B Gunnar O Nordström

Född:1901-05-30 – Malmö Sankt Pauli församling, Skåne län
Död:1975-12-07 – Heds församling, Västmanlands län

Ingenjör, Industriman


Band 27 (1990-1991), sida 444.

Meriter

Nordström, Bengt Gunnar Oscar, f 30 maj 1901 i Malmö, S:t Pauli, d 7 dec 1975 i Hed, Vm. Föräldrar: rektorn Albin Knut N o Signe Caroline Hultgren. Studentex vid Malmö h a l 30 maj 19, ord elev vid KTH 3 sept 21, utex från fackavd för bergsvetenskap där 1 aug 27, laboratorieingenjör vid Hellefors bruks ab 27, driftsingenjör vid Bultfabriks ab, Hallstahammar, Vm, 28, överingenjör där 37–43, ingenjör vid ab Kanthal, Hallstahammar, 31, överingenjör 37-43, tekn dir o vice VD där 44–45, led av styr för ab C O Ekblad & co 33– 63, ordf i styr där 52–63, disponent o VD vid Kohlswa jernverks ab, Kolsva, Vm, 46–68, vice VD vid ab Sv maskinverken 48–54, led av styr för Wirsbo bruks ab 50, ordf i styr där 72, led av styr för Riddarhytte ab 55–61, för ab Bergslagens gemensamma kraftförvaltn 57, för Björneborgs jernverks ab 61.

G 1 jan 1930 i Nora bergsförs, Or, m Astrid Elvira Hermansson, f 31 juli 1907 där, d 5 dec 1983 i Danderyd, Sth, dtr till kamreraren Herman Robert Petersson o Johanna Elvira Nordin.

Biografi

Gunnar N:s far var en duktig amatörkonstnär, och även N ägde konstintresse. Han hade också tekniska anlag, som han delade med farfadern, vilken varit en kunnig skeppsbyggmästare.

I N:s utbildning ingick två års järnverkspraktik, bl a vid ab Bofors och Karlsdals bruk. Den praktiska delen av examensarbetet vid KTH – Om ytavkolning av stål vid vällning och valsning – utfördes 1926 vid Hellefors bruk. Där fick N följande år sin första ingenjörsanställning. Efter tio månader som assistent åt laboratoriechefen flyttade N till Hallstahammar, där han blev disponent Hans v Kantzows närmaste medarbetare.

v Kantzow hade uppfunnit och patenterat en järn-krom-aluminium-koboltlegering, värmebeständig upp till 1 350° C. Att vidare utveckla denna ifråga om lämpligaste sammansättning, framställning och bearbetning anförtroddes N. Materialets handelsnamn blev Kanthal, av Kant(zow) och Hal(lstahammar); det var användbart bl a som motståndsmaterial i elugnar i form av tråd och band. Ab Kanthal, bildat 1931 med v Kantzow som ägare, blev ett utvecklings-och exploateringsföretag där N svarade för den tekniska ledningen.

Motståndsmaterialet Kanthal måste marknadsföras inte bara i Sverige utan även utomlands. N:s tekniska kunnande var till stor hjälp vid introduktionen i andra länder. Sedan företagets tidigare representant i Tyskland Alfred Rapp blivit fast anställd vid ab Kanthal, företog denne och N 1935–38 tillsammans ett flertal affärstekniska resor till Mellaneuropa och England, varvid de bl a höll föredrag inom den internationella elektrovärmeunionen. Liknande resor gjordes till USA, där N undervisade Kanthals representanter och kunder. I Hallstahammar koncentrerades Kanthal-pro-duktionen 1937 till Tunaområdet, där N blev platschef. Där byggdes smältverk, stålgjuteri och dragverk. I samband med VA:s högtidsdag 1944 överlämnades akademins GM till v Kantzow och N för uppfinningen av det elektriska motståndsmaterialet Kanthal resp utvecklingsarbetet av detsamma.

I början av 1946 övergick N till Kohlswa jernverks ab som dess disponent och VD. Det 400-åriga företaget, som under seklets första årtionden befunnit sig på en tekniskt och metallurgiskt kvalificerad plats bland de sv järnbruken, hade nu hamnat i ett brytningsskede. Det befann sig i Skandinaviska bankens ägo men övergick i dec 1946 i Sthlms enskilda banks intressesfär och kom under ett årtionde att ägas av ab Sv maskinverken. Insiktsfullt och med blick för framtiden genomförde N en produktförnyelse. Företagets ryggrad var och förblev emellertid stålgjutgodstillverkningen, som därför fortgående hölls aktuell. Olönsamma och alltför investeringskrävande produktioner samt otidsenliga dispositioner avvecklades dock successivt. I samarbete med krigsmaterielverket, senare armétygförvaltningen, utökades i betydande omfattning tillverkningen av kroppar till artilleri- och granatkastarammunition genom nyanläggningar, som omfattade bl a bergverkstäder för bearbetning och varmpressning av kropparna. En fabrik för framställning av pulvermetallurgiska produkter togs i bruk. Licens erhölls för stålgjutning enligt skalformningsmetoden, en verksamhet som kom att utökas väsentligt.

Fynd av beryllium i Kolsva fältspatgruva väckte planer på engagemang inom kärnkraftstekniken. Prospekteringar kom till stånd. 1955–58 företog N studieresor utomlands och sammanträffade då med personer som var knutna till detta område. Viss provverksamhet utfördes.

Kohlswa jernverks ab blev efterhand genom specialisering och högt ställda kvalitetskrav ett modernt och vinstgivande företag. Efter 37 års uppehåll kunde 1957 utdelning ges på aktierna. N studerade amerikansk stålgjuteriteknik i april 1961 med anledning av en förestående utbyggnad av den konventionella stålgjutgodstillverkningen. På hösten så börsintroducerades Kohlswa-aktierna. 1960–66 ägde företaget Björneborgs jernverks ab. Våren 1968 förvärvades Kohlswa jernverks ab av ASEA, som överlät aktierna till sitt helägda dotterföretag Surahammars bruks ab, ett samgående som N effektivt hade medverkat till. Så gick N i pension. – N ägnade även stort intresse åt kommunalpolitiken och medverkade till ett omfattande bostadsbyggande i Kolsva brukssamhälle.

N:s morfar, konstförvanten Oscar Hultgren, hade 1915 blivit ensamägare till firman C O Ekblad & co med Västerviks-Tidningen, vilken året därpå ombildades till aktiebolag. N efterträdde där 1952 sin far som styrelsens ordförande, sedan han redan under 1940-talet ägnat verksamheten stor omsorg. 1959 ägde Nordström-gruppen 1 206 av de 2 400 aktierna, vilka några år senare såldes till Stiftelsen Västervikspress.

På fritiden ägnade sig N åt att jaga och samla böcker, med speciellt intresse för järnbrukslitteratur. 1956 kom han med i den exklusiva Kung Orres jaktklubb, bildad 1890, och under fyra årtionden tillhörde han Sancte Örjens gille.

1956 förvärvade N Jönsarbo bruksherrgård i Hed utanför Kolsva. Den restaurerades, och 1967 bosatte sig makarna N där.

Författare

Oskar Björnänger



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv hos sonen Jan N, Sthlm,

Tryckta arbeten

Tryckla arbeten: Något om konstruktionsmaterial och utrustning vid elektriska motståndsugnar (JKA, årg 117, 1933, Upps, s 572–589). – Bruk och bygd (Företagande, ekonomi och teknik. Studier tillägnade Marcus Wallenberg, Sthlm 1949, 4:o, s 249–257). – Kohlswa jernverk (Företag i utveckling. Till Marcus Wallenberg d 5 okt 1969, Sthlm 1969, s 64–72). – Bidrag enl uppg i Elek-trowärme, 1935, Stuttgart, o Industrial Heating, Pittsburgh, Pa (1930-talet).

Källor och litteratur

Källor o litt: Reseberättelser 1953–61 o styr:-prot för Kohlswa jernverks ab 1945–68, Kolsva bruks arkiv, Vm.

O Björnänger, Kohlswa stålgjutgods hundra år (1986), s 31–34; dens, Kohlswa 1545–1982 (Vi på Kohlswa 1987, nr 8); Kung Orres jaktklubb, 5, 1944–1956 (1957), s 236 ff, 312 ff; A Rapp, Tillkomsten av en världsorganisation (1988), s 8 ff; SvTeknF; M Wallenberg, G N (Minnesrunor utg av Sancte Örjens gille, 32, 1977, s 27 f); Väd 1973. – Nekr över N i DN 9 dec 1975. – Meddelanden av N:s son civilekon Jan N, Sthlm, dir Alfred Rapp, Västerås o dir Stig Hj:son Ljunggren, Nora.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Gunnar O Nordström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oskar Björnänger), hämtad 2019-12-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8327
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Gunnar O Nordström, urn:sbl:8327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oskar Björnänger), hämtad 2019-12-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se