Gottlieb M T Piltz

Född:1874-06-28 – Örebro Nikolai församling, Örebro län
Död:1937-10-20 – Oscars församling, Stockholms län

Ingenjör, Industriman


Band 29 (1995-1997), sida 313.

Meriter

Piltz, Gottlieb Magnus Teodor, f 28 juni 1874 i Örebro, d 20 okt 1937 i Sthlm, Osc. Föräldrar: veterinären Magnus Elis Frithiof P och Johanna Laurentia Beckman. Avgångsex från Tekn elementarskolan i Örebro 92, ritare vid W Wiklunds verkstad i Sthlm 92–93, verkstadspraktikant vid General Electric Co, Lynn, Mass, USA, 93–95, ritare vid Gustaf de Lavals (bd 11) ingenjörskontor i Sthlm 95–97, stationsingenjör vid Sthlms allm telefonab (SAT) 97, överingenjör 09, VD och led av styr där 10–18, led av styr för Telefonab Cedergren 10–23, av Svensk-dansk-ryska telefonab 10–25, tills med Hemming Johansson (bd 20) VD i Allm telefon ab L M Ericsson (från juni 26 Telefonab L M Ericsson) juli 18-22, dir med uppgift att handlägga tekn frågor 22–25, led av styr där 18–juni 25, dir i L M Ericssons koncessionsbolag Società Esercizi Telefonici i Neapel 25, tekn dir i o led av styr för holdingbolaget Società Elettro Telefonica Meridionale (SETEMER) i Milano från 30.

G 8 nov 1899 i Sthlm, Klara, m Anna Maria Sjöstrand, f 28 juli 1873 där, Ad Fredr, d 9 okt 1943 där, Osc, dtr till köpmannen Axel Bernadotte S o Anna Sofia Ström.

Biografi

Sv telefonindustri arbetade kring sekelskiftet 1900 på att förbättra tekniken inom ramen för det manuella telefonsystemet. I USA hade en ny växelteknik baserad på centralbatteri utvecklats på 1890-talet, vilket innebar stora fördelar jämfört med lokalbatterisystemet. Telefonapparaterna kunde förenklas då de enskilda batterierna för varje apparat ersattes med ett gemensamt på telefonstationen uppsatt batteri. Därmed fick man också ett rationellare och kostnadsbesparande expeditionssystem. Inom ledande europeiska teletekniska kretsar var dock dessa nya landvinningar inte närmare kända.

När Gottlieb P anställdes som stationsingenjör vid SAT var H T Cedergren (bd 7) bolagets chef. Tillsammans med denne besökte P USA sommaren 1901 för att studera centralbatterisystemet, och båda övertygades om den nya växlingsteknikens överlägsenhet. Då de återkommit till Sverige, togs vid SAT beslutet att om- och utbygga telefonnäten i Moskva och Warszawa enligt centralbatterisystemet; s å hade företaget lyckats erhålla telefonkoncessioner i dessa båda städer. Vid arbetet på den nya telefoncentralen i Warszawa, som stod färdig 1904, var P en av ledarna.

I samband med en ny studieresa till USA 1906 kunde Cedergren och P konstatera, att centralbatterisystemet där blivit fullständigt förhärskande. På basis av erfarenheterna från Moskva och Warszawa och utvecklingen i USA introducerade SAT centralbatterisystemet vid sitt Stockholmsnät 1907. Några år senare följde telegrafverket efter och införde samma system vid större stationer. Det var också Cedergrens och P:s intresse för det nya systemet som i hög grad bidrog till att ab L M Ericsson inriktade sin tillverkning på telefonsystem med centralbatteri.

Stationen i Moskva, som drevs genom SAT, blev världens då största telefonstation. Vid första världskrigets utbrott omfattade Moskvanätet 60 000 abonnenter, vars samtal expedierades manuellt av 400 telefonister. Moskvastationen kunde anses utgöra höjdpunkten av det manuella telefonsystemet, som därmed också nått sin slutliga mognad.

P:s insatser på det teletekniska området bidrog till att han 1909 utnämndes till överingenjör i SAT. Sedan Cedergren avlidit s å, utsågs P att efterträda denne som bolagets VD. Då SAT var den största aktieägaren i ab L M Ericsson, kom P – som ombud för telefondriftsbolaget – också att kontrollera röstmajoriteten vid L M Ericssons bolagsstämmor. Samtidigt som SAT var en av L M Ericssons största kunder kunde bolaget genom sitt teletekniska kunnande i fråga om telefondrift under ledning av Cedergren och P påverka L M Ericssons verksamhet.

Sammanslagningen av de båda storföretagen 1918 innebar att de fusionerade bolagens chefer, P och Hemming Johansson, valdes till verkställande direktörer i det nybildade bolaget Allmänna telefon ab L M Ericsson. Därmed blev P också styrelseledamot i det sammanslagna företaget.

Som telefondriftsbolag konfronterades det av P ledda SAT mera direkt än L M Ericsson med det manuella systemets begränsningar och automatikens utvecklingsmöjligheter, sistnämnda bolag förhöll sig långt in på 1910-talet ganska passivt till telefonautomatiken och ville i det längsta plocka frukterna från det manuella växlingssystemet. I samband med sammanslagningen organiserades på initiativ av P under fusionsåret 1918 en experimentavdelning som i första hand, och i långt större utsträckning än vad som tidigare skett, ägnade sig åt utveckling av lämpliga automatsystem. Chef för automatavdelningen blev Knut Kåell, som lyckades konstruera ett automatsystem för 500 linjer, den s k 500-väljaren. Sammanslagningen av de båda funktionerna telefondrift och telefontillverkning under en ny gemensam företagsledning kom alltså att på ett avgörande sätt bana väg för automatiken i Sverige, och i denna utveckling spelade P én betydelsefull roll.

Som ledare för SAT hade P samlat rik erfarenhet av telefondrift. Efter första världskrigets slut deltog han aktivt vid förhandlingarna med polska staten om en ny telefonkoncession för Warszawa och andra delar av Polen. Som ett resultat av dessa underhandlingar bildades 1922 telefondriftsbolaget PAST.

Då Karl Fredrik Wincrantz 1925 blev chef för Telefon ab L M Ericsson, resulterade det i ommöbleringar i ledningen, och P lämnade styrelsen genom att ställa sin plats till förfogande. S å fick bolaget koncession på telefondrift i södra Italien. Den ledande posten med säte i Neapel anförtroddes P. Han överflyttades fem år senare till Milano, där han blev styrelseledamot och teknisk direktör i det nybildade holdingbolaget SETEMER. P avled under en tillfällig vistelse i Sthlm.

Författare

Jan Kuuse



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: L M Ericsson 100 år, 1–2 (1976);SMoK; SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gottlieb M T Piltz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7277, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Kuuse), hämtad 2019-12-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7277
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gottlieb M T Piltz, urn:sbl:7277, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Kuuse), hämtad 2019-12-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se