Roland Svensson. Foto Anders Lilliehök. TT Bildarkiv.

Gustaf Roland Svensson

Född:1910-01-18 – Johannes församling, Stockholms län
Död:2003-07-31 – Nacka församling, Stockholms län

Tecknare, Litograf


Band 34, sida 731.

Meriter

Svensson, Gustaf Roland, f 18 jan 1910 i Sthlm, Joh, d 31 juli 2003 i Nacka, Sth. Föräldrar: gjutaren Svante Gustaf S o Selma Matilda Johansson. Springpojke vid Stockholms enskilda bank 24–34, elev vid Blombergs målarskola 31–34, aspirant vid Konsthögskolan ht 34, ord elev ht 35–40, elev vid etsarskolan där 37–39, studieresa till London 36, till Frankrike juni 37–febr 38, medarb i Segel och Motor (från 47 Till Rors med Segel och Motor), Vi samt dagspress, radio o TV, arbets- o reportageresor till bl a Orkneyöarna, Hebriderna, Shetlandsöarna, Färöarna, Spetsbergen, Tristan da Cunha o Sankta Helena. – HedLÖS 71, fil hedersdr vid StU 26 maj 78.

G 24 okt 1940 i Sthlm, Kungsh, m Ingrid Maria Elvira Sjöstrand, f 31 aug 1915 där, d 11 juni 2008 i Nacka, dotter till skomakeriarbetaren Gustaf Alfred S o Anna Wilhelmina Andersson.

Biografi

Roland S föddes i ett av Stockholms vid den tiden fattigare områden i utkanten av Vasastan, Sibirien kallat. Fadern var gjutare vid Stockholms örlogsvarv. Modern hade olika arbeten och när S senare fick sina första framgångar som konstnär började hon med stor energi att måla naivistiska blomsterstycken. S växte upp som det tredje av fem syskon. Familjen flyttade 1914 till en tvåa på Upplandsgatan, där hade han sin fasta adress tills han gifte sig. Hyresvärden Stockholms Arbetarhem hade även en barnkoloni på Väddö i Roslagen där S tillbringade sina somrar som ung. Mötet med havet blev avgörande för hans konstnärskap.

I skolan uppmärksammades S:s teckningsförmåga, men då fadern blev sjuk slutade han skolan före realexamen för att bidra till familjens ekonomi. Första sommaren, 1924, fick S arbete som gast på en större motorbåt. Då träffade han också några av familjen Wallenbergs yrkesgastar, två bröder Lindberg från Möja. På hösten fick han anställning som springpojke i Wallenbergs Stockholms enskilda bank, där han blev kvar i tio år. På ledig tid tecknade och målade han. S:s talang uppmärksammades både på banken och i Nationalmuseum dit han gick för att öva teckning. Professorn vid Konstakademien, Isaac Grünewald (bd 17), uppmanade honom att söka till skolan. Bankens chef, Jacob Wallenberg, lovade att S skulle få månadsutbetalningar motsvarande springpojkens – lån som senare efterskänktes.

Banden till skärgården stärktes 1934 då S inbjöds att delta i en vårjakt med bröderna Lindberg. Med på jakten var författaren Sven Barthel som skulle bli hans vän och samarbetspartner. En äldre generation Möjabor introducerade honom i skärgårdskulturen.

Konstakademiens undervisning engagerade S främst när det gällde litografin. Han föredrog annars teckning och måleri på egen hand i skärgården, ofta boende i någon av Möjabornas enkla bodar. Inte minst vintern, då snö och is låg över öar och vatten, var konstnärligt fruktbar och hjälpte honom att få fram skärgårdslandskapets stora linjer. Han tecknade även en rad uppmärksammade interiörer och porträtt av Möjaborna. Den konstnär som stod honom närmast var Harald Lindberg (bd 23) från Rumshamn på Björkö.

De svenska konstnärsförbundarna i en äldre generation, som Karl Nordström (bd 27), Albert Engström (bd 13) och Axel Sjöberg, har framhållits som viktiga för S, men bevarade brev visar också inflytande från kontinentens impressionister och expressionister. Sommaren 1936 for han till London. En härlig stad för en målare, skrev han till Harald Lindberg, och då menade han inte turiststaden: ”Nej, the River East End, the Docks, oj, oj Harald ...” (Sörenson, s 32). Han gjorde sig hemma i hamnkvarteren. Djupast intryck gjorde kanske utställningarna av fransk konst.

Troligen var det tidigt 1937 som S introducerades i litografins teknik av Harald Sallberg (bd 31) på Konstakademien. Skolans tryckpress kunde bara trycka svartvitt, men det var en begränsning som passade honom väl just då. Litografin Kalle Anderssons bod, Gillöga, från 1937 är ett moget verk. Påverkan från van Gogh är tydlig i de kraftfulla linjerna, blommornas pregnans och den svackande takåsen. Samtidigt når han något personligt i mötet med ytterskärgårdens karga natur.

Sommaren 1937 reste S med Konstakademien under Grünewalds ledning till världsutställningen i Paris. När gruppen upplöstes slog han sig ner i Pontoise norr om huvudstaden för att måla på egen hand. Han vallfärdade bl a till van Goghs grav i närbelägna Auvers-sur-Oise. På hösten flyttade S till Paris. Den framväxande fascismen drev honom att göra teckningar och litografier mot krigshotet – ett udda inslag i hans produktion. Efter julen fortsatte han till Bordeaux, för att bättre komma till rätta med oljemåleriet.

I februari 1938 återvände S till Sverige och några månader senare arrangerade Institut Tessin i Paris en utställning med unga svenska konstnärer. En fransk kritiker, Clement Morry, lyfte fram S och hans svartvita teckningar; de visade ”en snabb skarp tecknare, en genomträngande observatör, begåvad med ett sinne för realism, av vilken man kan vänta sig mycket” (Sörenson, s 59).
Sommaren 1938 var S och Nils Ferlin tillsammans på Möja och i Gillögaskärgården längst ut i havsbandet. Ferlins diktsamling Goggles utkom på hösten med omslag av S. Det blev snart många omslag och illustrationer till böcker av författare som Jan Fridegård, Evert Taube, Vilhelm Moberg (bd 25) och Eyvind Johnson. S började medarbeta i Segel och Motor 1939, som senare uppgick i Till Rors, och han utförde åtskilliga illustrationer för Vi – tidningar som han skulle förbli trogen.

1940 blev ett intensivt år. Tillsammans med Sven Barthel gjorde S en reportageresa utmed kusten för Vi. Ombord på en svensk isbrytare som eskorterade tyska handelsfartyg över svenskt vatten upplevde de Tysklands anfall mot Norge och Danmark 9 april; text och bilder förmedlar ett dovt hot. Reportagen ingår i Cykloncentrum, deras första gemensamma bok. Under våren gick S ut Konstakademien och den 27 september öppnade hans första separatutställning som möttes av positiva recensioner.

Ett större genombrott kom 1943 med utställningen i Galleri Färg och Form. Konstnären och kritikern Yngve Berg (bd 3) fann i Dagens Nyheter att allt var ”så riktigt och övertygande: den skumma dagern över stugornas enkla bohag, snöljuset en vintrig yrvädersdag, den klara, höga septemberluften”. Den modernistiska konstnären Otto G Carlsund skrev under rubriken Pastellens renässans i Aftontidningen: ”Till hans framgång har bidragit modet att frigöra sig från oljefärgen. Med pastellens hjälp har han lyckats där få eller ingen annan lyckats: nämligen att bygga upp ett pikturalt monument över Stockholms skärgård. Med pastellen lyckas han fånga de obarmhärtigt klara, oändligt skiftande tonerna i den renaste av atmosfärer ...”

Gillögaskärgården ingick förr i det viktiga säsongsfisket som bedrivits från medeltiden och framåt. Ögruppen blev betydelsefull för S och Barthel. Den nyttjades då av några Möjabor och det var i deras bodar de fick bo. Dessa de sista skärkarlarna blev huvudpersoner i boken Gillöga som utkom hösten 1945. Kombinationen av de sakliga, ofta kärva, ibland pastelljuva illustrationerna och Sven Barthels detaljskarpa observation och sublimt subjektiva reflexioner gör boken unik i skärgårdslitteraturen.

Utställningen God konst i hem och samlingslokaler på Nationalmuseum 1945 arrangerades för att främja färglitografin och banade väg för Konstfrämjandet och Folket i bilds konstklubb. S deltog med det uppmärksammade verket Lommens bod. Ytterligare en inspirationskälla från det sena 1800-talet blir tydlig: Toulouse-Lautrec. Därtill kom inflytandet från japanska träsnitt och kinesiskt måleri. I stentryckaren Rolf Jansson fick S en betydelsefull samarbetspartner.

Efter en första spontan dyrkan av skärgården började S se hur hotad skärgårdskulturen var. Självhushållet löstes upp och skärgårdsborna övergav sina öar för arbeten i staden, medan stadsbor köpte upp stora områden. S anade ett större mönster och reste 1948 till Orkneyöarna och Hebriderna för att skildra utvecklingen för Vi. Resan innebar hans debut som skribent. Årliga långresor följde och resulterade i hans första egna bok, Ensliga öar (1954). Den utgavs även på engelska och lovordades i The Times. Flera radioprogram och artiklar samlades i antologin Hav och människor (1957). En expedition till Spetsbergen 1957–58 utmynnade i en ny litografiportfölj.

Marcus Wallenberg bad, efter tips från brodern Jacob, S att följa med på en segling 1948 för en serie teckningar. Det blev upptakten till en livslång vänskap och till att S ett par veckor varje år deltog i seglatserna.

S hade länge hyrt en stuga i Ramsmora på Möja, men 1949 fick han och familjen tillgång till en stuga på grannön Stora Tornö. S hade haft olika allmogebåtar, men detta år köpte han en folkbåt. Vännen Barthel hade redan en, och deras seglingar tillsammans, inte minst till Pelarordens öar, Håtö Svansar, resulterade i boken Skärgård.

Utställningen 1955 på Färg och Form mottogs väl av de kritiker som följt S, och även Ulf Linde i Dagens Nyheter var inkännande, trots omsvängningen i konstklimatet mot det nonfigurativa; realismen och motivvärlden med klippskärens ”trubbiga butterhet” var på gott och ont, Linde var tveksam till hur väl färgen fördes in i teckningarna, men i litografin såg han en säker artist och lyfte fram Themsenskildringen Bankside. Morgonbladets Eugen Wretholm fann däremot bara habila reportagebilder och Bo Lindwall i Svenska Dagbladet såg ingenting nytt, bara ”insmickrande halvfabrikat”. Efter utställningen vände stora delar av kritikervärlden och S varandra ryggen.

Skärgårdsliv i gången tid (1961) blev ett av S främsta arbeten. Det är en rik och lustfylld källa till skärgårdskulturen i ord och bild. Flera litografiserier följde och nya artiklar samlades i Min skärgård och din (1964). S fick också beställningar på större oljemålningar och tillsammans med Barthel gjorde han ytterligare en skärgårdsbok i stort format, Svenska Lillö (1973). Intresset för litografin var stort vid denna tid och S sammanfattade sina litografiska insatser i den rikt illustrerade Bilder och minnen (1981).

En fråga som skulle uppta S var framtiden för de runt 270 öborna på ”världens mest avsides belägna ö”, Tristan da Cunha i Sydatlanten. De hade evakuerats till England under ett vulkanutbrott 1961. När det visade sig att byn klarat sig ville de återvända. Att de ville överge en av västvärldens rikaste civilisationer för en ö med självhushåll ingav S hopp. Han följde med återvändarna 1963. Resan skildrade han i reportage i radion och i Vi samt i en litografiserie med en bakgrundsorienterande bok i svensk och engelsk utgåva, Tristan da Cunha, South Atlantic (1964). I väntan på att det skulle bli möjligt att åter besöka ön gjorde S en resa till närmaste bebodda grannö, Sankta Helena. Resan resulterade i Ö och människa: en resa till Napoleons ö Sankt Helena (1968), hans mest civilisationskritiska verk. Fyra resor till Tristan da Cunha följde, den sista 1983. S:s stora intresse för ögruppen och dess invånare resulterade också i att han för dess postförvaltning utförde förlagor till flera frimärken.

Sedan 1946 hade S fört dagböcker där text och bild utgör en helhet. Av de 100 första böckerna gjorde poeten och professorn i konstvetenskap Bo Grandien 1995 ett rikt urval: I Roland Svenssons övärld.
Nedsatt synförmåga gjorde till slut arbetet med litografier allt svårare för S. Den sista, Utskärshamn, trycktes 1996, men var då förberedd sedan tidigare. Samma år som S avled – 2003 – bildades föreningen Roland Svenssons vänner som bl a tagit initiativ till en biografi och en utställning på Waldemarsudde 2010 samt till Roland Svensson Museum på Möja. S:s konst finns representerad på bl a Moderna museet, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Malmö konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och prins Eugens Waldemarsudde, men har även nått ut brett i de svenska hemmen och är ständigt eftersökt på auktioner.

Författare

 Ulf Sörenson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (244 vol: korrespondens, biographica, pressklipp, fotografier o diabilder, handl:ar rör resor, böcker, TV- o radioprogram, ett större antal fören:ar o sällskap samt släkten Wallenberg) i KB. Efterlämnade handl:ar o arbetsmaterial även hos Sällsk Roland Svenssons vänner o i Roland Svensson Museum, Möja. – Brev från S i GUB (bl a till G Bohman, N Ferlin, E Hagström, E Taube samt många till A Gadd o U Eng), LUB o UUB (bl a till I Lo-Johansson, H Martinson, P E Wahlund samt många till J Fridegård). Korrespondens mellan S o Jacob Wallenberg hos Stiftelsen för ekonomisk historisk forskning inom bank och företagande, Sthlm.

Tryckta arbeten

Illustrerat: T Thiel, Sveden. En lyrisk svit Sthlm 1940 [även med illustrationer av G Jobs], E Taube, Sjösalaboken. Nya dikter och melodier Sthlm 1942 [även omslag; illustrationerna ingår även i senare nyutgåvor av Sjösalaboken i E Taubes Samlade visor (d 8, 1947; nya tryckningar 1950, 1956, 1961)], Dagens dikt. En lyrisk tänkebok. Utgiven av Radiotjänst Sthlm 1943 [vinjetter av S; nya tryckningar 1943 (2 st), 1944, 1945], L Hansen, De fem ishavsgastarna Sthlm 1947, En tid med Vindfält (1953; se under redigerat nedan), S Barthel, Den förtrollade trädgården Sthlm 1958 [endast omslag av S trots att det i boken anges att den även skulle innehålla vinjetter av S], Å Améen och S A Hansson, Seglarhamnar på ostkusten Sthlm 1959 [vinjetter och omslagsbild av S; 2., omarbetade uppl 1967 (2. tr 1970); 3., omarbetade uppl 1974 (2.–4. tr 1975–77); 4., omarbetade utg 1979 (2.–4. tr 1981–82); 5., omarbetade utg 1986 (nya tr 1988, 90); S:s vinjetter återkommer i den senare boken Naturhamnar på ostkusten (1992; 2.–4. tr 1995–2001)], S Barthel, Somrarnas ansikten. Ett urval Sthlm 1975 [även omslag], S Barthel, Strandhugg och andra skärgårdsstycken. Urval av J Wikström Sthlm 2000 (Skärgårdsstiftelsens vänbok, 2000) [även omslag]. – Till detta kan nämnas att U Sörensons biografi Roland Svensson ömänniskan (2010) innehåller reproduktioner av mer än 200 konstverk av S. – Utöver de böcker som S illustrerat enligt ovan har han enligt Sörenson (s 177 ff) även gjort över 100 bokomslag, däribland till följande böcker av S Barthel: Stränder (1943), Öar i urval (1950), Finska valsen (1954), Ö (1958), Stränder (1958), Äventyrens värld (1958), Den förtrollande trädgården (1958; jfr ovan) och Atlant med En återkomst (1963). Han har i övrigt gjort omslag till böcker bl a av Jan Fridegård (ett 20-tal), Vilhelm Moberg och Eyvind Johnson.

Tryckta arbeten (egna verk): I förteckningen har medtagits de böcker med text av S Barthel som utgör samarbeten mellan S och Barthel; för böcker av Barthel som S enbart illustrerat, se ovan. – S Barthel, Cykloncentrum. Teckningar av R S. Sthlm: Bonnier, 1940. 188, [3] s, ill. – S Barthel, Gillöga. En utskärgård. I ord av S B och bild av R S. Sthlm: Bonnier, 1945. 225, [1] s, [3] kartsidor, ill (vissa i färg). [4. tusendet 1948. 6–7. tusendet 1957. Ny utg 1996: 230, [2] s, ill (vissa i färg). I nyutgåvan ingår S:s bidrag Efterskrift till en nyutgåva (s 229–[231]), vilket behandlar bokens tillkomst.] – S Barthel, Skärgård. En rapsodi. I ord av S B och i bild av R S. Sthlm: Bonnier, 1952. 191, [4] s, ill (vissa i färg). [Även utgiven i bibliofilupplaga i 250 numrerade exemplar med två signerade originallitografier av S. 5/6.–9/10. tusendet 1953–60.] – Ensliga öar. Iakttagelser och intryck under färder på Hebriderna och i den shetländska övärlden med akvareller, svartkritteckningar och litografier av författaren. Sthlm: Rabén & Sjögren/Vi, 1954. 138, [4] s, ill, kartor (vissa i färg). [Även utgiven i bibliofilupplaga i 180 numrerade och signerade exemplar med en signerad originallitografi av S. Texten samtidigt utgiven i en engelsk översättning: Lonely isles. Being an account of several voyages to the Hebrides and Shetland written and ill. by R S. [Kolofon:] Translated from the Swedish original … by A Read. Sthlm: Sjögren/Vi, 1954. 138, [4] s, ill, kartor (vissa i färg).] – Hav och människor. Med sju teckningar av författaren. Sthlm: Rabén & Sjögren/Vi, 1957. 133, [1] s. [Innehåller fem kapitel. Utvidgad upplaga 1960: Hav och människor. Omslag och teckningar av författaren. Sthlm: Vingförlaget, 215, [1] s. I den reviderade upplagan har tillkommit två kapitel.] – Tre konstnärer på resa. Skisser och anteckningar från Holland, England, Grekland. Sthlm: Folket i bilds konstklubb, 1959. 63, [1] s, ill. [Omslagstitel: 3 konstnärer på resa. Tillsammans med L Norrman och B Veslén. S:s kapitel har titeln Floden och hamnen (s 24–47, ill), och har tidigare tryckts i Mitt London (redaktion: R Hentzel, Sthlm: Natur och kultur, 1956, s 68–[87], ill). Det ingår även i 2. uppl av S:s Hav och människor (1960, s 187–[216], ill; se under 1957 ovan).] – S Barthel, Inselwelt. Der Stockholmer Schärengürtel. Text von S B. Bildern von R S. [Verso:] Übersetzung: W Beyer. Sthlm: Bonnier, 1960. 61, [3] s, ill (vissa i färg). Translated into English by E Harley Schubert. Sthlm: Bonnier, 1960. 61, [3] s, ill (vissa i färg).] – [Omslag:] Sommaren som inte ville sluta. [Rubrik:] Radioföredrag den 10 okt. 1959. Sthlm 1960. (Thule). 15 s. [Med omslag av S. Häftet utgivet i samband med båtutställningen Allt för sjön, 10–20 mars 1960.] – Skärgårdsliv i gången tid. En skildring av arbete och lek i Stockholms skärgård. I ord och bild av R S. Sthlm: Bonnier, 1961. 253, [4] s, ill (vissa i färg). [7/12. tusendet 1962. 2. uppl 1985, försedd med nytt förord (s 6–7): Sthlm: Streiffert. Ny utg 2006 med efterord av B Grandien: Sthlm: Max Ström, 276, [2] s, ill (vissa i färg). I denna utgåva saknas S:s förord från 1985.] – Min skärgård och din. Sthlm: Bonnier, 1964. 120, [1] s, ill. [10/11. [=9/11.] tusendet s å.] – Tristan da Cunha, South Atlantic. Sthlm: Nordiska bokhandelns förl, 1964. [3], 48, [7] s, ill. Fol. [Texthäfte till konstmapp bestående av sju originallitografier i färg, signerade och tryckta i en numrerad upplaga om 300 exemplar. En engelsk version i samma upplagestorlek utgavs 1965 (Sthlm: Proprius, [iv], 52, [7] s; With a foreword by Sir C Mackenzie). Dessutom trycktes för den svenska utgåvan en specialupplaga för bibliotek och press om 75 numrerade exemplar.] – Ö och människa. En resa till Napoleons ö Sankt Helena. Sthlm: Bonnier, 1968. 192, [19] s, ill (vissa i färg), fotogr. – Ur skissböckerna. Med förord av A Häggqvist. [Sthlm:] Piccolo [omslag], 1969 [kolofon]. [84] s, huvudsakligen ill. ([Ur skissböckerna]). – Från havet. Dagboksanteckningar från en resa ombord i T/T Sea Serpent från Zeebrugge, Belgien till Ras Tanura, Persiska viken och retur till Pembroke, South Wales – Europoort, Rotterdam. 22.578 naut. m. 25 jan. – 3 april 1972. [Verso:] Fotografier och laveringar av författaren. Sthlm: Bonnier, 1972. 188 s, ill, fotogr. [Omslagstitel: Från havet. Dagboksanteckningar från en resa med supertanker.] – S Barthel, Svenska Lillö. Med några utflykter i omgivningarna och i tiden. I ord av S B och bild av R S. Sthlm: Bonnier, 1973. 221, [2] s, ill (vissa i färg). – Bilder och minnen. Med förord av G Svensson. Sthlm: Bonnier fakta, cop 1981. [4] s, s 9–113, [3] s, ill (huvudsakligen i färg). – Skärgård förr och nu. Sthlm: Atlantis, 1986. 18, [2] s, ill. – Bragdernas män. En skidfärd med Sven X:et Erixson, Lennart Gram, R S. Tillägnad Sven B F Jansson på hans 50-årsdag 1956. Efterord av R S. Sthlm: Atlantis, 1988. Ca 120 s, ill. (huvudsakligen i färg). [Faksimil i 999 numrerade exemplar. Dagbokens titel enligt handskrivet titelblad: Skriet från vildmarken. Reseberättelse 27 mars – 4 april 1950 av S Erixson, L Gram, R S. Den handskrivna dagboken innehåller illustrationer av samtliga tre konstnärer. Det framgår inte i denna utgåva vem som skrivit texten i dagboken. Förutom S:s efterord (2 s) innehåller boken också ett faksimil av S:s text Skriet från vildmarken eller Bragdernas män (DN 23 april 1950; 2 s), som även den beskriver skidfärden. Huvuddelen av texten i dagboken tidigare publicerad som Skriet från vildmarken eller Bragdernas män (På skidor. Skid- och friluftsfrämjandets årsbok, 1972, tr 1971, s [6]–26, ill (vissa i färg)). Texten attribuerades vid detta publiceringstillfälle till S. Artikelns illustrationer är med ett par undantag hämtade från dagboken.] – Dagar i skärgård och annorstädes. Fyra litografier tecknade på sten och fyra dagböcker i faksimilutgåva. Sthlm: Grafioteket, 1990. 4 vol. 20 cm, kapsel 32 cm + 1 vikt ark ([6] s, färgill, 28 cm). [Titel och förlagsuppgifter från det vikta arket. Dagböckerna utgjorde ett urval om fyra av S:s 229 handskrivna dagböcker 1946–71, av honom själv numrerade 14 (15 mars–18 maj 1949, [1] s, s 973–1049), 18 (11 oktober–16 november 1949, s 1280–1357), 20 (31 dec. 1949–4 mars 1950, s 1436–1512, [1] s) och 23 (17 juni–4 augusti 1950, s 1665–1740, [1] s). Upplagan uppgick till 1000 exemplar, därav utgjorde 440 en signerad och numrerad bibliofilupplaga. I utgåvan ingick även fyra signerade originallitografier baserade på skisser i dagböckerna.] – Vinterdag eller Den döende svanen. U o: [verso:] cop R Svensson, 1993. (Sthlm: Esshå-tr). 18, [2] s, ill. [Tryckt i 1000 exemplar varav 200 numrerade, signerade och kompletterade med en originallitografi. Något bearbetad version av: Vinterdag och den döende svanen (Till rors med Segel och motor, årg 32, 1966, nr 25/26, s [16]–17, ill). Samma version och med samma titel som den som trycktes 1993 återfinns även i: Festskrift till Gotthard Calissendorff, [Verso:] Redaktionskommitté: L Thorsson, S Unger, Sthlm: Norstedt, 1990, s [285]–289; samt i: Roland S, 2009, s 36–40, ill. Illustrationerna skiljer sig åt mellan de olika publiceringarna.] – Roland Svenssons dagboksblad. Ett litet urval ur hundra dagböcker 1947–1960. Sthlm 1994. 47 s, ill. [Bonnier Albas julbok 1994.] – I Roland Svenssons övärld. Ett urval ur hundra dagböcker 1946–1960. [Kolofon: Urval och bearbetning av B Grandien.] Med inledning av B Grandien. Sthlm: Bonnier Alba, cop 1995. 206, [2] s, ill (huvudsakligen i färg). [Ett urval ur de första 100 av S:s totalt 229 dagböcker.] – Skogen i havet. Några dagboksblad från en färd till Gotska Sandön. Sthlm 1997. 20 s, ill. – Utöver de verk som förtecknas ovan publicerade S även ett antal konstmappar med originallitografier, till stor del som signerade och numrerade exemplar. Dessa är: Roland S (Sthlm: Ars, 1946; 6 litografier i färg; numrerad upplaga: 75 exemplar (av totalt 550); inledning av T Svedfelt); Skärgård (Sthlm: Bokkonsum, 1957; 5 litografier i färg; enbart numrerad upplaga: 350 exemplar; texthäfte av S: [4] s); Arktiskt land (Sthlm: Bokkonsum, 1958; 5 litografier i färg; enbart numrerad upplaga: 300 exemplar; med text av H W:son Ahlmann); Den vita båten (Sthlm: Bokkonsum, 1962; 5 litografier i färg; numrerad upplaga: 310 exemplar (av totalt 360); text av M Rehnberg); Tristan da Cunha, South Atlantic (1964; se egna verk ovan); Liberia. Twentyone views from watercolours (Sthlm: Lamco, 1969; 3 originallitografier i färg samt 20 reproduktioner i färg; enbart numrerad upplaga: 500 exemplar; texthäfte av S: [3] s). Utöver dessa mappar har ytterligare några publicerats av Grafioteket enligt källuppgifterna för hans illustrationer till S Barthel, Strandhugg (2000). Närmare upplysningar om innehållet i dessa mappar har ej gått att erhålla. Titlarna på mapparna är: Den gamla ångbåten (1978; 360 ex), Horisont (1978; 360 ex), Jubileumsportföljen (1979; 360 ex), Med stentryck under fyra decennier (1980; 360 ex), Årstiderna i skärgården (1982; 275 ex), Ännu ett skärgårdsår (1987; 350 ex). Dessutom publicerade S en mapp med enbart reproduktioner: Roland Svensson (Sthlm: Folket i bild, 1957; 10 litografier i färg; inledning av A Liedholm; FIB:s konstmappar, 7 [=9]).

Tryckta arbeten (bidrag): För en förteckning över S:s bidrag till böcker, tidskrifter och dagspress se L Wahlberg, Bibliografi över Roland Svenssons författarskap (2016; www.rolandsvenssonsällskapet.se/Bibliografi.htm, 2017-06-01). En kompletterande bibliografi som förtecknar S:s illustrationer till texter av andra författare är under utarbetande av L Wahlberg hösten 2018.

Redigerat (utgivit): En tid med Vindfält. Sthlm: Bonnier, 1953. 65 s, [1] pl-bl i färg, ill. [Vänbok till S Barthel i samband med hans 50-årsdag. Enligt kolofonen var S en av sju sammanställare till boken. Han har även illustrerat den.] – A Sjöberg, Bland kobbar och skär. Skisser och stämningar. [2. uppl] med förord av R S. Sthlm: Norstedt, 1958. 72 s, ill (vissa i färg). [S har även svarat för bildurvalet i denna upplaga. Förord av S, s 5–[7]. I originalupplagan med titeln Bland kobbar och skär. Skärgårdsteckningar (1900) var teckningarna ej integrerade i texten och återgavs i svartvitt. Den nya upplagan är utökad med tre texter. 2. uppl, 2. tr 1993.] – Från skilda fält. Uppsatser tillägnade Marcus Wallenberg den 5 oktober 1974. [Sthlm: Rådet för samhällsekonomiska frågor,] 1974. 280, [6] s. [Tillsammans med G Nylander. Även med bidrag av S: Sällsam seglats (s 223–233). Omtryckt (lätt bearbetad) med fotografier och en teckning av S i: Sjöliv, {Nacka 1978, (Esselte Herzogs)}, s 32–55, fotogr, (Svenska kryssarklubbens årsskrift, 1978). Omtryckt (1974 års version) med färgteckningar och fotografier av S: ”En sällsam seglats” (Jubileumsskrift 2008, [Sthlm:] Sällskapet Roland Svenssons vänner, [2008], s 16–30, färgill, fotogr (vissa i färg)). {Bildurval och bearbetning av T Östlund och J Wigren. Fotografier bearbetade av J Ekwall.}]

Källor och litteratur

Y Berg, Konstkrönika (DN 16 sept 1943); O G Carlsund, Pastellens renässans (Aftontidn 27 sept 1943); En liten skrift om Roland Svensson (1980); U Linde, Konstkrönika (DN 6 okt 1955); B Lindwall, Utställningsrond: kaleidoskop på gott och ont (SvD 13 okt 1955); Roland S: Årsskrift för Sällskapet Roland Svenssons vänner (2006–); SKL 5 o där anförd litt; U Sörenson, Roland Svensson ömänniskan (2010). – Nekr i SvD 9 aug 2003.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Roland Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Sörenson), hämtad 2019-10-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34936
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Roland Svensson, urn:sbl:34936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Sörenson), hämtad 2019-10-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se