Maximilian (Max) F Sievert

Född:1849-08-24 – Tyskland (i Zittau,Sachsen)
Död:1913-06-02 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län

Industriidkare, Affärsman


Band 32 (2003-2006), sida 148.

Meriter

1 Sievert, Maximilian (Max) Friedrich, f 24 aug 1849 i Zittau, Sachsen, Tyskland, d 2 juni 1913 i Sthlm, Ty. Föräldrar: borgaren o konditorn Heinrich Theodor S o Agnes Therese Thiemer. Försäljare av maskiner o verktyg, inflyttade till Sverige 27 juli 81, erhöll K M:ts tillstånd att idka handels- o fabriksrörelse i Sthlm 19 aug 81, innehavare av maskinfirman Max Sievert (från 06 ab Max Sievert), Sthlm, från 82, sv medborgare 4 dec 85, VD o led av styr för ab Alpha, Sthlm, från 88, för Max Sieverts fabriks ab där, från 94.

G 24 okt 1894 i Sthlm, Ty, m Sophie Karolina Panchéen, f 12 juli 1853 i Stigsjö, Vnl (ej i fdb), d 14 maj 1929 i Sthlm, Ty, dtr till kaptenen Carl Israel P o Clara Eugenia Gustava Berlin.

Biografi

Efter avslutad skolgång började Max S resa som representant och försäljare för tyska verktygs- och maskinfirmor och gjorde därvid täta besök i Ryssland och de skandinaviska länderna. Han trodde på den sv marknaden och öppnade en importaffär i Sthlm. Av särskild betydelse blev hans import av spunnen koppartråd från C J Vogels Telegraphen-Drahtfabrik i Berlin. Som försäljare av koppartråden kom S i kontakt med Lars Magnus Ericsson (bd 14): Isolerad koppartråd utgjorde en av svagströmsindustrins och telefontillverkningens viktigaste komponenter. Den finare tråden var överspunnen med silke, medan grövre tråd överdrogs med gummi eller spunnen bomullstråd. Senare inledde S ett nära samarbete med Carl Richard Nyberg (bd 27), varvid han blev ensam exportförsäljare av dennes produkter, särskilt blåslampan och fotogenköket. Inte minst genom S:s ansträngningar blev dessa stora exportframgångar.

Maskinaffären tillförde S betydande inkomster, vilket gjorde det möjligt för honom att också påbörja andra verksamheter. 1888 grundade han fabriken Alpha i Sundbyberg, närmast för tillverkning av hästskosöm. Efter hand breddades produktionen till att även omfatta bl a maskiner, lagermetaller, armaturer, kondensatorer samt artiklar av bakelit för radioapparater och telefoner.

I initialskedet var den unga telefonindustrin L M Ericsson tvungen att till övervägande del importera sin ledningstråd genom S:s maskinaffär. För Ericsson hade det varit en fördel om spunnen tråd kunnat framställas i erforderlig mängd inom landet. När maskinaffärens koppartrådsleveranser från Vogels i Berlin diskuterades 1888 uppkom frågan om inte S ville grunda en fabrik för tillverkning av ledningstråd i Sverige. Efter viss tvekan antog S förslaget. Till fabriksföreståndare utsåg han sin yngre bror Ernst S som hade teknisk utbildning och som en kortare tid vistats i Sverige som anställd vid Bolinders gjuteri. Vogels bidrog med kapital vid företagsstarten och gav också, särskilt under initialskedet, den sv fabriken olika driftsunderstöd.

Det var således påstötningar från Ericsson som ledde till att S 1888 i Sundbyberg anlade en liten industri för framställning av elektriska ledningar, som den första tiden kallades trådfabriken. Den kom med tiden att utvecklas till hans mest betydande industriföretag. Till en början sysselsatte den 15 arbetare. När företaget 1894 ombildades till ab hade arbetarantalet vuxit till ett sjuttiotal. Benämningen trådfabriken ersattes 1911 med Sieverts kabelverk; arbetsstyrkan hade då ökat till 260. Tio år senare uppgick den till ca 400.

Med tanke på att tillverkningen under de första årtiondena dominerades av ledningstråd av koppar som isolerades med silke eller bomull i särskilda spinnerier, är det föga förvånande att majoriteten av arbetarna var kvinnor. Vid sekelskiftet 1900 utgjorde de således ca tre fjärdedelar av den samlade arbetsstyrkan. I samband med att framställningen av tyngre kabel fick större genomslag efter 1910, ökade också det manliga inslaget bland arbetarna.

Före 1914 dominerade tråd- och kabeltillverkningen för svagströmsindustrin, och beställare inom telefonin med L M Ericsson, Telegrafverket och Sthlms allmänna telefon i spetsen var då S:s största kunder. Efter 1914 blev däremot starkströmsindustrins beställningar hos kabelverket något större än svagströmsin-dustrins.

Utvecklingen av kabel- och förstärkartekniken bidrog på ett avgörande sätt till att lösa problemet med telefonering över långa avstånd. Med hänsyn till den stora efterfrågan inom landet på blymantlade kablar inledde S:s fabrik 1910 tillverkningen av sådana för både telefoni och starkström. Den första högspänningskabeln levererades 1912. S blev därigenom den sv kabelindustrins skapare.

I ett tidigare skede hade Telegrafverket varit helt hänvisat till att beställa blymantlade kablar från utlandet. S:s produktion ersatte emellertid snabbt den utländska fabrikationen, vilket blev av avgörande betydelse under första världskrigets importsvårigheter. Utvecklingen är ett exempel på hur den utländska konkurrensen i Sverige eliminerades genom kriget då inhemska företag kunde ta ett fast grepp om hemmamarknaden, vilket kom att gälla även efter krigsslutet.

S:s högteknologiska kabelverk blev en viktig pusselbit i den sv industrialiseringen. Lokalt fick kabelverket och Alphafabriken en avsevärd betydelse för industriförorten Sundbybergs utveckling. Att köpingen blev stad 1927 berodde till inte oväsentlig del på kabelverkets tillväxt.

S själv var själen i sina företag ända från deras tillkomst på 1880-talet. I kabelfabriken utgjorde han ensam styrelsen och fungerade där både som styrelseordförande och VD till sin död.

Efter S:s frånfälle tillträdde hans yngre bror Ernst Gustav S (1863–1941) som styrelseordförande och VD i Max Sieverts fabriks ab (kabelverket). Detta gav verksamheten stadga och kontinuitet. Ledningsskiftet innebar dock en förändring i det avseendet att styrelsen för företaget utökades. Under Ernst S:s ledning utvecklades det till en av Europas modernaste och största fabriker för tillverkning av ledningstråd och kablar. 1928 såldes kabelverket, liksom Alphafabriken, till L M Ericsson varvid Ernst S från trädde sina befattningar.

Författare

Jan Kuuse



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Sieverts kabelverks arkiv hos Föreningen Sthlms företagsminnen, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 19 aug 1881, nr 16;Justitiedep:s konseljakter 9 aug 1884, nr 8, o 4 dec 1885, nr 7; allt i RA.

A Attman, J Kuuse o U Olsson, Pionjärtid, kamp om koncessioner, kris: 1876-1932 (L M Ericsson 100 år, 1, 1976); [K Hildebrand,] Sieverts kabelverk: min-nesskr över de första 50 åren (1938); ab Max Sievert 75 år: 1882-1957 (1957); SMoK; SvTeknF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Maximilian (Max) F Sievert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5904, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Kuuse), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5904
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Maximilian (Max) F Sievert, urn:sbl:5904, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Kuuse), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se