Meriter

Siösteen, Bengt Gustaf J:son, f 20 sept 1874 i Östersund, d 17 febr 1947 i Råda, Göt. Föräldrar: läroverksadjunkten, FD Nils Mauritz Jonson o Selma Fredrika Siösteen. Mogenhetsex vid H a l i Östersund 25 maj 94, medarb i Jämtlandsposten där 15 aug 94–15 maj 95, i Nyaste Kristianstadsbladet sept 95–febr 97, i GHT mars 97–1 okt 34, dess korrespondent i London nov 99–nov 03 o 23–34, i Berlin nov 03–aug 18, studier vid London school of economics and political science 00–03, vid univ i Berlin 04–06, GHT:s flygande korrespondent sept 18–sept 19, chef för dess redaktion i Sthlm 1 okt 19–1 juni 23, tillika korrespondent i Berlin för Sydsv dagbl 08–10.

G 1) 1 okt 1900 i London m professeur d'université Eugénie Mathilde Poyanne, f 17 aug 1869 i Orthez, dep Pyrenées-Atlantique, Frankrike, d 1913, dtr till godsägaren Pierre P o Marie-Francoise Euridice Coustére; 2) 13 nov 1914 i Berlin m Ruth Jenny Lindqvist, f 4 jan 1888 i Håby, Göt, d 17 aug 1968 i Gbg, Vasa, dtr till folkskolläraren Rickard L o Hilma Gustava Johansdtr.

Biografi

Gustaf S växte upp i ett intellektuellt hem i Östersund, där fadern var adjunkt i klassiska språk och modern verksam som översättare. Redan under skoltiden verkade S som introduktör av det nya språket esperanto och ställde efter utländskt mönster samman en ordbok för intresserade svenskar. Efter studentexamen slog han målmedvetet in på den journalistiska banan och tjänstgjorde vid landsortstidningar, till en början i hemstaden. S knöts till GHT:s redaktion och var under fyra år från 1899 tidningens korrespondent i London. Han lärde känna sin företrädare där, den tio år äldre och erfarne Gustaf Steffen som blev hans handledare. Denne rådde S att förena journalistiken med studier i ekonomi med sikte på en akademisk karriär. S började därför studera vid London school of economics and political science. I avsikt att fullfölja de ekonomiska studierna vid universitetet i Berlin överflyttade han till denna stad, där han blev stationerad för 15 år framåt.

S:s politiska position under Londonåren var i likhet med Steffens något till vänster om den liberala press han företrädde. Liksom Steffen inträdde han i Fabian society. Artiklar i Ekonomisk tidskrift tyder på att han förberedde en akademisk bana. Trots att Steffen, som 1902 blev professor vid Gbgs högskola, gärna velat se honom som sin docent, avslutade S 1906 sina universitetsstudier och etablerade sig för framtiden som tidningsman.

S utvecklades till en utlandskorrespondent av modernt snitt. Ett ambitiöst reportagearbete i stort format, Det moderna Belgien (1906), översattes och gavs ut även i Tyskland. Till broschyrserien Verdandis småskrifter lämnade han flera bidrag som rörde engelsk politik. Krigskorrespondent blev S under Balkankrigen 1912–13. Under det följande världskriget gjorde han talrika reportageresor vid fronten såväl väster- som österut. Hans uppmärksammade redogörelser från kriget präglades till en början av tyska sympatier. Artiklarna samlades i bokform 1915 med rubriken Bakom tyska krigets kulisser. Under krigets gång kom S att revidera sina ståndpunkter. Hans hösten 1918 publicerade Censurfria Tysklandsskildringar tecknade det tyska sönderfallet.

S lämnade Berlin och var de närmaste fyra åren, 1919–23, chef för GHT:s Stockholmsredaktion. En konflikt 1920 med utrikesminister Erik Palmstierna (bd 28) renderade honom en del obehag. En sovjetrysk delegation besökte Sthlm för att teckna ett handelsavtal mellan Sovjetunionen och Sverige. I en intervju med S gav Palmstierna indiskretioner om innehållet i en kommande uppgörelse, något som föranledde en politisk tvist. S stöddes därvid av GHT:s huvudredaktör Torgny Segerstedt (bd 31).

1923 återvände S till London som GHT:s företrädare. Vissa perioder hade han dock tillfälle att arbeta från Rom. Som publicist i mellankrigstidens Europa var S flitig och flexibel. Hans stil var lättillgänglig. Det ekonomiska reportaget bereddes stort utrymme. Det brittiska folkhushållet analyserade han kritiskt, medan den ekonomiska utvecklingen i Italien under 1920-talet kunde beskrivas fördelaktigt. S:s rapportering påverkade Segerstedts föreställning om tillståndet i Mussolinis Italien (Ancker).

De goda relationerna mellan S och Segerstedt bröts vid Kreugerkraschen. Den förutsågs från London ett halvår i förväg av den ekonomiskt förfarne S, vars artiklar i ämnet refuserades av den mot Ivar Kreuger gynnsamt stämde Segerstedt. Vid 60 års ålder utlöste S ett pensionsavtal men kvarblev i London som sporadisk medarbetare till 1939. I tidningen kunde han 1936 i två artiklar (7 och 11 maj) publicera sina redigerade dagboksanteckningar om den sv tyskaktivismen 1915. Han hade detta år nära relationer till aktivisterna Otto Järte (bd 20) och Gustaf Steffen som besökte Berlin i politiska syften. Artiklarna har förblivit en viktig historisk källa.

Som journalist i hemlandet efter åren i Berlin och tiden i London fann sig S mindre väl tillrätta. Artiklar eller artikelserier riktade mot byråkrati eller slöseri med offentliga medel hade ringa märkbara effekter. Hans sista större arbete blev en privatekonomisk handbok i Konsten att sköta pengar (1939). Äter i Sverige bosatte han sig i göteborgstrakten. S:s publicistiske efterföljare blev Alf Martin (bd 25) som efterträdde honom i London och lät sig inspireras.

Författare

Åke Lilliestam

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (bl a till Knut Petersson, T Se-gerstedt o G Steffen samt många till H Hedlund), KB (bl a till A Molin) o i RA (till C Hallendorff).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Frösö skola. En skildring af B. G. J. Östersund 1895. 56 s. [Sign; ur Jämtlandsposten s å.] - Gladstone. Sthlm 1899. 35 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 74.) [Ny tr] s å. 2. uppl 1910. 40 s. - En saga ur verkligheten. [Rubr.] Sthlm 1900. 8 s. (Kooperativa förbundets småskrifter, [Saml 1,] 1.) 2. uppl 1901. - De engelska rösträttsreformerna. Sthlm 1902. 42 s. (Studentfören 103.) [Ny tr] s å. -Villabostäder för arbetare (Ur ett af Social tidskrift prisbelönt arbete i bostadsfrågan). [Rubr.] Sthlm 1903. 16 s. (Social tidskrifts småskrifter i bostadsfrågan, 2.) - Den industriella arbetarfrågan. [2. utg] Sthlm 1904. 42 s. (Studentföreningen 11.) [Numret enl 1. utg, förf av G Steffen.] - Det moderna Belgien. Iakttagelser o studier. Sthlm 1906. 444 s, 22 pl. Övers: Das möderne Belgien, Berlin 1909, 402 s, 19 pl-bl. - Bakom tyska krigets kulisser. Ett sv ögonvittnes iakttagelser från krigsutbrottet till Serbiens fall. Sthlm 1916. 381 s. - Censurfria tysklandsskildringar. Sthlm 1918. 143 s. 2. uppl [omsl] så. - Konsten att sköta pengar. Diskussion av svårigheter o risker vid kapitalplaceringjämte råd åt sparare. Gbg 1939. 90 s. - 6 st bidrag i Ekonomisk tidskrift, 1902-03, Sthlm. Översatt: L Zamenhof, Det internationela språket, esperanto, 1. Lärobok med fullständig esperantisk--svensk ordbok. Öfvers o utg av B. G.Jonsson. Upsala 1893. 64 s. - E Glanville, Arftagerskan, en berättelse om strider o äfVentyr öfvers ... Af G. S-n. Sthlm 1896. 286 s. [Sign.] ([Omsl:] Afventyrs-romaner, 1.) - Sanningen om kriget. En framställning efter officiella källor ... med förord. [Sthlm, tr] Berlin [omsl] u å [1914]. 138 s. 2. uppl:... Utg d 30 sept. Berlin [1914]. 148, (8) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Ancker, Torgny Segersteclt 1876-1945 (1962); N-O Franzén, Undan stormen: Sverige under första världskriget (1986), s 299ff; Å Lilliestam, G S:s dagboksanteckn:ar 1915 rör den sv aktivismen (HT 1959); A Martin, England trots allt (1979); dens, England, detta England (1983); E Palmstierna, Dagjäm-ning: polit anteckmar 1920-1921 (1954); PK:s por-trättmatr 1936 (1935); B Siösteen, Journalisten från Östersund som blev sekelskiftets världsreporter (Östersunds-Posten 27 sept 1974); dens, G S - ett begrepp inom sv journalistik (ibid 28 sept 1974); SMoK; K Wilhelmsson, Sv postgirot 1925-1949 (1950). - Nekner över S i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Gustaf J Siösteen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5970, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5970
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Gustaf J Siösteen, urn:sbl:5970, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-25.