A Ragnar Holmström

Född:1894-08-06 – Arnäs församling, Västernorrlands län
Död:1966-11-30 – Skärholmens församling, Stockholms län

Författare


Band 19 (1971-1973), sida 302.

Meriter

Holmström, Arvid Ragnar, f 6 aug 1894 i Arnäs, Vnl, d 30 nov 1966 i Sthlm, Skärholmen. Föräldrar: målaren Arvid H o Evelina Odling. Arbete i olika yrken, bl a som sjöman. Förf.

G 1) 1 dec 17(—20) i Sthlm, Maria, m Inez Katarina Hasselblad, f 23 sept 97 i Eskilstuna o senare g Pettersson; 2) 29 nov 20 i Sthlm, Maria, m Anna Carlsson, f 27 aug 97 där, Kat, dtr till arbetaren Alfred C o Emma Sofia Rundblad.

Biografi

Ragnar H:s far förde som målare en kanske mer än nödvändigt kringflackande tillvaro, och även familjen i dess helhet bytte ofta vistelseort. H fick därigenom redan vid unga år en stark känsla av rotlöshet (flyktingmotivet blev ett av de centrala i hans böcker), samtidigt som han med vördnad beundrade sin mor som med religionens hjälp blev familjens sammanhållande kraft (i hans författarskap är kvinnorna i regel starkare än männen). Av särskild betydelse för H blev närheten till Ångermanälven under bosättningarna i Sollefteå, Svanö och Strömnäs: där lockade havet, främmande länder och sjömannens "friare och stoltare liv". Strax efter konfirmationen, innan han ännu fyllt 15 år, gick han också till sjöss. Efter sina år i olika manskapsgrader ombord mönstrade han av för att läsa på maskinistexamen och skaffa sig verkstadspraktik. Som bänkarbetare råkade han därvid ut för en svår olyckshändelse som satte punkt för hans planer och bestämde honom för att flytta till Sthlm (1913).

I huvudstaden och dess närhet prövade H på flera skilda yrken — mest var han revolversvarvare och montör — men fick också uppleva arbetslöshetens elände. Samtidigt började han skriva dikter, noveller och teaterpjäser och vara aktiv inom arbetarrörelsens revolutionära led. Han skrev t ex flammande artiklar i Brand, gav 1919 ut det fyrsidiga bladet Bomben (endast ett nr) med ursinniga angrepp på det kapitalistiska samhället, bildade i jan 1920 tillsammans med bl a Eyvind Johnson och Rudolf Värnlund den litterära föreningen De gröna och medarbetade i dess radikala tidskrift Vår Nutid, som skulle vara "de ungas, det nyas forum" men som endast upplevde sex nr. Ännu kortvarigare blev den s k Propagandateatern som H, Rudolf Vämlund och några andra startade 1922; dess enda föreställning slutade med fiasko. H fick emellertid 1922 sitt första skådespel tryckt, Den kinesiska muren, civilheroisk komedi i en akt, ett litet häfte på vers, som bl a angriper den etablerade teatern i Bo Bergmans och Dramatens gestaltning. Som sin egentliga författardebut räknade dock H själv romanen Den långa resan (1924) om pojken Jonatan som liksom H växer upp i Ådalen och rymmer till sjöss. Romanen mottogs välvilligt av kritiken, och H kom därmed att lämna kroppsarbetet för att under de närmaste 20 åren helt ägna sig åt ett mycket flitigt författarskap. Sina rika erfarenheter från olika yrken och miljöer förstod han att verkningsfullt utnyttja i en rad novellsamlingar, där inte bara hans sinne för dramatik utan också hans sakliga återgivande av synintryck var väsentliga tillgångar. Livet till sjöss återkom han ofta till också i sina romaner; nära besläktade med Den långa resan är de båda genuina sjöromanerna På däck och durk (1927), som ger många prov på det hårda livet ombord, på både råhet och uppoffrande kamratskap och som blivit H:s mest lästa bok, samt den bl a till tiden kring första världskriget förlagda Benjamin (1932). Av annan karaktär är den "på muntliga och dokumentära fakta" byggda boken Män ombord (1942) som på ett skakande intensivt sätt skildrar en krigsförlisning under andra världskriget. Den ansluter sig genom en del av personerna till en fortsättning i romanen Kvinnor i land (1945).

H framhöll ofta att han hade bonde- och fiskarblod i ådrorna, och hemmiljön — även då den hotades av industrialiseringen — bildade tidigt en viktig motivkrets i hans böcker, främst i romanerna Ensamma människor (1924), Jonas Ödmarks historia (1926), Jonas Ödmarks söner (1927) och Flyktingarna (1931), vilka alla rymmer många handlingar och många våldsamma scener men binds samman i en ödeskedja av skuld och straff. I motsats till dessa romaners människor nära naturen står huvudstadens fattiga och förödmjukade i Kråkslottet (1926) och dess brackige streber i Den lycklige mannen (1930, ny stor uppl 1941 under titeln Karl Gustav Svensson erövrar staden).

I början av 30-talet vistades H ofta i Finland — vid sidan av Dostojevskij och Tolstoj var Sillanpää den författare han beundrade mest — och där kom han särskilt i Helsingfors och på Karelska näset i kontakt med ryska flyktingar. Deras öden fascinerade honom och gav inspiration till novellsamlingen Ryskt monument (1933) och romanerna Ungdom i landsflykt (1934) och dess fortsättning Flyktingar söker hamn (1939), alla utgivna under pseudonymen Paul Michael Ingel och präglade av en fin inlevelse i slavisk mentalitet som länge förledde kritik och allmänhet till tron att författaren var ryss eller finlandssvensk. Under samma pseudonym publicerade han bl a romanerna Byn vid havet (1936) och Byn lever (1938), som är lokaliserade till Tjusts skärgård. De sammanfattar hans syn på hav, land och stad och handlar om de band som binder människan vid fädernejorden och om hur de som överger landsbygden för Sthlm eller USA antingen går under eller blir de krassaste affärsmän.

Helt fristående i H:s produktion är Resa till jorden (1929), en erotisk jagroman men också en roman om konstnärskapets villkor och tragik. Bakgrunden till sitt eget konstnärskap har han ofta kommenterat, utförligast i boken Någonting händer (1933); vad han främst eftersträvade var "enkelheten, det sanna, giltiga livet självt i ljus, mörker, grymhet, kärlek och lust" (brev till Valfrid Palmgren 1 nov 1936). Han berättade frejdigt och rakt på sak utan djupsinnigheter eller något socialt program, men han hade upplevat så mycken dramatik i livet att hans böcker föreföll en del kritiker överdrivna i sin spänning. Själv såg han händelsernas växlingar som ingrepp av ödet; i hans böcker är det inte bara sjön som gör sina arbetare till fatalister, också jordens arbetare upprepar gång på gång att vad som skall ske det sker och att vi därför måste vara kamrater, visa medkänsla och förlåta varandra.

Också som privatman betraktades H av sina vänner som "en kamratskapets konstnär". Han var utåtriktad, sällskaplig, generös och rättfram med en vitalitet som kunde bli bullersam men där både vekhet och blödighet fanns under ytan. Han var också driftig i praktiska sammanhang, sökte t ex patent som uppfinnare, tog initiativet till krav på biblioteksersättning till författarna och hörde till de arbetardiktare som genom föredrag ute i landet propagerade för frivilliga till finska vinterkriget.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bomben [tidskr, nr 1*]. Sthlm 1919. Fol. (4) s. — Den kinesiska muren, civilheroisk komedi. Sthlm 1922. 32 s. (Sveriges förenade teateramatörers dramatiska bibliotek, h 1*.) — Den långa resan. Sthlm

1924. 118 s. 2. uppl Malmö 1945. 138 s. [Jämte Män ombord; se nedan.] — Ensamma människor, roman. Sthlm 1924. 179 s. 2. uppl Malmö 1945. 243 s. Övers Antwerpen [1943]. — Den underbara marknaden, noveller. Sthlm

1925. 293 s. — Kråkslottet, en krönika. Sthlm

1926. 239 s. 2. uppl Malmö 1945. 253 s. — Jonas Ödmarks historia. Berättelse. Sthlm 1926. 161 s. Övers Paris 1932 (i tidskr Le correspondant), 1947, Antwerpen 1944, Stuttgart 1928. — Jonas Ödmarks söner, en berättelse. Sthlm 1927. 242 s. [Nya uppl tills med föreg under tit:] Jonas Ödmarks historia och Jonas Ödmarks söner. 1931. 314 s. (Vårt hems nordiska bibliotek . . . [förtit].) [Ny tr s å.] Jonas Ödmark och hans söner, roman. 2. uppl Malmö 1945. 357 s. •—• På däck och durk, en historia från sjön. Sthlm 1927. 247 s. [Ny utg] [19]40. 251 s. ([Omsl:] Folket i bilds enkronas-böcker [:2].) 2. uppl [19]41. 3. uppl Malmö 1945. 269 s. — Barn, mödrar och manfolk. Sthlm 1928. 277 s. 2. uppl Malmö 1945. 320 s. •— En jul på sjön (Hågkomster och livsintryck . . ., 10, Uppsala 1929, s 259—265). — Resa till jorden, roman. Sthlm 1929. 198 s. 2. uppl 1945. 237 s. — Hårt väder, noveller. Sthlm 1929. 199 s. — Den lycklige mannen, roman. Sthlm 1930. 321 s. [Ny uppl] 1937. 253 s. (Blå biblioteket.) [Ny uppl med tit:] Karl Gustav Svensson erövrar staden, stockholmsroman. 1941. 234 s. [Folket i bilds folkböcker, 7.] — Flyktingarna, roman. Sthlm 1931. 265 s. [Ny utg] 1952. 253 s. [Svenska nutida berättare.] — Bobby, historier om en hundvalp på sommarnöje. Sthlm 1931. 127 s. [Ny uppl] (tr Hfors) 1936. 102 s. ([Pärmtit:] Lindqvists ungdomsböcker [:235].) [Nya uppl] 1941, Sthlm 1946. 95 s. — Bobby växer upp. Sthlm 1932. 139 s. [Ny uppl] (tr Hfors) 1937. 123 s. (Ibid [:245].) [Ny uppl] 1943. 95 s. — Benjamin, roman. Sthlm 1932. 318 s. [Ny uppl] 1939. 318 s. (Nordiska nutidsromaner.) [Ny tr s å.] [Ny utg:] 1. uppl

1943. 238 s. [Folket i bilds folkböcker, 26.] 2. uppl 1944. —¦ Varför jag diktar (Ansikten, självbiografiska skisser av Fabian Månsson, Karl Östman ..., Sthlm 1932, s 147—152). — Ryskt monument. Hfors 1933. 239 s. [Pseud.] — Någonting händer. Sthlm 1933. 249 s. — Författarna och de offentliga bibliotekens bokutlåning. Några synpunkter och förslag. Sthlm 1933. 7 s. (Undert; tills med E Björk och W Hammenhög.) — Ungdom i landsflykt. Hfors 1934. 340 s. [Pseud.] 2.-5. uppl s å, 6. uppl okänd. 7. uppl Malmö 1945. S 3—333. övers Khvn 1935. — Tony och hennes vänner. Sthlm 1934. 134 s. — Kanariefågeln, humoresk i en akt, delad i två tablåer. Falun 1934. 15 s. (Amatörteatern [:80].) — Jordens röst. Sthlm 1935. 267 s. [Pseud.] 2. uppl s å. [Ny uppl] (tr Örebro)

1944. 192 s. — Dårarnas park. Sthlm 1936. 141 s. — Byn vid havet. Sthlm 1936. 267 s. [Pseud.] [Ny uppl] (tr Örebro) 1944. 158 s. Övers Graz, Leipzig, Wien 1938. — Byn lever. Sthlm 1938. 226 s. [Pseud.] [Ny utg] (tr Örebro) 1944. 160 s. — Flyktingar söker hamn, roman. Sthlm (tr Hfors) 1939. 277 s. [Pseud.] 2. uppl okänd 3. uppl Malmö 1945. 280 s. — Oväder. Sthlm (tr Hfors) 1940. 247 s. 2. uppl Malmö 1945. 272 s. — Män ombord. Sthlm 1942. 227 s. 2. uppl Malmö [1945], 193 s. [Jämte den långa resan med gemensam tit: Den långa resan och Män ombord.] övers Khvn 1943, Oslo 1945. — Kamratskap ombord. Utg i samförstånd med vederbörande organisationer. Sthlm 1942. 22 s. •— Betraktelse över författarskapet (Mitt möte med boken. Tjugo svenska författare berätta . . . red av I Öhman, Sthlm 1943, s 83—88; omtr i Vägen till konsten. Uppsatser i ord-, bild- och tonkonst . . . med kommentarer av R Körner, Sthlm 1955, s 15—19). — Kvinnor i land, roman. Malmö 1945. 280 s, 1 pl. — Försök till en kommentar (Avsikter, arton författare om sina verk. Erik Asklund, Harald Beijer . . ., Sthlm 1945, s 67—71). — Seger i lejonbur, öden i miniatyr. Sthlm 1957. 197 s. — Medv omkr 1920 i Brand, 1920 i Vår nutid samt i bl a Perspektiv 1954, Röster i radio 1954, Metallarbetaren 1956, 1959, Vi 1956 f, 1959 f, Fackföreningsrörelsen 1959, alla Sthlm. — Pseud: Paul Michael Ingel (de nya uppl på 1940-talet ej pseud).

Redigerat: Emilie Flygare-Carléns bästa romaner, [1—12,] Sthlm 1942—43, 399, 214, 216, 219, 406, 207, 400, 688, 429, 207, 234, 212 s. översatt: T O Lokken, Ny båt i havet, roman, Sthlm 1937, 281 s, [2. uppl s å]; K Gudmundsson, Armann och Vildis, Hfors 1937, 319 s; L Forseth, Terje speleman, roman, Sthlm 1938, 223 s; J Lie, En haj följer båten, Sthlm 1939, 219 s; A C Wester-gaard, Skeppspojkar, Sthlm 1939, 154 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Ahlenius, Arbetaren i sv diktn (1934); C J Björklund, Orädda riddare av pennan (1960); R Casparsson, Vårt fattiga liv (1961); dens, Land du välsignade (1962); O Holmberg, R H o Erik Blomberg (DN 12 aug 1929); E Kågerman, Arbetarför-fattarnas syn på arbetet (1961); E Malm, Skärgård genom tusen år (1969); A Runn-quist, Arbetarskildrare (1952); H Ternblad, R H (Hola elevförb:s årsskr 1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Ragnar Holmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13771, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2020-04-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13771
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Ragnar Holmström, urn:sbl:13771, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2020-04-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se