Knut Z Petersson

Född:1892-12-12 – Söderåkra församling, Kalmar län
Död:1985-08-30 – Hemsjö församling, Älvsborgs län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Publicist


Band 29 (1995-1997), sida 154.

Meriter

2 Petersson, Knut Zakarias, son till P 1, f 12 dec 1892 i Söderåkra, Kalm, d 30 aug 1985 i Hemsjö, Älvsb. Studentex vid H a l i Kalmar 21 maj 10, inskr vid UU 16 sept 10, FK 1 nov 13, ordf i studentfören Verdandi 1516, FL 29 maj 16, disp 1 nov 19, FD 31 maj 20, allt vid UU, medarb i GHT 16, korrespondent i London 1921 o 2223, statens pressombud där 2122, andre red i GHT 2345, huvudred o ansv utg där 4557, led av stadsfullm i Gbg 2734, av FK 35maj 45 (led av andra lagutsk 3839 lagt, av FK:s ensk utsk 38, av första särsk utsk 43), led av komm ang ändrad lydelse av § 16 RF dec 38maj 41, av komm ang allm handl:ars offentlighet mars 39dec 41, ordf i PK 4244, led av 1944 års tryckfrihetssakk juni 44okt 47, expert i utredn ang polisens tystnadsplikt juni 52mars 55.

G 3 jan 1922 i Sthlm, Osc, m FK Elsa Hilda Maria Juhlin, f 21 aug 1894 i Skara, d 10 sept 1989 i Hemsjö, dtr till statsrådet o generalpostdir Anders Julius J (bd 20) o Anna Hilda Maria Krouthén.

Biografi

Knut P kom redan som ung att omfatta liberala ideal och verkade i Verdandikretsarna i Uppsala på 1910-talet. Han disputerade i statskunskap på avhandlingen Utskottsväsendet i underhuset. Redan där angavs en bestående intresseinriktning hos honom: brittiska demokratiska och parlamentariska ideal. P slog tidigt in på tidningsmannabanan. 1917 blev han GHT:s stockholmskorrespondent med uppgift att odla kontakterna med N Edéns (bd 12) liberalsocialistiska regering, vilken stod bakom det demokratiska genombrottet i Sverige. En grundlig journalistisk skolning fick han som tidningens korrespondent i London. Där lärde han känna den myllrande tidningsvärlden med tidningshus och presslorder och kom särskilt att uppskatta Foreign Offices vänliga och korrekta relationer till pressen.

P:s kontakter med Torgny Segerstedt, GHT:s huvudredaktör 191745, blev livsavgörande. Denne såg snart i P en framtidsman och gjorde honom 1923 till tidningens andreredaktör. För Segerstedt innebar detta en stor avlastning av ansvaret för den löpande tidningsproduktionen. P tog på ledarsidan även ett huvudansvar för bevakningen av riksdags- och kommunala frågor. Han var själv politiskt aktiv och invaldes 1935 i FK, som han tillhörde tills han tio år senare efterträdde Segerstedt som GHT:s huvudredaktör.

Duon Segerstedt och P kompletterade varandra väl i ledningen för GHT. Segerstedt gav de stora perspektiven, skrev gärna om utrikesfrågor och framstod från 1933 som en av de skarpaste sv vedersakarna av den tyska nazismen och Hitlerregimen. P understödde livligt Segerstedts hållning och var även han en skarp antinazist. Efterhand fick P ett stort ansvar för tidningens kultur-, nyhets- och inrikessidor. Han hade en stark tro på den politiska och ekonomiska frihetens betydelse för samhällsutvecklingen och motsatte sig alla totalitära ideologier. Han ansåg även att socialismen i socialdemokratisk tappning hade autokratiska tendenser. I tidningen och i riksdagen kritiserade P "den totalitära parlamentarismen" och ansåg samarbetet mellan socialdemokraterna och bondeförbundet vara farligt för opinionsutbytet eftersom det tenderade att leda till för mycket intressepolitik.

Under krigsåren kritiserade Segerstedt och P den sv regeringens eftergiftspolitik gentemot Hitlertyskland och talade för en nationell motståndslinje på västdemokratiernås sida någon andlig neutralitet fick inte tolereras. Följden blev bl a en annonsbojkott mot GHT från vissa affärsmän i Gbg. Tidningen vek dock ej från sin ultrademokratiska och antinazistiska linje och vann stora sympatier i de ockuperade Danmark och Norge och hos de allierade.

I inrikespolitiken ägnade sig P främst åt försvar, tryckfrihetsfrågor och ekonomiska frågor. Som huvudredaktör knöt han GHT tydligare till folkpartiet under Bertil Ohlins (bd 28) ledning och följde en påtagligt västvänlig linje i den sv säkerhetspolitiken. Någon vän av den Undénska neutralitetspolitiken med dess brobygge gentemot det kommunistiska östblocket var P inte. I riksdagen tillhörde han under krigsåren 194043 "tryckfrihetsopponenterna", som främst fanns inom socialdemokraternas och folkpartiets riksdagsgrupper, och bidrog därefter verksamt till att återställa tryckfriheten 194445 liksom till revisionen av tryckfrihetsförordningen 1949.

P:s tid som huvudredaktör för GHT var tidningens sista lyckosamma period. Därefter blev de ekonomiska svårigheterna allt större, och tidningen lades slutligen ned 1973. Under senare år ägnade P stort intresse åt frågor kring tryckfrihet och publi-cistik och kritiserade bl a den s k kvällstidningsjournalistiken. När P under andra världskriget blev ordförande i PK innebar det för föreningen en radikal kursomläggning, och valet av honom sågs som en flammande frihetsparoll. P var som person sällsynt helgjuten och hade en stark tro på friheten. Han tillhör de stora liberala publicisterna i Sverige även om han har kommit i skuggan av sin företrädare T Segerstedt.

Författare

Kent Zetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (14 vol: ms, biographica, korrespondens, m m) i GUB. Brev från P i GUB (bl a till Torsten Petersson), KB (bl a till Eyvind Johnson, Mia Leche-Lövgren o S Rinman), LUB (till E Gjerstad, I Harrie o E Wigforss), RA (Sveriges pressarkiv) o i UUB (bl a till I Holmgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utskottsväsendet i underhuset. En studie i den engelska parlamentarismens utveckling. Akad avh. Upps 1919. 207 s. Pressen och tryckfriheten. Sthlm 1941. 64 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, nr 434.) Statsjournalistik under Karl Johans-tiden, några anteckn (Skrifter utg av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 12. Festskrift till professor Skytte-anus Axel Brusewitz ..., Upps ... 1941, s 462473). Ut ur ofriheten (M Bonow m fl, Svensk ordning och nyordning, en orientering, Sthlm 1943, s 3851). Efterspel till ministerkris. Några dokument (VSUH, 8. Civibus et rei publicae. Festskrift till Georg Andrén ..., Sthlm ... 1960, s 370385). En bondedemokrat. Alfred Petersson i Påboda. Sthlm 1965. 363 s, 6 pl-bl. Medarb i GHT från 1916.

Källor och litteratur

Källor o litt: GHT:s arkiv, GUB. Brev från P till förf (1975), hos förf.

G Andersson, Från bondetåget till samlingsregeringen (1955); Gbgs stadsfullm; K P 189212/ 12 1952 (1952); L Lagerstedt, K P död. En frihetens talesman i sv dagspress (SvD 4 sept 1985); B Ohlin, Memoarer, 12 (197275); PK:s porträttmatr 1952 (1951); E Sjödahl, Personligt o politiskt (1971); SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 4 (1990); K Zetterberg, Liberalism i kris (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Z Petersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7149, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7149
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Z Petersson, urn:sbl:7149, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se