Biografi

Gren, medeltida frälseätt, vars släktnamn tidigast kan beläggas 1424. Dess äldste kände stamfar, Kettilbjörn Knutsson (levde 1323), var enligt flera brev bror eller, ehuru mindre sannolikt, halvbror till linköpingskaniken Björn (d 1329 eller 1330), vilken blev domprost något av åren 1312—19. Den förres son Inge Kettilbjörnsson (levde ännu 1335) blev kort före sin död riddare. Hans bror Ernils Kettilbjörnsson (levde ännu 1330), känd som en av dem som 1320 för konung Magnus Erikssons förmyndarregering underhandlade med konung Birgers anhängare på Viborg, blev far till Harald Ernilsson (levde ännu 1360). Denne gifte sig troligen med en på mödernet från Birger jarl härstammande dtr till riksrådet Torkel Andersson (båt).

Deras son Torkel Haraldsson (d 1402) måste på 1370-talet för ett dråp göra pilgrimsfärder till bl a Rom, Aachen o Nidaros. Senare var han häradshövding i flera härad i Södermanland o Östergötland. Torkel Haraldsson dubbades till riddare hösten 1389, troligen vid herredagen i Söderköping, där drottning Margareta övertog makten i Sverige, o namnes senare som hövitsman på Ämnisholm i Småland. 1398 var han medlem av konung Eriks unionsråd, men han tillhörde aldrig det sv riksrådet.

Hans bror, häradshövdingen i Österrekarne (Söd) Sten Haraldsson (levde ännu 1417) på Ål (nu Grensholmen) i Vånga (Ög), blev i äktenskap med en dtr till konung Erik Magnussons råd Nils Magnusson (Ivar Nilssons ätt) far till riksrådet Magnus G (G 1). Dennes son riksrådet Ivar G (G 2) blev far till riksrådet Måns G (G 3). Ätten G utdog med två av den sistnämndes systrar, som levde ännu i början av 1540-talet. Till dess ättlingar på kvinnosidan hörde konung Gustav I, vars mormors mor var brorsdtr till G 1.

Ättenamnet fortlever i gårdsnamnet Grensholmen. Så kallades nämligen G 1:s sätesgård Ål från omkr 1510 av hans dtrson riksrådet Erik Ryning, som då ägde den.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: B Beckman, Matts Kättil-mundsson o hans tid, 2 (1954), s 102; DS 3—4 (1842—56); H Gillingstam, Gren (ÄSF 1: 1, 1957) o där anf källor; ST 1 (1877), s 414.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gren, ätt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13177, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13177
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gren, ätt, urn:sbl:13177, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-20.