Gustaf R Peterson

Född:1847-08-22 – Irsta församling, Västmanlands län
Död:1911-04-07 – Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län

Tidningsredaktör, Poet


Band 29 (1995-1997), sida 119.

Meriter

Peterson, Gustaf Reinhold, f 22 aug 1847 i Irsta, Vm, d 7 april 1911 i Sundsvall. Föräldrar: lantbrukaren Per Erik Pettersson o Maria Christina Tillander. Folkskollärarex, folkskollär vid Klara folkskola i Sthlm mars 71vt 73, medarb i DN 7172, i Vårt Land janjuli 73, red för Stockholms Punsch april 73mars 74, red för o utg av Najaden apriljuni 74, red för Wester-norrlands Alleh juli 7476, medarb där janjuli 77, red för Halland juli 7778, medred för Hallandsposten jan 79sept 80, red för Ystads Tidn nov 80aug 83, red för o utg av Östgöta-Kuriren nov 83okt 90, red för Sundsvalls Tidn (ST) från 91, utg där från 1 juli 94, VD o led av styr för Sundsvalls Tidn:s ab från dec 96, led av Sveriges vänsterpressfören:s förtroenderåd 05.

G 25 sept 1881 i Berg, Skar, m Maria Augusta Östling, f 2 febr 1857 i Norrköping, S:t Olai, d 12 juni 1943 i Sthlm, S:t Göran, dtr till verkmästaren Per Gustaf Ö o Maria Charlotta Ekström.

Biografi

Gustaf P korn från enkla förhållanden i mälarregionens gods- och statarbygder och slutade sitt liv som chefredaktör i industristaden Sundsvall. En folkskollärarexamen var första steget på vägen. Som nybliven lärare tjänstgjorde han omkring 1870 några år vid Sthlms folkskolor, bl a i Klara folkskola. Stadens skolor var då föremål för en stark styrning och uniformering, vilket klandrades i pressen. P misstänktes ligga bakom angreppen. P:s roll i det sammanhanget är oklar, men 1871 lämnade han lärarbanan för att ägna sig helt åt publicistiken, som han tidigare sporadiskt sysslat med.

P:s debut i pressen skedde 1868. Han sände då med framgång in dikter under signaturen Klippans son till Svenska Familj-Journalen, tidens populäraste tidning. Denna signatur förblev han trogen, även om han ibland varierade den med andra hänsyftningar på sitt efternamn: Kephas, La Roche eller bara Klippan. Från 1871 medarbetade han med dikter, artiklar och berättelser i olika tidningar och tidskrifter, bl a i DN som riksdagsreferent och i den litterära tidskriften Vårt Land, "ett vittert blad med kort levnadslopp", enligt P:s egen karaktäristik. Under ett år redigerade han Stockholms Punsch och var sedan redo för sin första egna tidning, den illustrerade skämttidningen Najaden. Efter endast några månader där antog han erbjudandet att bli redaktör i Härnösand för den nygrundade dagstidningen Westernorrlands Allehanda, som avsåg att ta upp konkurrensen med den konservativa Härnösands-Posten, språkrör för landshövding Curry Treffenberg, Sundsvallsstrejkens huvudaktör.

P stannade i Norrland i tre år; då ägarförhållandena vid Westernorrlands Allehanda ändrades sökte han sig till södra Sverige. Där redigerade han i ganska rask takt först tidningen Halland i Halmstad, sedan platskollegan Hallandsposten (som medredaktör) och därefter Ystads Tidning. Under dessa år fortsatte han också att vårda sin poetiska ådra. I Halmstad gav han ut diktsamlingen I ungdomens år (1878), och under Ystadstiden utkom Strandfynd (1882).

Kommunala strider tvingade 1883 iväg P från Ystad. Hans nästa anhalt blev Vadstena, där han satte upp sin första dagstidning, den liberala Östgöta-Kuriren. Där hamnade han mitt i de heta tullstriderna och fick kämpa hårt för att försvara frihandelsidéerna i en protektionistisk omvärld. Efter sju år på östgötaslätten accepterade han utan större tvekan anbudet att bli "samredaktör" för Sundsvalls Tidning. Därmed var det slut med nomadiserandet: P blev kvar i Sundsvall och vid Sundsvalls Tidning resten av sitt liv.

Sundsvall utgjorde på 1890-talet en livaktig och växlingsrik tidningsmiljö. De expanderande folkrörelserna med sina starkt engagerade medlemmar från arbetar-, nykterhets- och frikyrkokretsar grundade den ena tidningen efter den andra, tillsammans eller i konflikt med varandra. Konstanter i miljön var den konservativa Sundsvalls-Posten och den liberala Sundsvalls Tidning (ST), som var äldst men vid denna tid minst framgångsrik och hårt ansatt av konkurrens från både höger och vänster.

P blev vid sitt inträde i själva verket ST:s huvudredaktör, och efter fyra år köpte han tidningen av ägaren Oscar Hägerstrand, som enligt egen uppgift fått utgivningstillståndet gratis efter den stora branden 1888. 1896 blev ST daglig, dvs sexdagars, och företaget ombildades till aktiebolag. Detta skedde i nära samarbete med stockholmsföretaget Skandinaviska tryckeriaktiebolaget, som också var ägare till bl a DN och Stockholms-Tidningen och hade Ernest Thiel som finansiär. 1904, då tryckeriaktiebolaget, "presspolypen" kallat av belackarna, gick i likvidation, blev ägarskapet till ST helt lokalt, men P:s egen andel var då liten. Vid sin död hade han visserligen åter de flesta aktierna i sin hand, men de var alla hypotiserade.

Under P:s tid växte ST avsevärt. 1905 blev tidningen ägare till det modernt utrustade stenhus man låtit uppföra men först endast hyrt. Upplagan fördubblades under de fem första bolagsåren, och vid sekelskiftet hade ST med en upplaga på 6 500 ex gått om Sundsvalls-Posten och fortsatte sedan att distansera den konservativa kollegan. P:s politiska profil var liberal med kulturradikala inslag. Särskilt mycket till övers för de absolutistiska nykterhetssträvandena hade inte P. Inte heller deltog han i norrlandsfrisinnets angrepp på bolagskapitalismen. Däremot engagerade sig han och hans tidning starkt i de kulturradikala strävandena för att befria skolan från statskyrkligt inflytande, katekesförhör och överdriven skolaga. Kallsinnighet gentemot det militära etablissemanget och sympati för fredsrörelsen var andra karaktäristika. Liksom vänstern runt om i landet kämpade P för allmän rösträtt för män och bättre sociala och ekonomiska villkor för de arbetande klasserna. Ett initiativ från honom på 1890-talet ledde till inrättandet av en stadens egen pantbank, som drevs utan privata vinstintressen. Senare tog ST initiativet till Barnens Dagfestligheterna i Sundsvall, också med syfte att hjälpa behövande. Partipolitiskt engagerade sig P i stadens frisinnade förening, som han var med och grundade och där han i många år var styrelseledamot. På riksnivå tillhörde han Vänsterpressföreningens stiftare och valdes in i dess förtroenderåd som representant för Norrland.

En osympatisk bild av P och Sundsvalls tidningsmiljö tecknade Ludvig Nordström (bd 27) i boken Landsorts-bohéme (1911), efter att som ung student ha arbetat något år på ST. Klart är dock att P var mångsidigt begåvad, engagerad och utåtriktad; med sitt vinnande sätt och med hjälp av sin penna förmådde han ta sig fram i livet och klättra en bra bit upp på den sociala stegen. Antagligen fångas väsentliga aspekter av P:s personlighet, då det i en dödsruna står att det hos honom fanns "något flott, överdådigt, kanske en smula braverande ... men i grunden godmodigt älskvärt och med en underström av verklig frisinthet" (cit enl Petersson, s 281).

Författare

Birgit Petersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i GUB (bl a till S A Hedlund).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Prolog vid de i Halmstad anordnade sällskapsspektakel till förmån för skandi-navlskt-etnografiska museets byggnadsfond. Halmstad 1877. 6 s. I ungdomens år. Strödda rim. Halmstad 1878. 110 s. Strandfynd från Halmstadsbugten af Klippans son. Ystad (omsl tr Sthlm) 1882. 95 s. [Anon.] Ångermanelfven Indalselfven. Illustr turistskrift. Med anledning af H. m:t konung Oscar II:s och H. k. h. kronprinsen Gustaf Adolfs färd den 31 juli och 1 augusti 1894 utg. Sundsvall 1894. 48 s, 1 karta. Sundsvall Indalselfven. Turistbok. Sundsvall 1902. 44 s, 1 vikt karta. Från Sundsvalls horisont. Tillfällighetsdikter af Klippans son. Sundsvall 1909 [omsl]. 168 s. [Anon.] Första pänndraget. Minnesblad vid Sv. handelsresandeföreningens 25-årsfest den 17 dec. 1909. Sundsvall 1909. 10 s. [Undert Klippans son o Kephas.] Bidrag i DN 187172, Vårt land, tidn för roman, saga o sång, 1873, Sthlm, GHT 1880-talets slut (korrespondenser); pseud o sign bl a Klippans son, La Roche, Kephas, Lear, Eylar, Olof, P-n, Gösta P.

Redigerat: Stockholms Punsch 1873-74, 37 + 9 nr, uppgick i: Najaden, 1874, Sthlm (även ansv utg), Westernorrlands allehanda 187476, Hernösand (även medarb 1877), Halland 187778, Halmstad, Hallandsposten 187980, Halmstad (tills med Joh. A. Svensson), Ystads tidning 188083, Vadstenatidningen Östgöta-kuriren 188390 (även ansv utg), Sundsvalls tidning 18941911 (d:o).

Källor och litteratur

Källor o litt: B Petersson, Sundsvalls Tidn 150 år 18411991 (1991) o där anf litt; PK:s matr vid 20:de årh:s början, ed V Millqvist (1901).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf R Peterson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7138, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Petersson), hämtad 2019-12-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7138
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf R Peterson, urn:sbl:7138, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Petersson), hämtad 2019-12-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se