Johan Michael Fant

Född:1735-10-14 – Alfta församling, Gävleborgs län
Död:1813-02-27 – Leksands församling, Dalarnas län

Präst


Band 15 (1956), sida 341.

Meriter

2. Johan Michael Fant, halvbror till föregående, f. 14 okt. 1735 i Alf ta sn (Gävleb.), d. 27 febr. 1813 i Leksands sn (Kopp.). Föräldrar: prosten Michael F. och Elisabeth Helsingia. Student vid Uppsala univ. 9 febr. 1751; fil. magister där 20 juni 1758; huspredikant hos riksrådet greve Carl Rudenschöld; prästvigd i Uppsala 29 juni 1760; komministeradjunkt vid Storkyrkoförs. i Stockholm i slutet av 1761; e. o. skvadronspredikant vid Adelsfanan 1763; svensk adjunkt vid finska församlingen i Stockholm 1765; predikant vid ambassaden för att avhämta kronprinsens brud prinsessan Sofia Magdalena från Danmark 1766; e. o. hovpredikant april 1767 med anciennitet från 21 sept. 1761; ordinarie hovpredikant och förste pastor vid Livdrabantkåren 18 mars 1768; tjänstgörande hovpredikant under riksdagen 1769; skeppspredikant hos storamiralen prins Karl s. å.; en av direktörerna för prästerskapets änke- och pupillkassa s. å.; teol. doktor i Uppsala 14 okt. 1772; domprost i Västerås 31 dec. s. å.; led. av riksdagens prästestånd 1778 (därvid en av faddrarna vid kronprinsens döpelseakt), 1786, 1789, 1792 och 1800 (led. av hemliga utskottet 1778, 1786, 1789, av bankoutskottet 1778, av bevillningsutskottet 1789); revisor vid Riksgäldskontoret 1796; kyrkoherde i Leksand (Kopp.) 6 dec. 1796 (tilltr. maj 1798); prost 29 dec. 1802; fil. jubelmagister i Uppsala 15 juni 1812. LNO 1789; LVVS 1804.

G. 1) 13 juni 1775 i Örebro m. Lovisa Sophia af Geijerstam, f. 20 okt. 1755 på Uddeholm, N. Råda sn (Värml.), d. 3 sept. 1802 i Leksand, dotter av bergsrådet Emanuel (Geijer, adlad) af Geijerstam och Sara Helena Piscator; 2) 21 aug. 1805 på Tyresö i Tyresö sn (Sth.) m. Eleonora Margaretha Conradi, f. okt. 1749, d. 4 jan. 1827 på Weende egendom vid Göttingen, dotter av kommerserådet Georg Henrik Conradi och Elisabeth Groen samt förut g. 1772 m. professorn och hovrådet doktor Johan Andreas Murray (d 1791 i Göttingen).

Biografi

Johan F. var den yngste av 12 levande syskon (och halvsyskon) samt endast 11 år vid faderns död. Han erhöll uppfostran hos sin faders vän prosten A. Bergman i Bollnäs. F:s stora fattigdom tvang honom att ägna mycken tid åt andras undervisning. År 1758 fick han magisterkransen i Uppsala. Han ingick i Utile Dulci och i Sällskapet Vitterlek tillsammans med Bergklint, C. J. Strand, m. fl. Man övade sig i vältalighet och uppläste för varandra sin pennas alster. F. blev snart en eftersökt sällskapsmänniska. Efter sin prästvigning 1760 uppträdde han i Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Finska kyrkan i Stockholm och blev snart ansedd som en av huvudstadens andliga vältalare. Han deltog som predikant i den ambassad 1766, som avhämtade prinsessan Sofia Magdalena från Danmark, och blev därpå hovpredikant. Fortfarande besvärad av svag ekonomi sökte han olika tjänster, bl. a. domprostämbetet i Skara, då konungen oförmodat utnämnde honom till domprost i Västerås 1772. Gustav III skrev själv 1780 till Schröderheim, att F. »så gott [som] tiggde, då jag drog honom vir sitt armod». Enligt en uppgift av Nordin, skulle F. bistå kungen vid författandet av operan Gustaf Wasa, och Nordin hörde 1773 F. uppläsa en hel akt, men sedan torde han ej vidare ha medarbetat. F:s första äktenskap 1775 med en dotter till bergsrådet af Geijerstam har nog bidragit att stabilisera hans ekonomi. År 1778 satt han första gången som riksdagsman i prästeståndet och utsågs då till en av faddrarna vid kronprinsens dop, varvid han dekorerades med ett av de därvid utdelade utmärkelsetecknen med konungens bröstbild i guld med lagerkrans i emalj att bäras i guldkedja kring halsen (jfr försättspl. i Nord. numism. årsskr. 1937). I prästeståndet blev F. vid sidan av C. G. Nordin en av ståndets ledare. Jämte Chydenius och Troil uppträdde F. som en religionsfrihetens vän (Odhner, 1, s. 574). F. hade stort intresse för undervisningsfrågor och framlade i prästeståndet 15 dec. 1778 ett direkt förslag att vid rikets universitet inrätta professurer i pedagogik (Agréll). Förslaget avstyrktes dock av ecklesiastika utskottet ett par dar senare. Det anses, att vissa tecken tyda på, att F. trots bakslaget sökt vinna framgång för sin plan hos Gustav III. Konungen såg på en gång uppskattande och kritiskt på F. Då Linköpings stift var ledigt 1780, skrev han från Aachen 20 juli till Elis Schröderheim: man borde »ej hindra Celsius att komma på förslaget», endast »sätta bredvid honom någon, som vore mig behaglig, endera Troil, Waller eller domprosten i Västerås [d. v. s. F.], vilken dock på sedernas vägnar jag skulle mindre önska, fast som politicus jag ansåg honom bäst. Han har nog förstånd att kunna väl tjäna mig ... och han har nog många köttets svagheter för att alltid vara i min dépendence ... Får Fanten förslaget och ej Troil, är jag nöjd. Får Troil förslaget och ej Fanten är jag ock nöjd. De hava bägge att tacka mig för en hastig och stor lycka.» F. nådde emellertid aldrig biskopsposten. Konungen fick rätt däri, att F. vid riksdagarna kom att göra honom tjänster.

Vid riksdagen 1786 uppträdde F. sålunda som en av konungens talangfulla drabanter (Odhner, 2, s. 434, 464). Vid 1789 års riksdag spelade F. bland rojalisterna en betydande roll. Hans på fakta rika journal från denna riksdag finns i Uppsala univ.-bibliotek (sign. F 524); den är mycket använd av W. Tham för hans avhandling 1866 om riksdagen i fråga. Under de tvister, som föregingo riksdagen, lyckades F. med Troils hjälp att förlika C. G. Nordin med Olof Wallqvist och med Wingård. I anslutning till sin hållning 1786 kritiserade F. kronobrännerierna och gillade övergången till husbehovsbränning. Då konungen 26 febr. kallade tio medlemmar av prästeståndet till slottet för att underhandla med dem, var F. med och har själv skildrat förloppet (Tham, s. 220 f.). Då bondeståndstalmannen Olof Olsson begrovs i mars, höll F. likpredikan, »mycket politisk och mycket lovordande», enligt Adlerbeth. F. satt i bevillningsutskottet och meddelar en del om dess arbete (Tham, s. 364). I april fick F. Nordstjärnan av konungen. F. var en av korrespondenterna till C. G. Nordins bror J. M. (af) Nordin (Höjer, s. 59).

Som predikant anges F. ha talat »tydligt, rent och klart». Han var en på sin tid ytterst uppskattad vältalare, som redan genom sitt imponerande yttre gjorde intryck. F. utgav till de yngre prästernas tjänst »Anwisning at predika» (1783), en bearbetning av dansken Bastholms »Den gejstlige Talekunst» samt, sedan han blivit kyrkoherde i Leksand, »Salighetens ordning til de enfaldigas tjenst». Som predikant har han karakteriserats som en övergångsman mellan den äldre upplysningen och neologien med ett inslag av pietism (Leufvén, 2, s. 95). I Västerås hade hans hem varit känt för sin gästfrihet och sitt behagliga umgängesliv. F. visade även mycken godhet mot fattiga ynglingar och upptog bl. a. i sitt hus den unge Michael Choræus (vars farmor hette Fant), liksom brorsonen Eric Michael (se F. 3).

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från F. till J. M. af Nordin (18 st., 1795— 1806) samt till E. M. Fant och S. Älf finnas i Uppsala univ.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. se J. H. Liden, Catalogus disputatio-num, [1], 1778, s. 116, 127. b) övriga arbeten: Rättsinnig eftertänka wid lyckans wal, yttrad, då handelsmannen i Stockholm .. . Paul Dellvik samt. . . jungf. Hedvig Rath firade sin bröllops-dag i Stockholm den 23 maji år 1751 . . . Sthm 1751. Fol. (4) s. —¦ Strödde tankar vid herr Johan Carl Classons grift, som .. . genom en salig död afklädde förgängligheten den 14 martii 1756... Sthm [1756]. Fol. (4) s. — En flickas försvar emot Tanckar om flickors ostadighet [av C. M. Bellman]. Sthm 1758. 4:o (8) s. (Anon.) [Annat, tr.:] Ibid. 1758. 4:o (12) s. (Anon.) — Et godt namn sökt och funnit af herr Samuel Brandell, som .. . saligen afled den 25 ful. 1759,. .. Sthm 1759. Fol. (4) s. (Anon.) — Wördnadsfull åminnelse wid probstens . . . Olof Bergmans graf... d. 13 maji 1761. Sthm [1761], Fol. (4) s. — öfver den 4 november 1766. Sthm [1766]. 4:o. (8) s. (Anon.) — En domares jämna wäg i onda tider, förestäld i en christelig predikan för Kongl. Maj:ts och riksens Swea håf-rätt den 24 sept. 1767. Sthm 1768. 4:o. 19 s. 2:a upl. Westerås 1791. (Omtr. i Homiletiska försök, Vol. 11, St. 4, [Sthm 1789], s. 303—326.) — Til kongl. hof-predikanten ... Eric Waller, då han lyckligt sammanvigdes med jungfru Helena Elisabeth Westén i Arboga den 18 junii 1767. Wästerås 1767. 4:o. (4) s. — Vid friherrinnan .. . Ulrica Eleonora Ridderstolpes graf den 18 april 1767. Sthm [1767], 4:o (4) s. ¦— Öfver glorvördigst i åminnelse konung Adolph Friedrich underdånigt tal, hållit i Svenska allmänna fri-murare logen den 11 september 1771. Sthm 1771. 20 s. (Anon.) — Likpredikan öfwer biskopen i Carlstad Jör. Schröder. Sthm 1772. 4:o. (Enl. J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 2, 1844, s. 230.) — Skalde-bref, inlämnadt d. 28 jan. 1775 til sällskapet Pro Patria. Sthm 1775. (8) s. (Anon.) -— Till handels-mannen herr Anders Pet. Ihrfors vid dess frus, fru Brigitta Hiilphers begrafning den 17 febr. 1780. Westerås 1780. 4:o. (4) s. (Sign.: J. M. F.) — Min bror! [Gratulation vid Carl Axel Linroths och Lovisa Regina Geijers bröllop den 14 okt. 1781.] U. o. o. å. 4:o. (4) s. (Anon.) — En christens fasta och frimodiga beslut: Likwäl blifwer jag wid Dig Herre! Enfaldigt förklaradt vid Jacob Staubs efterlämnade makas, Anna Elisabet Brauners christeliga jordafärd uti Westerås dom-kyrka den 27 maji 1783. [Jämte minnesverser.] Westerås 1783. 4:o 21, (3) s. (Omtr. i Homiletiska försök, Vol. 10, St. 4, Upps. 1788, s. 263—282.) — Til conlracts-prosten... Nils Wallwik, då han beledsagade sin älskade maka... Ulrica Catharina Carlskjöld. . . till sitt hvilo-rum i Arboga den 16 novembr. 1783, yttrades detta af sorgsne åhörare. Westerås 1783. 4:o. (4) s. (Anon.) —- Öfwer den, som Gud fruktar, är ingen, förestäldt wid... Jacob Staubs christeliga jordafärd i Westerås dom-kyrka den 20 dec. 1781. [Jämte: Mirinesverser.] Westerås 1783. 4:o. 32 s. (Omtr. i Homiletiska försök, Vol. 10, St. 4, Upps. 1788, s. 239—262.) — Wid wälborna frökens Carolina Eleonora Carlskjölds begrafning i Wästerås dom-kyrka den 10 martii 1785. 4:o. 10 s. (Omtr. i Homiletiska försök, Vol. 11, St. 4, [Sthm 1789], s. 283— 292.) — Christelig predikan, hållen då... contractsprobstens . . . Petr. Uglas jordiska hydda nedsattes i sit hwilorum uti Hedemora kyrka den 16 februarii 1786. [Jämte: Personalier m. m.] Sthm 1786. 4:o. (4), 82 s., 1 pl. (Omtr. i Homiletiska försök, Vol. 9, St. 2, Sthm 1787, s. 103—142.) — Wid assessorens i Kongl. collegio medico . . . Johan Westmans christeliga jordafärd i Westerås dom-kyrka den 4 october 1785. [Jämte: Lefwernes lopp m. m.] Westerås 1786. 4:o. 12, (12) s. ¦— En christelig predikan, hållen wid. . . Magdalena Elisab. Tersmedens, född Söderhjelms, christeliga jordafärd i Ramnäs kyrka d. 17 julii 1787. [Jämte: Personalier.] Ups. 1787. 4:o. 36 s. (Omtr. i Homiletiska försök, Vol. 10, St. 2, Sthm 1788, s. 59—86.) — En christelig predikan, hållen wid... bergs-rådets... Carl Adlerwalds christeliga jordafärd i Skultuna kyrka den 3 april 1788. [Jämte: Personalier.] Sthm 1788. 4:o. 29, (1) s. — Vid Kongl. Maj:ts tro-mans och bergsråds . .. Emanuel af Geijerstams christeliga jorda-färd den 13 novembr. 1788. Westerås 1788. 4:o. (4) s. — Förklaring öfver tredje st. bönedagens texter 1789 (Homiletiska försök, Vol. 11, St. 3, Sthm 1789, s. 203—234). — Tal, hållit då talemannen för. . . bonde-ståndet Olof Olofsson . . . jordades i Kongl. Riddar-holms kyrkan den 21 marlii 1789. Sthm 1789. 15 s. — Wid råd- och handelsmannens ... Lars Fahlrots christeliga jordafärd i Westerås dom-kyrka den 3 nov. 1789. [Jämte: Grafskrifter m. m.] Westerås 1789. 4:o. 20 s. — Tal, hollit för Svenska academien på dess högtidsdag den 20 december 1789 från altaret i slots-capellet. Sthm 1790. 23 s. [Sv. akad. handl. 1789, tr. 1790.] — Då protocollet [ang. benådning av de för mordet på Gustav III anklagade], hållet på Drottningholms slott den 15 sistl. aug. inför Hans Kongl. Höghet hertigen af Södermanland efter nådigste befallning uplästes i Vesterås dom-kyrka femtonde söndagen efter Helga Trefaldighets. Westerås 1792. 4:o. (4) s. — Swea folks billiga och wärdiga tårar wid konung Gustaf III:s graf, förestälde på klagodagen d. 6 junii 1792 i Westerås dom-kyrka. Westerås [1792]. 4:o. 24 s. — Christnas borgare rätt i himmelen, förestäld wid . . . rådmannens . .. Jonas Schenströms christeliga jordafärd i Westerås domkyrka den 29 nowember 1792. [Jämte: Personalier m. m.] Fahlun 1793. 4:o. 46 s. — Predikningar och tal, hållne. Westerås 1793. 264 s. — Våra sinliga begär såsom de farligaste hinder för wår christen-doms kunskap och utöfning. Inför Hans Konglige Majestät på Strömsholms slott tionde söngagen [1] efter hel. trefald. 1793. Sthm 1793. 4:o. 12 s. — En christens saliga öfwergång ifrån sit arfs-land jorden til det land, som Herren hafwer, förestäld wid .. . rådmannen. . . Jonas Schenströms änke-frus fru Anna Engel Drag-mans christeliga jordafärd i Westerås domkyrka den 3 junii 1794. [Jämte: Personalier m. m.] Fahlun 1794. 4:o. 36 s. —- Några ord wid . . . directeurens, Abraham Hiilphers Abrahamssons graf i Westerås dom-kyrka d. 22 martii 1798. [Jämte: Lefnadslopp m. m.] Wästerås 1798. 4:o. 35 s. —¦ Wid lagmannens ... Joach. W. Almgrens... makas, fru Johanna Åhrbergs graf i Westerås domkyrka den 29 martii 1798. Weslerås 1798. 4:o. 8 s. —¦ En sjuklings dyra förbindelse at tacka Gud för denna sin själs bedröfwelse, förestäld på fjortonde söndagen efter heliga trefaldighets söndag uti Leksands kyrka 1798. Wästerås 1799. 4:o. 20 s. ¦—¦ Salighetens ordning til de enfaldigas tjenst i frågor och swar. Fahlun 1799. 28 s. [Ny uppl.] Hernösand 1800. 26 s. — öfver stats-secretera- ren... Elis Schröderheim. [Jämte: Fougt, Elsa, öfver fru Anna Charlotta Schröderheim.] Sthm 1799. 35 s. & omsl. (Omsl.: Åminnelse-tal, hållne uti den stora amaranther-orden den 11 december 1796.) — Wid... biskoppens öfwer Wexiö stift... 01. Wallqvists begrafning i Norrköpings stads-kyrka den 15 maji 1800 blef... detta tal hållet... [Jämte: Personalier m. m.] Linköping 1800. 4:o. 14, (2), 14 s. — En christens förnögda undergifvenhet under Guds nådiga försyn och vilja, förestäld vid stifts- och ordens-biskopens ... Lars Benzelstjernas chris-teliga jordafärd i Wästerås dom-kyrka d. 4 martii 1800. [Jämte: Personalier m.m.] Ups. 1801. 4:o. 72 s., 1 portr. ¦— Deras salighet, som i Herranom dö, förestäld vid contracts-prostens ... Samuel Godenii christeliga jordafärd i Gagnefs kyrka den 9 maji 1802. [Jämte: Personalier.] Ups. 1802. 4:o. 26, (1) s. — Guds rätta tjenst en salig tjenst, förestäld vid biskopinnans ... Elisabet Maria Benzelstjernas född Schönströms christeliga jordafärd i Westerås dom-kyrka d. 20' aug. 1801. [Jämte: Personalier m. m.] Westerås 1802. 4:o. 40 s. — Gudagtigheten, nyttig til all ting, förestäldt wid probstens ... Eric Hartzells christeliga jordafärd i Stora Skedwi kyrka den 8 nowember 1801. [Jämte: Lefnadslopp m. m.] Fahlun 1803. 4:o. 32 s. — Medarb. i Öfningar af sälskapet Vitterlek, D. 1—3, Sthm 1760—63 samt Vitterhetsnöjen [utg. av sällskapet Utile Dulci), D. 1—4, Sthm 1769—81. (Enl. J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 2, 1844, s. 231.)

Översatt: C. Bastholm, Anwisning at predika jämte omdömme öfwer en af Saurins predikningar, öfwers. och med några anmärkningar försedd. Wästerås 1783. (24), 440 s.

Källor och litteratur

Källor: Civil- och krigsexp:s registr., RA; A. Hildebrand, Clerus holmien-sis, 6, sign. I 39, KB. — G. G. Adlerbeth, Historiska anteckningar, utg. af E. Tegnér (1894); J. Agrell, Nyinrättade professurer inom filosofiska fakulteten i Lund under 1800-talets första hälft (1949); C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 3: 1 (1913); H. Fant & K. Hedman, Släkten Fant i Sverige och Finland (Geneal. samfundets i Finland årsskr., 10, 1926); L. Hammarsköld, Svenska vit-tcrheten (2:a uppl., 1833); Torgny Höjer, "Landshövdingen, friherre J. af Nordins hovkrönika". Dess författare och dess utgivare (Personrost, tidskr., 46, 1948); E. Leufvén, Upplysningstidens predikan, 2, (1927), s. 95 f.; E. Lilja, Den svenska katekestraditionen mellan Svebilius och Lindblom (1947); J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 2 (1844); C. G. Nordin, Dagboksanteckningar för åren 1786—1792 (Hist. handl., 6, 1868); C. T. Odhner, Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering, 1—2 (1885, 96); E. Schröderheim, Skrifter till konung Gustaf III:s historia jämte xirval av Schröderheims brefväxling, utg. af E. Tegnér (1892); H. Schiick, Illustrerad svensk litteraturhistoria, 4 (3:e uppl., 1928), s. 92, 472; Sveriges riksbank, 3:2 (1920), s. 61, 78, 385, 388; W. Tham, Konung Gustaf III och rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866); O. Wallqvist, Berättelse om riksdagen [1789] (Hist. handl., 5, 1866); A. Westén, Svenska kongl. hof-clericiets historia, 3 (1814).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Michael Fant, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-05-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Michael Fant, urn:sbl:15140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-05-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se