv i VAH jfr A J Ståhl, Register öfver VAH . . ., Sthlm 1831, s 83 ff.

Källor och litteratur

Källor o litt: Med fak:s prot, UU:s arkiv; Album nationis Medelpadico-Jemtlandicae, U 1606b, UUB. — G Bucht, Härnösands stads hist, 2 (1945); A Grape, Ihreska handskrifts-saml 1—2 (1949); O E A Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist, 1—2 (1891— 92); Härnösands gymnasiematr 1650—1800 (1926); S Lindroth, VA:s hist, 1 (i korr); O Norberg, Hernösands k gymnasium (1896); A Nordgren, N G. Norrlands förste läkare (Ålsta, Medelpads folkhögskolas elevförb:s årsskr 1925); H Richter, Geografiens hist i Sverige (Lychnos-bibl 17: 1, 1959); A Schön-berg, Åminnelsetal öfver N G [i VA] (1772); Sveriges läk:hist, 1 (1822).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Gissler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13080, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2019-03-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13080
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Gissler, urn:sbl:13080, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth), hämtad 2019-03-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se