Olivecrona, släkt



Band 28 (1992-1994), sida 196.

Biografi

Olivecrona, släkt, härstammande från Thomas Perman (d 1693), vars bror skinnaren (körsnären) Hindrich Perman (d senast 1681) uppgavs vara född i Nyland, då han fick burskap i Sthlm 1670. Enligt en obestyrkt uppgift från omkr 1800 (Marks v Würtenberg) var Thomas Perman son till en bonde i Pernå by och sn, som ligger i Nyland. Thomas Perman hade redan 1665 fått burskap som lakanhandlare i Sthlm, varvid dock ej uppges, varifrån han kom. Han var också skeppsredare och 1678 och 1682 riksdagsman. 1683 var han en av de nio personer som på k befallning blev titulärrådmän, och månaden före sin död befordrades han till ordinarie rådman. Hans efterlämnade egendom, bl a sju fastigheter i staden, värderades till nära 110 000 dlr kmt. Hans yngste son, landssekreteraren i Älvsborgs län Samuel Perman (16871743), blev stamfar för en släktgren, som främst är känd genom överläkaren professor Einar Perman (18931976).

Två äldre söner till Thomas Perman adlades 1719 med namnet O. Den yngre av dessa, Isaak O (16811764), hade 1716 blivit häradshövding i Trögds, Åsunda, Bro och Håbo härad i Uppland, blev assessor i Svea hovrätt 1728 och hovrättsråd 1738 samt fick landshövdings n h o v 1755. Han var en av hattpartiets ivrigare anhängare och ledamot av SU vid riksdagen 173839 samt av den kommission som efter kriget mot Ryssland dömde generalerna C E Lewenhaupt (bd 22) och H M von Buddenbrock (bd 6) till döden 1743. O blev svärfar till den som heraldiker bekante assessorn Daniel Gustaf Cedercrona (bd 7).

Isaaks äldre bror Hans O (16781741) hade blivit den förste auditören vid Kalmar regemente 1704, följt Karl XII till Bender och blivit eo kanslist i kansliet och sekreterare hos den sv beskickningen i Konstantinopel 1709, ordinarie kanslist vid inrikesexpeditionen 1710 och vid utrikesexpeditionen 1711, registrator vid den senare 1714 och efter hemkomsten från Turkiet assessor i Åbo hovrätt 1717 (tilltr ej) och i Svea hovrätt 1718. 1728 befordrades han till hovrättsråd vid den senare. Ett fragment av den dagbok O förde i Konstantinopel 1709 finns i LSB (tr av Bring 1913) och hans beskrivning av sultanens harem i Ericsbergsarkivet, RA. Sju eller åtta av KB:s turkiska handskrifter har proveniens från honom.

I äktenskap med en dotter till biskop Matthias Iser (bd 20, s 49) var han far till hovjunkaren Carl Ulric O (173279), vilken liksom sin son v häradshövdingen Hans Carl O (17751832) bodde på säteriet Mässvik i Bro, Värml, som Iser köpt 1685. Carl Ulric O köpte 1772 hälften av glasbruket Anneberg i Botilsäter, Värml, som därefter flyttades till Mässvik och fick namnet Liljedal, och som han helt ägde 177577. Hans insatser för bruket blev dock ganska obetydliga. Efter O:s död såldes hans andel, varefter bruket flyttades till Buda i Ed, Värml.

I äktenskap med en systerdotter till den som mineralog bekante brukspatronen Wilhelm Hisinger (bd 19) blev Hans Carl O far till docenten i astronomi vid UU Thomas O (181842). Dennes äldste bror, Carl Adolf O (1805–65), blev 1827 underlöjtnant vid Storamiralämbetets tredje avdelnings hydrotekniska kontor och sändes 1829 till USA för att studera kanaler och järnvägar samt undersöka den sv järnexportens utsikter. Han befordrades vid Flottans mekaniska kår till löjtnant 1832, kapten 1838 och major 1846 samt blev 1848 chef för mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet och 1851 major i Väg- och vattenbyggnadskåren.

Sonson till honom var Gustaf Wilhelm Detlof O (1870–1968). Wilhelm O utexaminerades från KTH 1893 och blev löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1899. 1901 gjorde han på uppdrag av rysk-kinesiska banken undersökningar för ett järnvägsprojekt från sibiriska gränsen via Gobiöknen till Peking, varefter han var arbetschef vid byggandet av Nord-Kinas första moderna vattenledningsverk i Tientsin och assisterande ingenjör vid flodregleringsarbeten mellan denna stad och Taku. Efter återkomst till Sverige 1903 befordrades O till kapten 1910. 1914 reste han åter till Kina, där han 191537 var teknisk chef för den nyinrättade flodbyrån i Kanton, som planerade och partiellt utförde en reglering av Kantondeltats invecklade flodsystem med dess översvämningar. Under tiden befordrades O i Sverige vid Väg- och vattenbyggnadskåren till major 1919 och överstelöjtnant 1935. Han publicerade bl a memoarboken Ingenjör i Mittens rike (1960).

Carl Adolf och Thomas O:s bror justitierådet professor Samuel Detlof Rudolf Knut O (O 1) var far till Knut Axel Gustaf O (18601948). Axel O blev 1900 häradshövding i Uppsala läns mellersta domsaga och hade 192730 samma ämbete i Uppsala läns södra domsaga, i vilken förutnämnda domsaga då uppgått. Han var även verksam i flera kommittéer samt som ledamot av Uppsala stadsfullmäktige 190719 och som ordförande i styrelsen för Uppsala läns arbetsförmedling 191034, i Uppsala stads egnahemsstyrelse 191131, i styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar 192332 och i styrelsen för Uppsala sparbank 1934–41. 1927 blev O juris hedersdr. Hans hustru var syster till professor Karl Mörner (bd 26) och moster till professor Arthur Montgomery (bd 25). De blev svärföräldrar till biskop Bengt Jonzon (bd 20) och till professorerna Hugo Laurell (bd 22) och Dag Strömbäck. Av deras söner blev professor Axel Herbert O (O 2) far till civilekonomen och TV-journalisten redaktör Gustaf O (f 1924) och Axel Herbert O:s bror professor Knut Hans Karl O (O 3) till professorn i medicinsk kemi vid Umeå universitet Thomas O (i 1936).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o lilt: Allmänt: Elgenstierna.

Thomas Perman: Kommerskoll:s skr till K M:t, vol 4:12 april 1674, Biographica 0:3, Handel o sjöfart, vol 38:1679 (?), Likv, E 2518 (skr till Jakob (Momma) Reenstierna), RA; Handelskolhs arkiv AI:8, f 107 v, Sthlms stads förmyndarekammares arkiv Ellal:2:24 o 48, SSA; N W Marks v Würtenbergs konc:genealogier, RHA; G Axel-Nilsson o C-F Palmstierna, Släkten Lohe (SSEA 1938J, s 46; S Bergh, Drag ur Kungsholmens hist (SSEÅ 1909), s 34; BorgRP före frihetstiden (1933); C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltning 166897 (1958); G Hellström, Skeppsbron o Skeppsbroraden (SSEA 1955), s 38; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); M Olsson, Kungsholms kyrka (Sveriges kyrkor. Sthlm, 3, 1920); W Pursche, Timmermansämbetet i Sthlm före 1700 (1979); d:o. Bihang (s å); StRR; S Wieselgren, Sveriges fängelser o fångvård (1895), s 80; L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets början (1975).

Hindrich Perman: Handelskolhs arkiv AI: 11, p 65, Sthlms stads förmyndarekammares arkiv EIIal:2:24, SSA; Pursche, a a. Bihang.

Släkten Perman: O C Ahlström, Norrländska slägter, 2 (1892); SMoK 6 (1949); Sv släktkal 1930 (1929); Örnberg, 6 (1890).

Isaak O: Orig:sköldebrev 25 juni 1719, Biographica, Adelsbrev, vol 18, RA; Sthlms stads förmyndarekammares arkiv EIIal:2:48, SSA; AdRP från o med år 1719, 9 (1887), bilagor, s 9; Anjou; C Annerstedt, UU:s hist, 2 (1909), s 257; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); I Carlsson, Parti  partiväsen – partipolitiker 173143 (1981); Fortifik 6:2 (1919); Frälseg, 1:12 (1931); A Grape, Ihreska handskriftssaml:en i UUB, 2 (1949); E Jacobson, Den stora branden i Klara den 8 juni 1751 (SSEÅ 1936), s 32 o 34; Lags o doms; Malmström; G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971), s 172 o 228.

Hans O: Orig: sköldebrev 25 juni 1719, Biographica, M 1261, Adelsbrev, vol 18, Kanslitjänstemäns konc o mottagna skr, vol 83, RA; Sthlms stads förmyndarekammares arkiv EIIal:2:48, SSA; S Agrells dagbok (facsimileuppl 1988); Anjou; S Bergh, Sv RA 1618-1837 (1916); S E Bring, Hans Perman O o hans dagboksfragment från Konstantinopel 1709 (KFÅ 1913); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 17001865 (1949); G Celsings dagbok (KFÅ 193233), s 107 f o 110 f; E Ekegård, Studier i sv handelspolitik under den tidigare frihetstiden (1924), s 316 o 349; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige o lärde sv män, 2 (1779); S Jägerskiöld, Juridik o politik (KFÅ 1963), s 108 f; KKD 4 (1908); F Lagerroth, Frihetstidens maktägande ständer, 2 (Sveriges riksdag, 6, 1934), s 350; A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); J Nordberg, Konung Carl XILtes hist, 2 (1740); A Quennerstedt, Vid Prut (KFÅ 1910), s 202; W Riedel, Katalog över KB:s orientaliska handskner (1923); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist, 2 (1955); E Tengberg, Från Poltava till Bender (1953); L T[hornande]r, Hans O (SMoK 5, 1949); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 16231923, 2 (1923); T Westrin, Ett år i Sthlm (SSEÅ 1904), s 9; E Wrangel, Den första sv orientexpeditionen o Cornelius Loos' teckn:ar (KFÅ 1931), s 144; K V Zetterstéen, Turkiska studier i Sverige (Lychnos 1941), s 8.

Carl Ulric O: Historiskt-geografiskt o statistiskt lexikon öfver Sverige, 5 (1864), s 154; Malmström; Å Nisbeth, Värmländska glasbruk, 1 (1963), s 46, 50, 52, 56, 65, 7177, 81 o 83 f; Samzelius.

Hans Carl O: Historiskt-geografiskt o statistiskt lexikon öfver Sverige, 5 (1864), s 154; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 uppl, 2 (1930), s 45.

Thomas O: H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928).

Carl Adolf O: I Andersson, Uddeholms hist (1960); B Boëthius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 2:2 (1968); S E Bring, Bolagets regler o ledande män 18331930 (Göta kanals hist, 2, 1930); N Runeby, Den nya världen o den gamla (1969).

Gustaf Wilhelm Detlof O: O R Landelius' utlandssv saml: Asien, pärm 3, SBL:s dep i RA; TJ Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); I Högbom, Svenskar i utlandet (1929); K väg- o vattenbyggnadskåren 18511937 (1937); G M[anass]e, Gustaf Wilhelm Detlof O (SMoK 5, 1949); SPG; Sv författarlex 1956-60 (1963); SvTeknF; Wilhelm O (SvD 4 aug 1968); Väv. Skånedelen (1948).

Knut Axel Gustaf O: TU 7:90, KB; A O (DN 22 sept 1948); Axel O död (SvD 23 sept 1948); V Almquist, Dagrar o skuggor (Hågk o livsintr, 17, 1936), s 77 f; Förteckn över statl utredn:ar 1904-45 (1953); E H[örstadiu]s, Axel O in memoriam (SvD 25 sept 1948); Lags o doms; SPG; L T[hornande]r, Knut Axel Gustaf O (SMoK 5, 1949); K G Westman, Juris doktorer vid UU 16291929 (1929), s 33; Väd 1947 (1946); H Ö[stlund], Axel O 80 år (S-T 9 febr 1940).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olivecrona, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7715, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7715
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olivecrona, släkt, urn:sbl:7715, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se