J Ernst Rietz

Född:1815-09-06 – Karlshamns församling, Blekinge län
Död:1868-07-16 – Danmark (enl db för Tygelsjö, Skåne)

Präst, Filosof, Språkforskare


Band 30 (1998-2000), sida 192.

Meriter

1 Rietz, Johan Ernst, f 6 sept 1815 i Karlshamn, d 16 juli 1868 i Khvn (enl db för Tygelsjö, Skåne). Föräldrar: skomakareåldermannen Carl Fredrik R o Ulrika Eleonora Malmberg. Inskr vid LU 3 febr 31, filol kand där 22 okt 34, informator hos frih Carl Ulfsparre på Em, Döderhult, Kalm, till 35, FKvid LU 6 juni 38, disp pro gradu 20 juni 38, mag där 23 juni 38, e o amanuens vid LUB 25 juli 3827 maj 42, doc i teor filosofi vid LU 27 jan 40, adjunkt vid Karolinska katedralskolan i Lund 16 juni 4151, tf prof i teor filosofi vid LU ht 43 (fullm 12 maj)44, i prakt filosofi ht 45 (fullm 26 sept)vt 51, prästv 18 juni 48, pastoralex 21 juni 48, kh i Tygelsjö o Klagstorp från 24 jan 51, prost över egen förs 4 juli 51, dir i Oxie härads sparbank 56, v kontraktsprost i Oxie kontrakt 9 juni 58, kontraktsprost 25 april 6027 mars 67, en av initiativtagarna till Skånes fornminnesfören 65, led av styr där 66. Språkman. – LVVS 43, LSkS 44, LFS 50, KorrespLVHAA 65.

G 12 sept 1841 i London (enl vb för Lund) m Anna Maria Hallberg, f 30 mars 1818 i Ottarp, Skåne, d 29 jan 1874 i Lund, dtr till ladufogden Hans H o Catharina Kilgren.

Biografi

Den fattige men begåvade Ernst R tilldrog sig uppmärksamhet vid Karlshamns lancasterskola där han var elev. Genom en subskriberad insamling fick R möjlighet att studera vidare och avlade efter tre år studentexamen. Jämsides med anställningar som informator i Småland och därefter som lärare i Lund kunde han fortsätta sina studier vid LU, främst inriktade på filosofi. R tog graden, speciminerade med en avhandling om Spinoza, blev docent i teoretisk filosofi, upprätthöll flera år först den ena, därpå den andra professuren i ämnet och utgav 1844 en avhandling om Platons estetik och 1846 en om moralfilosofins historia. Inom Sällskapet för Skånes historia och beskrivning åtog sig R 1844 att skriva det skånska skolväsendets historia, vilken utgavs 1848, baserad på omfattande källstudier i skånska och danska arkiv. Samtidigt publicerade R i form av en serie disputationer en rad sv medeltidshandskrifter 184245. Detta pionjärarbete bedrevs dock alltför raskt och med bristande noggrannhet. De flesta handskrifterna har senare ånyo utgivits av Svenska fornskriftssällskapet.

När befordringsutsikterna vid LU tycktes ogynnsamma, lät R prästviga sig och erhöll det eftertraktade Tygelsjö och Klagstorps pastorat, där han snart blev en allmänt uppskattad prost, så småningom även kontraktsprost. Under arbetet med medeltidshandskrifterna hade R samlat material till en ordbok över sv medeltidsspråk, ett intresse som odlades också i prästgården i Tygelsjö. Resultatet var enligt R:s egen utsago 1867 nära tryckning, men utgivningen förverkligades aldrig på grund av den cancersjukdom som utbröt våren 1868 och ledde till R:s död på Kommunehospitalet i Khvn s å.

R:s samlingar blev däremot grundstommen i arbetet med det riksomfattande Svenskt dialekt-lexikon som gjort hans namn känt bland dialektologer och andra språkforskare i Norden och övriga Europa, ett lexikon som fortfarande (1998) flitigt citeras. Arbetet bygger på excerpering ur tryckta och handskrivna källor, omfattande korrespondens med drygt 30 kolleger och dialektintresserade personer runt om i landet samt egna intervjuer, uppteckningar och resor; de senare understöddes av sv staten, SA och R:s förmögne vän, den engelske diplomaten och tidigare ministern i Sthlm Charles Manners S:t George, till vilkens minne boken dedicerades. I LUB finns åtskilligt material, som av R inte medtogs i lexikonet enligt hans egna redovisade skäl. Enligt förordet ville R berika det sv språket med dels folkspråkets (dialekternas), dels fornspråkets (medeltidshandskrifternas) expressiva ordförråd och därtill belysa dialektordens värde som språkhistoriska källor och som vittnesbörd om äldre folkkultur och folktro.

Det redovisade ordförrådets geografiska omfattning är Sverige och det svensktalande Finland och Estland. Till uttalet ges korta anvisningar i förord och inledning. Boken utkom innan J Lundells (bd 24) landsmålsalfabet hunnit slå igenom, varför ordens uttal huvudsakligen antyds genom stavningen i uppslagsorden. Detta medför att samhörigt ordmaterial inkonsekvent uppträder på skilda håll i lexikonet. Ordböjningen avfärdas redan i förordet som en fråga för grammatiken. Betydelser anges genom jämförelser med paralleller i fornspråken i anslutning till inledningens lista över den indoeuropeiska språkstammens förgreningar. För övrigt förklaras orden genom hänvisningar till seder, bruk och folktro eller genom synonymer eller motsvarande riksspråksord. Tyvärr är lexikonets betydelsebeskrivningar ofta övergripande och allmänna abstraktioner, medan materialsamlingarna däremot innehåller de genuina specialbetydelserna. Den lexikaliska aspekten dominerar, men många artiklar ger också prov på fraseologi, där orden uppträder i belysande kontext. Orden lokaliseras till främst landskap, ibland även till härad, någon gång till socken eller by. Mera precisa uppgifter om ordens proveniens kan ofta hämtas ur de bevarade samlingarna i LUB.

Senare dialektforskning med tillgång till omfattande systematiska arkiv med såväl uppteckningar som fonogram, utbredningskartor och bilder, en rik dialektologisk litteratur och en beprövad metodik bedömer R:s lexikon historiskt och källkritiskt på ett helt annat sätt än samtiden. Bristerna är visserligen påtagliga, men trots detta är lexikonet den sv dialektforskningens klassiska referensverk, inklusive bevarade förarbeten och det 1955 utgivna registret, som gör inne i artiklarna gömda ordskatter åtkomliga. På tröskeln till 2000-talets IT-samhälle är R:s lexikon fortfarande både ett forskningshjälpmedel och ett forskningsobjekt. Det dröjer länge ännu innan det rikstäckande projektet Ordbok över Sveriges dialekter med säte i Uppsala (inom myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet) helt kan ersätta R:s arbete.

Författare

Göran Hallberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv i LUB (24 vol: ms, bl a Glossarium Sueca-1132 medii aavii, Sv dialektlex, föreläsn:anteckn:ar, brev mm); predikn:ar, dagböcker (delvis i avskr i LLA), m m i R:ska familjearkivet, Sthlm.  Brev från R i GUB (bl a många till P Wieselgren), KB (bl a till G O Hyltén-Cavallius, J E Lagergren o N Linder), LUB (bl a till G Djurklou o J W Zetterstedt), RA (bl a till O P Sturzen-Becker), UUB (bl a till L Rääf o C Säve samt många till E Fries) o i SA (bl a till B v Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Grunddragen af geografiens och geografiska upptäckternas historia. Lund 1842. (8), 122 s. – Förteckning öfver Göteborgska nationens boksamling. Lund 1845. 19 s. [Föret undertJ. E. R.] – Moral-filosofiens historia. Lund 1846. 117 s. – Skånska skolväsendets historia, utarb i synnerhet efter otr källor. [Förtit:] Skånes historia och beskrifning. Lund 1848. (17), 655 s. – Lunds dom-skolas historia. [Rubr.] [1–2. Lund 1861-65.] 36 s, s 37-68. [Undert; medföljde G M Sommelius, Årsberättelse jemte inbjudning till års-examen vid Carolinska katedral-skolan i Lund 1861 resp 1865.] – Ordbok öfver svenska allmogespråket. [Inre titel;] Svenskt dialekt-lexikon.] [1–2=] H 1–11. Lund 18[62]–67.4:o. VIII, XVI, 859s. [Titeluppl, med nytr även av s 3–14, 21 f, 25–64, 129–136:] Svenskt dialekt-lexikon eller Ordbok ... 1877. XVI, 859 s. Fotolitogr uppl... med Efterskrift av Sven Benson, 1962. VIII, XVI, 859 s. 2. tr 1963. (3. Sv dialekt-lexikon. Register o rättelser. Av Erik Abrahamson. Upps & Khvn (tr Lund) 1955. 380 s.) – Andra söndagen i fastan (Predikningar öfver de påbudna nya högmässotexterna, utg af prester i Lunds stift årg 1, Lund 1863, s 271–279; innehållsfört). – Akad avh se vidare Marklin, 2: 2, s 80-84, o Weibull-Tegnér, 2, Lund 1868, s 398 f.

Utgivit: Nya Skånska correspondenten. 1839–40. Lund. 4:o. – En Wadstena-nunnas bönbok. Efter en handskr på Köpenhamns universitets-bibi första ggn utg, med inl o ordförklaringar. Lund 1842. XXVIII, 36 s. [Även som akad avh med tillhörande titelbk] -En syndares omvändelse. Ett qväde från medeltiden. Efter en handskr ... utg. Lund 1842. 14 s.  – Scriptores Suecici medii aevi cultum culturamque respicientes. E manuscriptis hucusque ineditis ed. 1–3, [4]. Lundae 1842–45, 1847-50. 1. Bonaventurae meditationum vitas Christi versio Suecana. + Vita S. Gregorii Armeniensis... / Reuelationes S. Birgittas ... / Legenda S. Mechtildas. [Rubr.] 1842-43. VI, 300, III s (s 209–243 felpagin). 2. Helgona-sagor. Efter 2:ne pergamentshandskr från Vadstena-kloster första ggn utg. 1843–45. [Omsl.] XIV, 288 s. 3. Clausuum animae / Henricus de Hassia, De vita coenobitica / Johannes Matthaei ad sorores Vadstenensium epistola hortativa / AntoninusDe instructione simplicium confessorum / Meditadones vitae monasterialis secundum regalas ordinum SS. Basilii et Benedicti / Margaretas Nicolai filias ... de S. Birgitta Chronicon / [Birgitta,] Vatzstena-klosters stadge. Anno 1451 datum / Relatio de S. Gregorio missam celebrante ... E membrana Arnas-Magnaeana... [Rubr.] 1844–45.258 s, 1 tab, 1 facs. 4. Skaftauils-lek. 1848–49. 111 s. [Endast som avh.] Legenda S. Catharinas, filias S. Birgittas. E codice Aboensi nunc primum ed. 1847–50. S 113–175. [Utg i ett enda ex o som avh.] 1–2. 1847. 3–4. 1848. 5–7. 1850. – Fabula Alexandri magni Suecana, e codd. m:ss Reg. biblioth. Hauniensis nec non Reg. biblioth. Holmiensis nunc primum ed. 2–3. Lund 1850. S 54–74. [Även som avh ...] (1: E S Bring, Fabula Caroli magni 1847.) – Svensk järteckens postilla. Efter en gammal handskrift från Norrige första ggn utg. Lund 1850.168 s (inkl bifogade teser).

Källor och litteratur

Källor o KU: ED:s konseljakter 5 jan 1847, nr 2 (ang professur i prakt filosofi) o 24 jan 1851, nr 10, RA.

M Dahl, Af J E R:s Dagbøger (Danske Studier 1916); A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); N E Hammarstedt, J E R (Fataburen 1915); I Ingers, Där R:s dialektlex blev till ( Sv landsmål o sv folkliv 1950); M Kallenberg, Livet i en skånsk prostgård på 1850- o 1860-talet (1928; i sammandr i Minnen från gamla sv prästhem, 1, 1925); A Kock, En lundensisk språkman från äldre tid (Under Lundagårds kronor, ny saml, 1921); LUM 1834-47 (1978); Lunds hm, 2:2 (1948), s 422428; B Rietz, En gammal wendists anteckn:ar o minnen (1936).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Ernst Rietz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6753, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Hallberg), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6753
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Ernst Rietz, urn:sbl:6753, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Hallberg), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se