Carl Johan Brag

Född:1735-03-01 – Marstrands församling, Västra Götalands län
Död:1781-08-16 – Göteborgs stad, Västra Götalands län

Präst


Band 05 (1925), sida 632.

Meriter

1. Carl Johan Brag, f. 1 mars 1735 i Marstrand, d 16 aug. 1781 i Göteborg. Föräldrar: pastorn i Marstrand, sedermera kyrkoherden i Tvååker Jonas Brag och Kristina Helena Fabelia. Elev vid Marstrands skola och Göteborgs gymnasium; student i Uppsala 31 okt. 1755; disp. 16 juli 1760 (De Proteo Aegyptico; pres. K. Aurivillius) och 25 febr. 1761 (De consilio Skenningensi; pres. K. F. Georgii); fil. magister 16 juni s. å. Docent i matematik 1762 (Wieselgren); kallades 1763 (se domkapitlets prot. 30 mars) till domkyrkoadjunkt i Göteborg, vilken plats han dock aldrig tillträdde; gymnasiebibliotekarie och lärare i logik vid Göteborgs gymnasium 22 febr. 1764; prästvigd s. å.; vik. konrektor vid Göteborgs katedralskola (trivialskola) 23 okt. 1765; lärare i logik och metafysik vid Göteborgs gymnasium 4 febr. 1768; avlade pastoralexamen 8 maj 1771; bataljonspredikant vid Gyllengranatska regementet 5 juni s. å.; regementspastor och slottspastor på Älvsborg; begärde 1772 avsked från bibliotekarietjänsten men förbehöll sig att få läsa litteraturhistoria ett par gånger i veckan vid gymnasiet utan annan ersättning än att 100 dir smt anslogos till bokinköp för biblioteket; kyrkoherde i Kristine församling i Göteborg 23 febr. 1774; erhöll prosts titel 1781. LVVS 1777.

Gift 1) med Sofia Eneroth, d 4 okt. 1773, dotter till rådmannen i Göteborg Daniel Eneroth; 2) 21 juni 1774 med Brita Maria Borgstedt, f 7 maj 1760 (db för Göteborg, Domk)[1], d 24 okt. 1839, dotter till assessor P. Borgstedt.

Biografi

Såsom många av 1700-talets mest framstående prästmän och predikanter dog B. ung. Hans hälsa var redan tidigt vacklande, men han sparade sig icke utan arbetade oförtröttat på de båda områden, som varit hans livs käraste, teologiskt författarskap och ungdomens undervisning, ända tills hans verksamma liv, innan han fyllt femtio år, slöts genom en bröstsjukdom. B. hade en lärdom, en rikedom av intressen och även direkt prästerliga gåvor, som betydligt överstego det vanliga måttet. Om hans egenskaper som predikant vittnar den postilla, ett urval efterlämnade predikningar, som året efter hans död utkom och som länge varit spridd, särskilt i västra Sverige. Dess förtjänst är ej det manliga, kärva predikospråk, som varit en äldre tid kärt och varpå nog även den samtida A. Nohrborg i många av sina predikningar ger prov, utan en mera mild och varm ton, ej utan ett visst inflytande från herrnhutismen men fri från dess överdrifter. B: s närmaste förebild torde ha varit det stora predikomönstret från 1700-talets mitt, J. L. von Mosheim, vars allmänna kristendomsståndpunkt han synes ha delat och av vars »Theologia dogmatica» han utgav ett sammandrag (1784). Ej minst det vårdade, nobla predikospråket och det livfulla användandet av bibelns händelser och gestalter frapperar och erinrar om Mosheims homiletiska grundsatser. I samma varma, och milda anda gå B: s »Prof-psalmer», av år 1780, vilka sedermera (1820) sammantrycktes med psalmer av K. F. Kjellerstedt under titeln »Sions sånger vid Babylons älfver» och ävenledes varit ganska spridda. Någon större poetisk kraft kunna de väl ej — åtminstone om vi jämföra dem med det begynnande 1800-talets psalmdiktning — sägas förråda, men vissa av dem äro vackra, t. ex. psalmerna 8 och 9, den förra med starkt inflytande från Elsa Andersdotters psalm, till vars melodi den ock är skriven. I sin konsistoriella verksamhet var B. en nitisk och ganska stridbar man, som ofta uppvaktade domkapitlet med reformatoriskt skarpa diktamina, i vilka missförhållanden inom kyrkan eller i konsistoriets handhavande av sina skyldigheter, bl. a. i ordinations- och missivfrågor, skoningslöst angrepos. Men lika noga synes B. ha varit, att när han sedan i andra frågor kunde instämma med dem, som så angripits eller på grund av angreppen blivit hans ovänner, också öppet erkänna detta. Därför var ock den aktning, han i stiftet åtnjöt, stor. B. var en mångsidig man. Redan som student hade han under en kondition redigerat »Norrköpings veckoblad». Hans verksamhet i Göteborg tillhör den tid, då det »litterära triumviratet» J. Rosén, J. Gothenius och M. G. Wallenstråle, alla liksom han själv bundna vid gymnasiet, på stadens intellektuella liv tryckte en prägel av ovanlig vakenhet och livaktighet. Om hans egna mera allmänt teologiska och litterära intressen vittna utom den förutnämnda bearbetningen av Mosheims dogmatik bl. a. det predikobibliotek, han 1766 utgav tillsammans med Rosén, hans »Prospectus till veckopredikningar» och de litterära föreläsningar, han under en lång följd av år ett par gånger i veckan höll på Göteborgs gymnasium, ävensom hans år 1765 utgivna »Götheborgs stifts stånds-och hushåldnings matrikel», vilken genom sin grundlighet och sina uppslag väckte ett visst uppseende och erhöll Vetenskapsakademiens erkännande.

Författare

Gr. LlZELL.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Götheborgs stifts stånds och hushåldnings matrikel för år 1764. St. 1*. Gtbg 1765. (8), 136 s. — Prädiko-bibliothek eller samling af korta betragtelser öfver sön- och högtids-dagars evangelier och epistlar samt andra upbyggliga texter. D. 1*. Gtbg 1766. 4: o 327 s. (Utgavs anonymt tills, med J. Rosén med ett nummer per vecka.) — Christelig predikan öfver evangelium på näste söndagen efter jul, hållen i Götheborgs domkyrka den 31 december 1769. Gtbg 1770. 4: o 20 s. — Förteckning på böcker, som afledne handelsmannen i Götheborg herr George Bellenden efterlemnat. Gtbg 1770. 48 s. — Sorgen efter Guds sinne och verldens sorg. Predikan på klagodagen 1771. Gtbg 1771. — Jesus vår återlösare, vårt ljus och vår herde betraktad uti fyra predikningar. Gtbg 1773. — Prospectus till veckopredikningar. Gtbg 1774. (Innehåller även en Harmonia evangelistarum efter Ph. Doddridge.) — Catalogus bibliothecae gymnasii Gothoburgensis ordine alphabetico digestus, anno 1778. Gtbg u. å. 4: o (2), 170 s. (Anon.) — I hvad fara et folk är, när det ledsnar vid Jesu evangelium. Högmässo-prädikan på 10: de söndagen efter trinitatis hollen år 1778 i Götheborgs tyska kyrka. Gtbg 1778. 4: o 20 s. — Ve verlden för förargelse skull! Högmesso-prädikan på Michelsmesso-dagen, hollen år 1778, i Götheborgs tyska kyrka. Gtbg 1778. 4: o 16 s. — Den af Jesu förlossade och mägtige stridsmannen mot döden. Högmesso-prädikan på kyndelsmesso-dagen, hollen år 1779, i Götheborgs tyska kyrka. Gtbg 1779. 4: o 16 s. — Bibliotheca Lambergiana .. . Eric Lambergs efterlämnade bok-samling. Gtbg 1780. 72 s. — Prof-psalmer af en evangelii predikant i Götheborg. Gtbg 1780. 62, (1) s. 2: a uppl. Gtbg 1799. 62, (1) s. (Anon.) Ny uppl. Skara 1831. 41, (1) s. [Även sammantryckt med psalmer av C. F. Kjellerstedt under titel:] Sions sånger vid Babylons älfver. Jönköping 1820. 12: o 56 s. [Ny uppl.] Jönköping 1851. 12: o 48 s. — Förnuftets och trons utsikter i evigheten. Högmesso-predikan på kyndelsmessodagen. Gtbg 1781. 24 s. — Et lyckeligt borgerligt samhälle, där man håller konungens ord och Guds ed. Högmesso-predikan på 23 söndagen efter trinitatis. Gtbg 1781. 24 s. [Ny uppl.] Sthm 1788. 23 s. — Förmaningar att se oss före att vi genom troget arbete få full lön på den tillstundande Jesu doms-dag. Högmesso-predikan på 26 söndagen efter trinitatis. Gtbg 1781. 23 s. ¦— Postilla eller en årgång af salige probsten Carl Johan Brags i lifstiden hållna högmässopredikningar. D. 1—2. Gtbg 1782. (8), 719 s.; 635 s. — Catechismi predikningar öfver Lutheri förklaring på andra trones artikel, hållne i Christina kyrka i Götheborg. Sthm 1787. (8), 184 s. — Dessutom ett stort antal tillfällighetsverser. Översatt: B. Nieuwentijt, Betraktelse om de dödas upståndelses möjlighet. Norrk. 1760. 74 s. — J. L-. von Mosheim, Tankar om ynglingars beredande til läro-ämbeten i Guds kyrka. Gtbg 1777. 45 s. (Anon.)

Utgivit och bearbetat: J. L. von Mosheim, Elementa elementorum theol ogiaa dogmaticae. Gtbg 1784. 162 s. (Uppl. i sammandrag.)

Källor och litteratur

Källor: Levnadsteckning av M. Roempke såsom inledning till B's postilla (1782); Biografiskt lexikon, 2 (1875); C. W. Skarstedt, Göteborgs stifts herdaminne (1878—85), s. 116 ff. (jmfr s. 41, 124 m. fl.); P. Wieselgren, Sveriges sköna litteratur, 1, 3:e uppl. (1886).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 5., 2014-08-28


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Brag, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18031, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. LlZELL.), hämtad 2019-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18031
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Brag, urn:sbl:18031, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. LlZELL.), hämtad 2019-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se