Carl Fredrik Höpken, von

Född:1713-08-19 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1778-10-12 – Jakobs församling, Stockholms län

Diplomat, Riksdagsledamot, Kammarherre, Kammarkollegiepresident


Band 19 (1971-1973), sida 726.

Meriter

4 von Höpken, Carl Fredrik, bror till H 2 o H 3, f 19 aug 1713 i Sthlm, Ty, d 12 okt 1778 där, Jak. Inskr vid UU 7 febr 28, auskultant i kammarkoll 29, hovjunkare 31, auskultant i kommerskoll 9 maj 32, avreste till Turkiet 22 maj 32, kammarherre 14 juli 33, chargé d'affaires i Konstantinopel 7 dec 34, kansliråd o envoyé extraordinarie där 17 aug 38, deltog i riksdagen 42—43 o i samtliga riksdagar 51—72, minister vid danska hovet 20 mars 44, statssekr vid krigsexp 30 dec 47, bankofullm 53—62 (ordf från 59), president i kammarkoll 1 mars 57, president i kammarrevisionen 14—30 april 67.

G 41 i Konstantinopel m Petronella Constantia Leytslar, f 20, d 5 febr 06 på Brandalsund, Ytterjärna, Söd, dtr till holländske skattmästaren i Konstantinopel Peter L o Marie de la Fontaine.

Biografi

H gjorde sin mest uppmärksammade politiska insats vid mycket unga år. Endast aderton år gammal åtföljde han korrespondenskommissarien i kommerskollegium Edvard Carlson (adl Carleson, SBL 7, s 428 ff) på dennes resa till medelhavsländerna och Levanten, anträdd i maj 1732. För H:s del var det en utbildningsresa på faderns bekostnad. Resan hade från början rent kommersiella syften. Om dessa också kombinerats med utrikespolitiska avsikter är ovisst, men tyngdpunkten försköts så småningom till detta fält.

Färden gick genom Tyskland och Holland till Frankrike, där ett uppehåll gjordes i Marseille, medelpunkt för den franska levanthandeln. Där studerades förhållandena med hjälp av H:s äldre broder Anders Johan, som vistades där. Resan fortsatte sedan i mars 1733 genom Italien, över Cypern, Jerusalem och Egypten till Konstantinopel, dit de unga svenskarna ankom i slutet av mars 1734.

H:s och Carlsons verksamhet i denna stad har ingående skildrats av Hilding Danielson med stöd av såväl deras som den franske ambassadörens i Konstantinopel Villeneuves rapporter. Den är intimt förknippad med de framväxande sv revanschsträvandena, i vilka familjen H spelade en viktig roll, växlingarna i förhållandet mellan Sverige och Frankrike under dessa år och förvecklingarna i samband med det krig, som våren 1736 utbröt på Balkan.

Efter endast några veckors vistelse i den turkiska huvudstaden kunde H och Carlson rapportera hem om Portens önskan att förbinda sig med Sverige mot Ryssland samt om gynnsamma utsikter för en handelsöverenskommelse och en uppgörelse om Karl XII:s skulder. Goda förbindelser med Turkiet framhölls som en viktig förutsättning för en utvidgad levanthandel. I slutet av juli 1734 avreste de till Sthlm för att framlägga de turkiska förslagen, men resan avbröts i Venedig, dit de ankom i sept. Där stannade de i väntan på nya instruktioner. I jan 1735 fick de order att återvända till Konstantinopel för att fortsätta underhandlingarna i avvaktan på den nyutnämnde ministern Carl Rudenschölds ankomst. Till Konstantinopel återkom de efter en besvärlig resa över det pesthärjade Smyrna i maj 1735.

I det gynnsamma förhandlingsklimatet kom man snart överens om villkoren för en handelsöverenskommelse. Traktaten undertecknades i jan 1737 och ett år senare träffades en för Sverige förmånlig uppgörelse om den sv skuldens avbetalning genom leverans av krigsmateriel. Den politiska underhandlingen drog däremot ut på tiden. På allvar kunde den inledas först efter regimskiftet i Sthlm 1739. Carlson och H utsågs i aug 1738 till envoyéer, sedan Rudenschöld avsagt sig ministerposten. I juli 1739 befullmäktigades de att avsluta förbund med Turkiet riktat mot Ryssland. Men när de i nov mottog sin nya instruktion hade Turkiet under fransk medling slutit fred med Österrike och Ryssland. Det planerade anfallsförbundet var ej längre aktuellt. Resultatet blev i stället en defensivtraktat, undertecknad 24 dec 1739 och ratificerad i jan följande år. Politiskt var detta resultat av begränsat värde.

13 aug 1741 hemställde SU, att H skulle hemkallas för att redovisa sitt uppdrag. Han lämnade Konstantinopel 18 mars 1742 och kom efter mer än tio års frånvaro till Sthlm i aug lagom för att delta i riksdagen. Efter hemkomsten sammanfattade han sina erfarenheter i en berättelse om Turkiet.

I mars 1744rutnämndes H till Nils Palmstiernas efterträdare som sändebud i Khvn. Sin nya post tillträdde han i sept s å. Det gällde nu att bygga vidare på den avspänningspolitik, som Tessin inlett under sin nyss avslutade danska ambassad. Förhållandena förblev dock under de följande åren osäkra, och H följde med spänd uppmärksamhet alla tecken på fientliga åtgärder. En alarmerande rapport, insänd i mars 1747, vållade stor uppståndelse i rådet och ledde till stärkt försvarsberedskap i Skåne.

Efter utnämningen till statssekreterare i utrikesexpeditionen kvarstannade H i Khvn till hösten 1748 i väntan på efterträdaren Otto Fleming (bd 16). 6 dec tillträdde han sitt nya ämbete. H engagerade sig nu i riksdagspolitiken och blev snart en av hattpartiets ledande män. Under riksdagarna fungerade han i viss mån som sin broders ombud. I ståndets debatter uppträdde han sällan. Han omtalas som medlem av partiets hemliga överläggningsklubb och hörde 1756 till dem som förvaltade partikassan. Vid denna riksdag uppfördes han ej mindre än fyra gånger på rådsförslag utan att likväl utnämnas. Av kungaparet betraktades han som en farlig motståndare, men Fersen nämner honom som en av dem, vilka efter statskuppsförsöket rådde till moderation. Fram till statsvälvningen 1772 tillhörde han SU vid alla riksdagar utom 1765. I finanspolitiken var han en av partiets auktoriteter, ledamot av bankodeputationen 1751, 1769 och 1771. I nio år var han bankofullmäktig, och efter Fredrik Gyllenborgs död 1759 deras ordförande. I SU uppträdde han i april 1762 till försvar för bankens omfattande långivning till kronan under kriget. På egen begäran lämnade han därefter bankens styrelse.

Vid denna tid var H:s ställning i partiet försvagad. I dec 1760 fråntogs han all befattning med partikassan, och han tycks liksom brodern Anders Johan en tid ha närmat sig mössorna och hovet. 1769 återfinns han ånyo bland hattarna. Det var han som 25 sept väckte författningsfrågan genom ett på riddarhuset ingivet memorial, i vilket remiss till SU, sekreta deputationen och justitiedeputationen föreslogs. Som en av partiets representanter deltog han i juni 1771 i kompositionsunderhandlingarna. Efter statsvälvningen var hans roll som politiker utspelad.

Författare

Olof Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms till vissa av H:s o E Carlsons (Carlesons) tr reseanteckn:ar (jfr bd 7, s 440 f) i KB. H:s o Carlsons brev från Konstantinopel ra fl orter i kommerskoll :s arkiv E VI o i Diplomatica: Turcica samt H:s rapporter från Khvn i Danica, RA. Brev från H till C G Tessin (Tessinsaml o Ericsbergsarkivet) o till E M v Nolcken, RA, till bl a K M:t o A Horn (tills m E Carlson) o till H Gyllenborg i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Tvänne stora svenska herrars rese-beskrifning, ifrån Cypren, til Asien, För-lofvade landet, Jerusalem, och Christi graf, jämte andra märkvärdiga orter och namnkunniga ställen, med chronologiska, genealogiska och geographiska anmärkningar, upp- satte af L[orentz] R[ebréen]. Sthlm 1768. (16), 16 s. [Enligt företalet byggd på dagbok av H och Edvard Carleson.] [Ny uppl] 1783. 48 s. 2. uppl: . . . ifrån Cypern . . . namnkunnige ställen. Örebro 1787. 31 s. 3.—5. uppl 1789, 1797, 1808. [Annan uppl] Falun 1788. 31 s. [Ny uppl] 1796. (31) s. [Annan uppl] Jönköping 1794. (24) s. [Nya uppl] 1818. 31 s. 1828. (16) s. 1832. (16) s. 1845, 1852, 1855, 1856, 1857, 1860, 1862. 24 s. [Annan uppl:] . . . ställen, som finnes nemde uti den Heliga skrift. Gefle 1799. 31 s. [Nya uppl] 1802, 1815. [Andra uppl] Malmö

1807. 36 s____Christi graf. Tilegnad Coldinu-

orden af en dess medlem. Tr om bord på briggen Diana vid Dalarö 1812. 36 s. jemte andra märkvärdiga orter och namnkunniga ställen. Uddevalla 1831. 24 s. Landskrona 1836. 16 s. Carlshamn 1839. (23) s. Lund 1845. 16 s. Norrköping 1845. 19 s. [Ny uppl] 1852. 16 s. [Annan uppl] Sthlm 1858. 16 s. [Nya uppl] 1860, 1864, 1876. [Andra uppl] Köping 1865. 24 s. Wimmerby 1869. 24 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, rådsprot i utrikes ärenden 1744, utrikesexpis registr 1741, kanslikolks prot 1742 o 1748, SU:s prot 1741, RA.

H Danielson, Sverige o Frankrike 1727 —1735 (1920); dens, Edv Carlsons o C F v H:s inträde på den diplomatiska banan (HT 1923); dens, Sverige o Frankrike 1736 —1739 (1956); L Dannert, Sv försvarspolitik 1743—1757 (1943); O Jägerskiöld, Den sv utrikespolitikens hist 1721—1792 (1957); L Linnarsson, Riksrådens licentiering (1943); Malmström 2—6 (1895—1901); R Murray, Till Jorsala (1969); G Olsson, Hattar o mössor (1963); B Sallnäs, Samuel Åkerhielm dy (1947); Sveriges riksbank 1668—1918, 2— 3 (1919—20); L Trulsson, Ulrik Scheffer som hattpolitiker (1947).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Höpken, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14046, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2019-05-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14046
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Höpken, von, urn:sbl:14046, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2019-05-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se