Meriter

Ehrenbusch, Joachim, före adlandet Buscovius, f. (enl. inskrift å huvudbaner i Trälleborgs kyrka) 13 juli 1642 i Ruppin, Brandenburg, d. 1 maj 1699 på Rydsgård, Balkåkra sn (Malm.). Student vid Rostocks univ. 20 febr. 1662; jur. lic. där; konsistoriefiskal i svenska Pommern 14 aug. 1667; professor i grekiska språket och litteraturen vid univ. i Lund 3 okt. 1668; protonotarie där 19 okt. s. å.; tillika e. o. professor i romersk rätt 1671; prorektor vt. 1675; generalauditör i Skåne 15 jan. 1677 och i skånska generalguvemementet 14 aug. s. å.; tillika häradshövding i Bara, Skytts och Vemmenhögs härader i Skåne 18 dec. s. å.; adlad 6 aug. 1681; häradshövding i Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader 23 dec. 1690.

G. 1667 i Greifswald m. Emerentia von Hübener, d. 14 mars 1689 på Rydsgård, dotter av amtmannen i Pommern Johan von Hübener och Gertrud von der Öhe, samt styvdotter till häradshövdingen Johan Ancker, adlad Anckarstråle.

Biografi

Vid Lunds universitets grundläggning 1668 rekryterades dess lärare- och tjänstemannastab till mer än två tredjedelar av danskskånska och tyska element. Bland annat inkallades den i Rostock utbildade och i svensk tjänst i Pommern sedan nyttjade juristen E. eller Buscovius, som han då ännu hette. Det vittnar om mångsidighet hos mannen, att han hösten 1668 utnämndes dels till professor i grekiska, dels till universitetets protonotarie, det vill säga akademisekreterare. Som sådan skulle han äga kunskap såväl i svenska som skånska lagen. E. har fört konsistoriets äldsta protokoller mars 1668–mars 1669, som med undantag för en månad äro skrivna på tyska. Naturligt var emellertid att ta E: s juridiska kompetens i anspråk även för undervisningen, varför han 1671 tilllika fick en e. o. professur i romersk rätt. E:s familj hör till dem, som figurera under vänskaplig beröring med stadens borgerskap vid fadderskap och dylikt – det dåtida Lund hade ej mindre än fyrtioåtta tyska borgare. Han innehade sina befattningar till krigsutbrottet 1676. Vid den danska arméns landstigning i Skåne begav sig E. till Malmö, varifrån han tillskrev konungen med begäran att utfå sm innestående lön ur kvarlåtenskapen efter teologie professorn Olof Bagger, eftersom några av dennes arvingar övergått till fiendesidan. Sedan E. nyåret 1677 blivit generalauditör i Skåne och aug. s. å. i skånska generalguvernementet, tjänstgjorde han vid krigsrätten i Malmö. Under kriget användes han bland annat vid den överenskommelse om fångutväxling mellan danskar och svenskar, som avslöts 15 aug. s. å. E. var en av de tre svenska delegerade men synes att döma av Spegels samtida uppteckningar ha varit den, som på svensk sida spelat huvudrollen vid »kartellets» utformning; E. var även med vid förnyad överenskommelse i fångfrågorna på Bälteberga gård 2 sept. 1678. Under sistnämnda år medföljde E. överkrigskommissarien Sven E. Ehrenflycht (jfr denne) vid dennes indrivningar av proviant till svenska armén på skånska landsbygden.

Redan 1677 hade E. förordnats att vid sidan av sitt generalauditörsämbete bekläda häradshövdingetjänsten i Bara, Skytts och Vemmenhögs härader, men först sommaren 1683 installerades de under krigsåren utnämnda häradshövdingarna i sina ämbeten. Efter krigets slut blev E. medlem av den kommission, som nedsattes för att införa den svenska lagen i de skånska provinserna, och var under, de följande åren verksam i de kommissioner, som tillsattes för att upptaga de danska undersåtarnas klagomål. Det värde, som konungen satte på E: s verksamhet, visade han genom att vid det viktiga försvenskningsmötet i Karlshamn i aug. 1681 upphöja honom i adligt stånd. Generalauditörstjänsten i Malmö upptog emellertid hela E:s tid, och i febr. 1685 måste han avstå sitt häradshövdingämbete till landsbokhållaren Wickman Hornbein, adlad Tigerschiöld. År 1687 fick E. emellertid konungens tillstånd att tillträda befattningen som häradshövding i Skytts, Vemmenhögs och Ljunits härader och blev efter 1690 års häradsindelning häradshövding i Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader, där han kvarstod till sin död.

E. erhöll 23 sept. 1681 av Rutger von Ascheberg införsel i några av Holger Thotts pantsatta hemman under Sövdeborg, och under de följande åren köpte och tillbytte han sig åtskilliga gårdar i trakten kring sitt första godsförvärv. År 1684 och följande år biföll generalguvernören hans begäran att av sina gårdar få bilda säteriet Rydsgård.

E. levde i ett spänt förhållande till kyrkoherden i Södra Villie och Örsjö Fredrik Jönsson och synes icke heller ha åtnjutit allmogens förtroende. År 1687 klagade sålunda bönderna i Skytts och Vemmenhögs härader över att E. försummade sin tjänst och att han var »en tysk man», med vilken de icke kunde göra sig förstådda. Vid sin död omtalas han i E. J. Mecks dagbok som den »ogudaktige» E. Han slöt sin ätt och ligger jämte sin hustru begravd i ett gravkor i Trälleborgs kyrka, dit han donerade jord, och där hans huvudbaner finnes uppsatt.

Författare

Alf Åberg.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: De novi testamenti stylo exercitatio philologica, . . . Londini Gothorum s. a. 4:o (44) s.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Biographica, RA; Gefteralguvernementskansliets arkiv, Landsarkivet, Lund; Indkomne Breve (Buscovius) och Breve och Dokumenter vedr. Udveksling af Fanger, Krigskoll:s arkiv, Rigsarkivet, Köpenhamn; E. J. Mecks dagbok (Carlheim-Gyllensköldska arkivet å Ekegården, Halland; meddel. av prof. Gottfrid Carlsson). – J. E. Almquist, Svensk rätts införande i de inkorporerade provinserna (Sv. juristtidn., 22, 1937); G. Carlquist, Rutger von Aschebergs dagbok. En nyanträff ad redaktion (Karol. förb:s årsbok, 1918), s. 27; S. Cavallin, Lunds stifts herdaminne, 2 (1855); K. Enghoff, Trelleborg i forn tid och ny tid (1917), s. 267, 270; K. Fabricius, Skaanes Övergång fra Danmark til Sverige, 2 (1906), s. 162; A. Hofmeister, Die Matrikel der Universität Rostock, 3 (1895); Sthen Jacobsen, Den nordiske Kriigs kronicke, utg. af M. Weibull (1897); E. Lange, Die Greifswalder Sammlung Vita Pomeranorum (1898); J. Ljungdahl, Trälleborgs kyrka (1929); G. Ljunggren, Skånska herregårdar, 5 (1858); A. Malmberg, Trelleborgs och Maglarps pastorat under trehundra år (1932), s. 19, 29; G. Sommelius, Lexicon eruditorum scanensium, 1 (1776); [H. Spegel], Hakvin Spegels dagbok, ånyo utg. av S. Hildebrand (1923), s. 83, 132; M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ:s historia 1668–1868, 1–2 (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joachim Ehrenbusch, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16664, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16664
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joachim Ehrenbusch, urn:sbl:16664, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg.), hämtad 2024-04-24.