Karl Johan Olsson

Född:1893-05-06 – Östmarks församling, Värmlands län
Död:1980-07-09 – Örebro församling, Örebro län (el db för Askersund)

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Landshövding, Publicist


Band 28 (1992-1994), sida 316.

Meriter

Olsson, Karl Johan, f 6 maj 1893 i Östmark, Värml, d 9 juli 1980 i Örebro (enl db för Askersund). Föräldrar: skogsarbetaren Olof Henriksson o Kerstin Olsson. Skogs- o jordbruksarb, elev vid Molkoms folkhögskola, Nyed, Värml, 1112, vid Varpnäs lantbruksskola, Nor, Värml, 1315, rättare vid gårdar i Frykerud, Värml, 1517, skogsarb i Norge 1819, förest för kooperativ handelsfören i Östmark 1920 o i Gåsborn, Värml, 2122, elev vid Brunnsviks folkhögskola, Ludvika, 2021, led av Östmarks kommunalfullm 2122, medarb i Norrbottens Folkblad 2223, i Norrländska Socialdemokraten 2328, ordf i Norrbottens läns distr av Sveriges soc:dem ungdomsförb (SSU) 2526, led av förb:styr 2528, av Bodens stadsfullm 2728, fackl medarb i Östergötlands Folkblad 2830, förtroendeman i Sv textilarbetareförb 3033, led av Norrköpings stadsfullm 31–33, av styr för SAP 32–48, red för o ansv utg av Västgöta-Demokraten i Borås 3440, ordf i Borås arbetarkommun 3536, led av Borås stadsfullm 3540, av FK 3853 (led av andra särsk utsk 39 urt, av tredje särsk utsk 40 urt, av första lagutsk 4246, av första särsk utsk 42 o 44, ordf i särsk utsk 48), red för o ansv utg av Ny Tid i Gbg 4045, v ordf o avd:chef i Statens arbetsmarknadskommission 31 aug 45, ordf o chef 28 juni 4631 juli 47, ordf i 1945 års försäkr:utredn okt 45maj 46, led av Överstyr för yrkesutbildn 4647, av beredn för uti arbetskraft juli 46aug 49, landsh i Örebro län 20 juni (tilltr 1 aug) 4731 dec 60, ordf i 1948 års järnbruksutredn mars 48dec 49, i 1950 års folkomröstn- o valsättsutredn jan 50juli 54, i styr för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa 5065, i styr för Sv bostadskreditkassan 5365, i 1953 års utredn ang de statl företagsformerna juli 5360, ensamutredare i 1959 års länsindeln:utredn dec 58juni 61, i 1961 års storstadsutredn okt 61nov 64.

G 20 sept 1940 i Sthlm, Ad Fredr, m Maj Gertrud Johnsson, f 30 jan 1914 i Othem, Gotl, d 6 febr 1996 i Lund, Östra Torn [1], dtr till fabrikören Oskar Fridolf J o Tekla Maria Wilhelmina Persson.

Biografi

O har i sina memoarer skildrat sin fattiga och glädjelösa uppväxt i en ensligt belägen skogsarbetarkoja i norra Värmland. En insamling ledd av Mauritz Hellberg (bd 18) gjorde det möjligt för honom att tillbringa en vintertermin vid Molkoms folkhögskola, och han kunde sedan genom statliga stipendier fortsätta sin utbildning med en rättarkurs vid Varpnäs lantbruksskola. O blev också elev vid Brunnsviks folkhögskola, som erbjöd en möjlighet att "höja sig över arbetarklassen utan att lämna den" (Berggren). Den individualistiska kunskapssyn som predikades vid skolan öppnade nya perspektiv på tillvaron men gjorde också eleverna mindre benägna att söka sig en karriär t ex inom arbetarrörelsens fackliga gren. Vanligare var att de blev skriftställare och politiker. Trots kortvariga fackliga uppdrag var det också i dessa funktioner O framförallt kom att göra sin insats inom rörelsen.

O:s intresse för politik vaknade tidigt. Efter det socialdemokratiska partiets sprängning 1917 anslöt han sig till vänstersocialisterna, och sedan detta parti delats 1921 övergick han till den från Moskva oavhängiga falang som stod under Ivar Vennerströms ledning. Efter ett misslyckat mellanspel som handelsföreståndare anställdes han som agitator för vänstersocialisterna i Västerbotten och senare som redaktör för den vänstersocialistiska Norrbottens Folkblad, en avläggare till Västerbottens Folkblad. När vänstersocialisterna 1923 återförenades med socialdemokraterna lades tidningen ned, och O knöts under tryggare villkor till Norrländska Socialdemokraten i Boden. Som ordförande för Norrbottens socialdemokratiska ungdomsdistrikt trädde han vid ungdomsförbundets kongress 1925 i opposition mot förbundsledningens positiva linje i försvarsfrågan. Även på kongressen tre år senare gjorde han sig till talesman för en isolerad sv nedrustning; bl a menade han att flygstridskrafternas utveckling skulle undergräva Sveriges försvarsmöjligheter gentemot en stormakt. O stödde dock förbundsstyrelsens förslag till uttalande i försvarsfrågan och skulle senare medge att den internationella utvecklingen under 1930-talet givit förbundets försvarsvänlige ordförande Rickard Lindström (bd 23) "i huvudsak rätt".

Klimatet i Norrbotten fick O att av hälsoskäl söka sig söderut, och han anställdes vid den socialdemokratiska tidningen i Norrköping, Östergötlands Folkblad. I industristaden Norrköping, där banden mellan arbetartidningens redaktion och fackföreningsrörelsen var starka, kom han att göra en kort men framgångsrik karriär som facklig ordförande. Sedan Sv textilarbetareförbundets förtroendeman (förbundsordförande) Gustaf Janzén avlidit rekryterades O som efterträdare, och det blev han som kom att leda Textil under den stora arbetskonflikten vintern 1931. Resultatlösa förhandlingar med arbetsgivarna följdes då av stridsåtgärder som efter ett par veckor omfattade 33 000 textilarbetare i hela landet. Med snabbt sinande strejkkassor och en världsdepression i antågande fann sig dock förbundsledningen föranledd att godta ett medlarbud utan lönehöjningar men med mycket begränsade ackordshöjningar. Nederlaget gav upphov till kritik vid förbundets kongress, men O:s mandat som förtroendeman förlängdes och han kunde också genomdriva Textils anslutning till Landsorganisationen.

När O 1932 invaldes i den socialdemokratiska partistyrelsen började hans reträtt från den fackliga banan; 1934 övertog han redaktörsstolen vid Västgöta-Demokraten i Borås. Inför partikongressen 1936 drev han kravet att partistyrelsen och den nyvalda programkommissionen skulle ges i uppdrag att revidera det gällande partiprogrammet från 1920. Han ansåg att detta gav en delvis oriktig bild av de rådande förhållandena och kunde ge upphov till misstolkningar. O:s förslag föll vid kongressen, men den knappa marginalen vid voteringen visade att han gjort sig till tolk för starka strömningar inom partiet. Även inför kongressen 1940 tog han upp frågan om en revision av partiprogrammet i en motion som "av taktiska skäl ej gick så långt som jag skulle ha önskat". Ytterligare ett tiotal kongressmotioner innehöll förslag till ändringar av programmets allmänna grundsatser, och inför detta tryck fann sig partistyrelsen tvungen att tillstyrka en programrevision. I den grupp som tillsattes ingick flera av partiets tyngsta namn, och O kom att fungera som ordförande i revisionens arbetsutskott. Referaten från gruppens sammanträden 194243 (i O:s arkiv) ger en intressant bild av de ideologiska meningsbrytningarna inom socialdemokratin vid denna tid. Särskilt hårt engagerade sig O för att kravet på statskyrkans avskaffande skulle slopas; det demokratiska samhället borde, menade han, inte avhända sig kontrollmöjligheten över någon del av samhällslivet. Det slutliga förslag till partiprogram som lades fram för 1944 års kongress följde till största delen O:s motion från 1940, även om E Wigforss formulerade texten till de känsligaste avsnitten.

O företrädde Älvsborgs län i FK och under krigsåren stödde han aktivt samlingsregeringen i flera kontroversiella frågor. Han försvarade transportförbudsförordningen, partiförbudslagstiftningen och förlängningen av transiteringsavtalet med Tyskland. Som ledarskribent i Västgöta-Demokraten tog han under vinterkriget skarpt avstånd från finlandsaktivismen. Även som redaktör för Ny Tid gjorde han sig till språkrör för den officiella lågmäldheten i utrikespolitiska frågor. O:s ledare var enligt en bedömare "kanske inte spirituella men präglades av en saklighet och ett allvar som gjorde djupt intryck" (Haste).

Från pressen övergick O till Statens arbetsmarknadskommission, där han en kortare period var chef. Kommissionen var under efterkrigsårens arbetskraftsbrist mer upptagen av att fördela arbetskraft än arbetstillfällen, framförallt inom den hårt reglerade byggsektorn. Efter ett år utsågs O till landshövding i Örebro län. Med sin differentierade näringsstruktur var länet ganska okänsligt för konjunkturväxlingar, och O kunde förena ämbetet med ordförandeuppdrag i ett flertal statliga utredningar.

O kallade sina memoarer Från kojan till slottet (1962); titeln vittnar om hur hans generation inom arbetarrörelsen gärna betraktade sitt livsverk. Fattigsverige hade förvandlats till en välfärdsstat och möjligheter hade skapats för en skogsarbetarpojke att bli landshövding. Den respekt för meningsmotståndare som genomsyrar memoarerna fullständigar bilden av den äldre O som en företrädare för den sv samförstånds- och folkhemsideologin.

Författare

Gunnar Åselius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv (bl a material om Sv textilarbetareförb o SAP:s programrevision) i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Föredrag] (A Engblom mfl, Skiftarbetet belyst från olika synpunkter: arbetsgivares och arbetares samt sociala, medicinska och pedagogiska. Föredrag hållna vid ett möte i Borås d 11 nov 1934, [Norrköping, tr] Borås 1935, s 1730).  Textilarna, Svenska textilarbetareförbundet 1898–1938. Norrköping 1938. 322 s.  Innebörden i den socialdemokratiska programrevisionen (Idéerna och framtiden. Fredens fakta och frågor. ABF:s studiehandbok 1944, Sthlm 1944, s 7691).  Från kojan till slottet. Sthlm 1962. 175 s, 10 pl-bl.  Bidrag, även sign Jonatan, i: Norrbottens folkblad, Umeå, 192223, Norrländska socialdemokraten, Boden, 1923-28, Gotlands folkblad, Visby, 1928 (red), Östergötlands folkblad, Norrköping, 192830 (facklig red), Västgöta-demokraten, Borås 193440 (chefred), Ny tid, Gbg, 1940-45 (chefred).

Källor och litteratur

Källor o litt: H Berggren, Proletärerna vid Mimers brunn. Bildn o politisk mobilitet inom arbetarrörelsen 19061920 (HT 1988); H Haste, nekr över O (SvD 11 juli 1980); A Johansson, Finlands sak. Sv politik o opinion under vinterkriget 1939–1940 (1973); dens, Per Albin o kriget (1984); R Karlsson, Så stoppades tysktågen. Den tyska transiteringstrafiken i sv politik 19421943 (1974); T Lindbom, Den soc:dem ungdomsrörelsen i Sverige (1945); K Molin, Försvaret, folkhemmet o demokratin. Soc:dem riksdagspolitik 1939–1945 (1974); motioner till SAP:s ord kongress 1940; prot från SSU:s fjärde kongress i Sthlm 2225 okt 1925 o från SSU:s femte kongress i Sthlm 28 nov–2 dec 1928; prot från SAP:s 15:e kongress 39 april 1936 o från SAP:s 17:e kongress 1824 maj 1944; S Sjöberg, Striden kring altaret (Arbetets söner, 2, 1960); Soc:dem partiprogrammet. Programrevisionens förslag (1944); H Tingsten, Den sv socialdemokratiens idéutveckl, 1 (1941); Tvåkammarriksdagen 18671970, 4 (1990).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tillägg av uppgift, 2014-01-03


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Johan Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7785, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Åselius), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7785
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Johan Olsson, urn:sbl:7785, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Åselius), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se