Gustaf G Reuterholm

Född:1721 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Död:1803-04-05 – Rytterne församling, Västmanlands län

Riksdagsledamot, Lagman, Landshövding


Band 30 (1998-2000), sida 41.

Meriter

3 Reuterholm, Gustaf Gottfrid, bror till R 2, dp 29 sept 1721 i Sthlm, Kungsh, d 5 april 1803 i Stora Rytterne, Vm. Auskultant i Bergskoll 16 juni 37, e o notarie där 18 april 46, deltog i riksdagarna 4689 (led av urskilln:deput, allm besvärsdeput, stora särsk deput o av bevilln:deput 6566, av fiskerideput 7172), lagmans titel 29 juni 62, kommissarie i Riksbanken 19 maj 62dec 65 o sept 7226 juni 86, landsh:s titel 5 dec 94.

G 1) 12 sept 1762 i Stora Rytterne m Catharina Sundgren, f 1730 (hfl; enl Wrangel, s 107, sannolikt f i Luleå, vilket gör det möjligt att hon är identisk med Catharina Sundgren, f 1 okt 1727 där, dtr till borgaren Nils S o Helena Holm), d 15 febr 1763 i Stora Rytterne; 2) 10 sept 1767 i Säters landsförs m Gertrud Charlotta Söderhielm, f 8 nov 1728 i Norn, Kopp, d 30 nov 1789 i Stora Rytterne, dtr till överstelöjtnanten Lorens Niklas S o Altea Maria Cederberg samt tidigare g 1) m Sven Ekestubbe, 2) m Axel Fredrik Cronstedt (bd 9).

Biografi

Gustaf R hade, liksom sina bröder, Johan Browallius (bd 6) och i någon mån Linné som informator. R:s dagböcker från 1750-talet ger, tillsammans med hans brev till fadern, bilden av en tidstypisk adelsman med både humanistiska och naturvetenskapliga intressen. Hedvig Charlotta Nordenflycht (bd 27), som stod R och hans bröder nära, prisade hans meriter som snillrik amatör.

R:s dåliga ekonomi tvingade honom att söka göra karriär som civil ämbetsman. Sedan uppväxtåren i Falun hade han många kontakter i bergsvetenskapliga kretsar. Han blev tidigt auskultant i Bergskollegium men hade motgångar i befordringsväg, trots att han av ständerna 1756 erhöll rekommendation på en häradshövdingetjänst med hänvisning till bl a faderns förtjänster. R befann sig således i en utsatt position när han 1762 vid riksdagen ingav ett starkt kritiskt yttrande mot en föreslagen förstärkning av Riksbankens personal. Han vägrade att dra tillbaka sitt memorial och erhöll mot löfte att inte offentliggöra det bankokommissaries ställning utan tjänstgöringsskyldighet.

Förhållandet mellan R och hans formella arbetsgivare, Riksbanken, som inte ville ha en "betjänt, som vore vidrigt sinnad", blev frostigt. När han några år senare begärde att få reella arbetsuppgifter nekades han detta. Det är förmodligen i detta sammanhang, snarare än i ett partipolitiskt, hans uppmärksammade försvar av det s k Königska växelkontoret vid riksdagen 1765 skall ses. Eftersom regeringen under längre tid stött de ansvariga så fanns det nu, menade R, ingen möjlighet att klandra dessa. I samband med denna diskussion drogs också de mindre smakliga turerna i R:s befordringsärende upp. Han fråntogs sin ställning vid banken men återfick den vid riksdagen 177172. Riksbanken försökte ännu 1785 att bli av med R genom att med hänvisning till hans frånvaro få honom åtalad. Året därpå erhöll han emellertid avsked.

R var visserligen mössa, men han var föga bunden av partidisciplinen. Han bevistade nära nog samtliga riksdagar från 1746 till sin död. Merparten av hans många inlägg kretsade kring ståndsrättigheter och näringspolitik. De präglas av en chosefri rättframhet. Den mest framträdande insatsen gjorde R som debattör i offentlighetsfrågor: Han stod 176062 bakom ett förslag om att publicera ståndets protokoll, och han var ordförande i det utskott som på 176566 års riksdag behandlade tryckfriheten. I denna senare fråga intog han en moderat ståndpunkt gentemot främst Anders Chydenius (bd 8) och föreslog inrättandet av en tjänst som censor ställd under ständerna och med mycket begränsade befogenheter, särskilt i moraliska och religiösa frågor. Hans inställning, som inte vann något gehör i det slutliga förslaget, kan ses som typiskt för den moderata falang som fanns inom båda partierna. R stödde dock Chydenius i andra sammanhang, som när denne angrep den förda ekonomiska politiken i skriften Rikets hjelp, genom en naturlig finance-system (1766). Här kan dock R:s ställningstagande ha dikterats av en negativ inställning till de politiker som motarbetat honom i utnämningsfrågor.

Under den gustavianska tiden fortsatte R att vara en flitig men föga framträdande politiker. En påtaglig insats gjorde han dock 1778, när han av den danske ambassadören användes för att bearbeta Axel v Fersen (bd 15) i opinionsskapande syfte. R:s starkaste engagemang gällde lanthushållningen. I debatten om tjänstehjonspolitiken 1778 manade han fram bilden av en försvunnen patriarkalisk värld och förordade ökade tvångsmedel för arbetsgivaren. Dessa tankar utvecklade han senare i ett omfattande förslag till legohjonsstadga inför lanthushållskommittén 1793. Förslaget överensstämde i huvudsak med kommitténs slutliga betänkande, som innebar en kritik av de stegrade lönerna för jordbrukets arbetare.

Genom sin utsatta ekonomiska situation kom R att dras in i åtskilliga juridiska processer. Den mest uppmärksammade gällde "bördsrättsböndernas" ställning på familjens finländska gods. Han ansåg att hemmanen inte hade skatterättsnatur utan var av ärftlig åborättskaraktär. I den långdragna domstolsprocessen, där han publicerade flera broschyrer, fick han slutligen hjälp av Matthias Calonius (bd 7), vars av flera samtida bedömare ifrågasatta utlåtande hjälpte R att vinna tvisten i högsta instans.

R var förmyndare för sina brorsöner och stod i nära kontakt med Gustaf Adolf R (R 4). Under dennes tid som ledande makthavare hade de bägge en tät korrespondens där R ofta gav råd i politiska frågor. R utvecklade sitt botaniska intresse, som möjligen var ett resultat av Linnés undervisning. På stamgården Ekeby i Rytterne gjorde han omfattande planteringar av främmande trädsorter och anlade en park. R förvaltade delar av den handskriftssamling fadern byggt upp, och hans egna efterlämnade brev och dagböcker från främst 1750-talet är en viktig källa för kännedom om periodens riksdagspolitik.

En bror till Christian R och Gustaf R var Axel Gottlieb R (171463). Denne verkade i första hand på politikens och det litterära livets områden men gjorde också en ämbetsmannakarriär inom Kammarkollegiet där han blev ordinarie auskultant 1743 och kammarråd 1762. Axel R deltog i riksdagarna från 1738 och utvecklade under 1740-talets andra hälft en betydande aktivitet på mössornas sida, i nära samarbete med det ryska sändebudet Panin. I den maktkamp mellan kungaparet och det styrande hattpartiet som utspelade sig efter tronskiftet 1751 kom R att stå nära den gruppering som mest uttalat understödde de k maktanspråken, det s k hovpartiet, och var en period utestängd från riddarhuset. Vid riksdagen 176062 framträdde han som en av mössornas mest aktiva debattörer. Han representerade då också partiet i förhandlingar om en författningsrevision.  Axel R skrev och översatte poesi men lät aldrig publicera sig. Företrädesvis under 1730-talet gjorde han omfattande och starkt självutlämnande dagboksanteckningar. Dessa har i valda delar och bearbetad form utgivits av Henrik Schück (Ur Axel R:s dagbok, 1921). De utgör också en av forskningen om tidens samhälls-och kulturliv flitigt utnyttjad källa.

Författare

Anders Burius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (8 vol: dagböcker, journaler, konc, brev m m) efter R i RA. Uppsatser av R i polit o ekon ämnen i KB. Brevbok 177394 i FRA.  Brev från R i RA o i FRA (många till R:s andra hustru).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lagmannens ... dictamen till proto-collet hos höglofl. ridderskapet och adelen d. 1 febr. 1766 rörande Königs och des associerades växelcontoir. [Rubr.] Sthlm 1766. 4:o. 4 s.  Ödmjukaste memorial. [Rubr.] Sthlm 1771. 4:o. 8 s. [Undert.]  Dictamen ad protocollum rörande 30. §. af det hedervärda bonde-ståndets allmänna besvär, angående skattläggningen uti Österbotten. [Rubr.] Sthlm 1772. 4:o. (8) s. [Undert.]  Ödmjukaste pro memoria. [Rubr.] Sthlm 1772. 4:o. (2) s. [Om bergsallmogens i Nora o Lindes bergslagers städers rätt att handla med lantmän.]  Underdånigst dictamen ad protocollum. [Rubr.] Sthlm 1780. (16) s. [Undert; om tvisten om Jockis gods.]  Underdånigst til proto-collet. [Rubr.] Sthlm 1783. (8) s. [Om åbon Huhtis påstådda frälseskatterätt till Köppi arrendehemman under Jockis gård.]  Åminnelse-tal, öfver ... stallmästare ... Anders Reuterstam, hållit vid dess jordfästning uti Kohlbecks kyrka, d 3 oct 1793. Westerås 1793. 15 s.  En midsommarfärd från Stockholm till Åbo 1777. Ur G. Reuterholms brefsaml (STFÅ 1909, Sthlm, s 131138).  Inlagor dll Ridderskapet och adeln med tit Ödmjukt memorial daterade januari o 6/10 1766, 23/3 1767, 23/5 1769, 20/1 1770 samt 21/9, 7/12 o utan datum 1771; jfr S E, Bring, Svenskt boklexikon 17001829, Riksdagshandlingar, s 69, 99, o ... Rättegångshandlingar, s 14, 42, 69.

Källor och litteratur

Källor o litt: Alphabetiskt reg öfver förordn:ar o handl:ar rör bancoverket 16681800 upprättadt af F Silfverstolpe, Q-Ö (Rb 837); Biographica; Kommitterades ang lanthushålln;en arkiv (ÄK583); allt i RA.

AdRP från o med 1719, 1532 (190182); A Burius, Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik (1984); H Donner, Laamani Kustaa Gottlieb R ... (Luonais-Hämeen kotiseutuja museoyhdistys, vuosikirja 2123 (195254); C Forsstrand, Linné i Sthlm (1915); C Hallendorff, Riksens ständers bank 17191766 (Sveriges riksbank, 2, 1919); dens, Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen (1766–1803) (ibid, 3:2,1920); S Hallesvik, Axel v Fersen o gustaviansk politik 17711779 (1977); B Harnesk, Legofolk. Drängar, pigor o bönder i 1700- o 1800-talens Sverige (1990); B Hildebrand, VA. Förhist, grundläggn o första organisation (1939); U Johanson, Handskr:er rör 17551756 års riksdag (HT 1969); Malmström, 5 (1877); H C Nordenflycht, Samlade skrifter, ed H Borelius o T Hjelmqvist, 13:2 (19 [24] 38); H Schück, Kulturhist skizzer (1922); SMoK; P Virrankoski, Anders Chydenius, demokratisk politiker i upplysn:ens tid (1995); F U Wrangel, Anteckmar om Rytterns sn (1887); R A Wrede, Matthias Calonius (1917).  Axel Gottlieb R: B Ericsson, Bergsstaden Falun 17201769 (1970); Malmström, 3 (1897); G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971); G Olsson, Hattar o mössor. Studier över partiväsendet i Sverige 17511762 (1963); H Olsson, Reuterholmska manuskriptsaml:arnas öden (MRA1926); B Sallnäs, Samuel Åkerhlelm d y. En statsmannabiogr (1947); SMoK; T Stålmarck, Tankebyggare 17531762. Miljö- o genrestudier (1986).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf G Reuterholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6609, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-05-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6609
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf G Reuterholm, urn:sbl:6609, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-05-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se