Carl Gustaf Ehrnrooth

Född:1744-10-07 – Finland (i Puumala, Kymmenegårs/S.t Mickels län.)
Död:1817-06-02 – Finland (på Sesta gård, Nastola sn, Travastehus län.)

Arméofficer


Band 12 (1949), sida 515.

Meriter

1. Carl Gustaf Ehrnrooth, f. 7 okt. 1744 i Puumala sn (Kymmenegårds, nuv. S:t Mickels, l.), Finland, d. 2 juni 1817 på. Sesta gård, Nastola sn (Tavastehus l.). Föräldrar: premiärmajoren Gustaf Henrik Ehrnrooth och Christina Catharina Hästesko af Målagård. Volontär vid Karelska dragonreg. 1761; korpral där .17 mars 1762; livdrabant 30 sept. 1765; kornett vid Nylands och Tavastehus läns dragonreg. 9 aug. 1769; stabslöjtnant vid Nylands dragonreg. 27 nov. 1771; löjtnant 31 mars 1773; kapten vid Karelska dragonreg. 13 dec. 1775; major 21 dec. 1780; överstelöjtnant 12 dec. 1781; transporterad till Karelska lälta dragonreg. 1786; överste i armén 21 maj 1789; överste för Österbottens reg. 21 okt. s. å.; överste för Tavastehus reg. 2 dec, 1790; avsked 30 aug. 1794; generaladjutant samma dag; generalmajor 1 nov. 1797; avsked som sådan 26 nov. 1807. RSO 1772; RmstkSO 1790; KSO och uppflyttad i riddarklas-sen på Riddarhuset 23 nov. 1801.

G. 20 april 1775 m. Hedvig Sofia Munck af Fulkila, f. 12 dec. 1751, d. 30 mars 1839, dotter av överstelöjtnanten Anders Erik Munck af Fulkila och Hedvig Juliana Wright.

Biografi

Ehuru enligt okontrollerad uppgift student i Åbo redan 1758 synes E. ha varit ämnad för den militära banan. Han avancerade på övligt sätt och var vid tiden för Gustav III:s statskupp 1772 stabslöjtnant. I likhet med ett flertal adliga officerare från Finland tillhörde E. den rojalistiska klubben Svenska Botten och har tydligen tagit aktiv del i statskuppen. Därpå tyder den omständigheten, att han 22 sept. 1772 nämndes till riddare av Svärdsorden ocb redan i mars följande år blev löjtnant. Genom sin befordran till Karelska dragonregementet som kapten 1775 förflyttades E. till ättens gamla hemtrakter i Savolaks. Avancemangen till major 1780 och överstelöjtnant 1781 skedde jämförelsevis snabbt. De voro ägnade att hålla E:s rojalistiska känslor varma, även sedan ett stort antal av konungens medhjälpare 1772 övergått till oppositionen. Detta blev av betydelse under ryska kriget. Såsom överstelöjtnant var E. vid krigsutbrottet en av de högsta officerarna vid Savolaksbrigaden. Av brigadchefen B. J. Hastfer sändes han att med 870 man vid Kärnäkoski på ryska, sidan bevaka den -sydvästliga infartsvägen till Savolaks. Här anfölls han 21 juli av betydande ryska styrkor. I 3 1/2 timme motstod han de ryska anfallen, tills han, inför faran att få sin återtågsväg avskuren, drog sig tillbaka med små förluster till en ny ställning vid Kyyrö. Medan Hastfer med huvudstyrkan cernerade Nyslott och E. låg kvar vid Kyyrö, inträffade vid. huvudarmén betydelsefulla händelser, som påverkade läget i Savolaks. Genom Liikalanoten och Anjalaförbundet paralyserades huvudarméns krigsrörelser. Under påtryckning från officerskonfederationen hade brigadchefen i aug. låtit förmå sig att upphäva blockaden av Nyslott och att draga trupperna tillbaka från ryskt område. I sitt läger vid Rantasalmi uppsöktes de av ombud för Anjalaförbundet, som äskade en förklaring till sin förmån av officerskåren. Flertalet officerare vid Savolaksbrigaden med brigadchefen i spetsen visade sig villiga att avge en dylik förklaring. De mest rojalistiska officerarna med överste Curt von Stedingk avgåvo 28 aug. följande förklaring: »Vi vördar vår konung, vi älskar vårt fädernesland och äro uppriktigt deras vänner, som befordrar allmänt väl.» E. undertecknade omedelbart efter Stedingk denna av tjugu rojalistiska officerare underskrivna deklaration. Då brigadchefen i det följande fortsatte sina påbörjade misstänkta förbindelser med de ryska myndigheterna, rådde E. jämte major J. A. Sandels överste Stedingk att uppbryta ett brev från brigadchefen till den ryske generalen W. T. von Schultz. Därmed inleddes den övervakning av Hastfer, som slutligen förde till dennes anhållande och Stedingks utnämning till brigadchef. E:s befordran till överste i armén våren 1789 är att betrakta som en belöning för hans trohet under de kritiska månaderna. Redan dessförinnan hade E. 1 maj s. å. under brigadchefens ledning personligen anfört de svenska styrkornas misslyckade stormning av den ryska ställningen vid Suomenniemi. Härefter lämnades E. med 600 man i Rantasalmi, medan brigadchefen försökte hejda de söder ifrån över Porrassalmi anryckande ryssarna. E. försummade att enligt order säkra ställningen vid Jokkas öster ut mot Nyslott, vilket ledde till hot mot brigadens återtågslinje. Stedingk lyckades dock återsamla brigaden vid Jorois. E. återbesatte 15 juli Rantasalmi. I det anfall Stedingk 21 juli företog mot Parkumäki förde E. björneborgarna, som under frammarschen gingo i täten och under striden bildade högra flygeln, medan vänstra flygeln stod under brigadchefens direkta befäl. Då anfallet på vänstra flygeln kom i stockning, avgjordes striden genom högra flygelns raska stormangrepp. I segern, som ledde till den fientliga styrkans förintelse, hade E. en väsentlig del. Under 1790 års fälttåg stod E. vid Kallislaks och bevakade vägen från Nyslott. E., som hösten 1789 fått befälet över Österbottens regemente, blev omedelbart efter fredsslutet 21 aug. 1790 riddare av Svärdsorden med stora korset. I nov. 1791 inköpte E. Sesta gård av Riksbanken, som kommit i besittning därav, sedan G. M. Sprengtporten föregående år blivit dömd från liv, ära och egendom.

Författare

Eric Anthoni.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från E. finnas i Uppsala univ.-bibliotek.

Källor och litteratur

Källor: Biographica, Finlands riksarkiv. – E. L. Birck, General Tolls krigsplan år 1788 (1944); C. A. Brakel, Anteckningar öfver 1789–1790 samt 1808–1809 årens fälttåg i Finland (1862); J. R. Danielson Kalmari, Stats- och samhällsliv i Finland under gustavianska tiden, 1–2 (1925); Dela Gardiska archivet, utg. af P. Wieselgren, 18:1 (1842); Generalstabens krigshistoriska avdelning: Georg Karl von Döbelns berättelse om fälttåget i Savolaks 1789 (1923); J. Mankell, Anteckningar rörande finska armeens och Finlands krigshistoria, 1 (1870); Protocoller, hållne i generalkrigs-rättsdivisionen af Kongl. Maj:ts och Rikets krigscollegium rörande det brottsliga förhållande som förekommit vid finska arméen under sista campagne, 1–3 (1789–91); G. Rein, Kriget i Finland åren 1788, 1789 och 1790 (Bidrag till Kännedom af Finlands natur och folk, 3, 1860); G. v. Schantz, Historia öfver kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1788, 1789 och 1790, 1–2 (1817–1818); P. O. v. Törne, »Oron» i Finland 1783–1784 (Hist. tidskr. f. Finland, 21, 1936); dens., Sesta (Herrgårdar i Finland. Tavastland, 1922–29).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Ehrnrooth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16752, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni.), hämtad 2019-08-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16752
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Ehrnrooth, urn:sbl:16752, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni.), hämtad 2019-08-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se