Meriter

Nilsson, Gösta, f 20 maj 1922 i Björna, Vnl, d 14 dec 1984 i Hamburg (kbf i Vantör, Sthlm). Föräldrar: stationskarlen Ivar Petrus N o Tekla Katarina Betty Bäcklund. Studentex vid hal i Umeå 12 maj 42, inskr vid KTH:s avd för kemi 21 sept 43, avgångsex där 18 aug 47, anst vid Försvarets forskn:anst (FOA) 16 febr–7 aug 48, lär i matematik o kemi vid Tekn gymn i Skellefteå ht 48–vt 49, anst vid ab Atomenergi 1 okt 54, tekn lic vid KTH 8 jan 57, disp vid univ i Umeå 18 maj 73, FD där 2 juni 73, doc i fysikalisk kemi där 18 dec 73, kemist vid Naturvetensk forskn:laboratoriet i Studsvik, Nyköping, från 1 juli 79.

G 23 juni 1952 i Västerhaninge, Sth, m Kerstin Ragnhild Nygren, f 11 april 1925 i Hagebyhöga, Ög, dtr till kh Oskar Magnus N o Kerstin Ragnhild Carlsson.

Biografi

N anställdes som forskningsingenjör vid ab Atomenergi i Sthlm 1954 och följde sedan bolaget då detta flyttade till Studsvik. Han ägnade större delen av sin vetenskapliga verksamhet åt grundläggande kemisk forskning. I licentiatavhandlingen behandlade han användningen av strålning från radioaktiva isotoper av svavel och väte (tritium) i analytiskt syfte för att undersöka sk ytaktiva föreningar. N:s arbete vid ab Atomenergi gällde till en början studier av uran och utmynnade bla i en förbättrad teknik att bestämma hastigheten för fission. Detta område hör till kärnkemin, dvs studiet av kärnreaktioner hos radioaktiva atomkärnor. Det är emellertid på ett annat men besläktat område — strålningskemi — som N blev känd i en internationell krets av vetenskapsmän. Denna del av kemin behandlar effekter orsakade av joniserande strålning. Dessa studier var av betydelse för bl a den snabba utvecklingen av kärnkraftsindustrin. N ägnade sig emellertid huvudsakligen åt grundläggande forskning inom strålningskemin.

I mitten på 1960-talet började N det samarbete med sina kolleger vid danska atom- energikommissionens anläggning i Risø som pågick till hans död. Där byggdes Nordens första anläggning för sk pulsradiolys upp. Denna teknik hade utvecklats några år tidigare i England och USA. Apparaturen i Risø blev mycket konkurrenskraftig och beskrevs i litteraturen 1969 (Pulse Radiolysis Apparatus for Monitoring at 2000 Å). Provet utsattes här för en kort, intensiv stråldos och den kemiska förändring som orsakades av strålningen studerades genom mätning av ljusabsorptionen. Utrustningen användes för att få information om strålningskemin hos de enklaste och mest betydelsefulla systemen som vatten och is; reaktionsmekanismer, hastighetskonstanter och absorptionsspektra bestämdes i en del fall för första gången.

N intresserade sig särskilt för en nyupptäckt produkt, den solvatiserade elektronen. Hans undersökningar framlades i doktorsavhandlingen Localized excess electrons in water and ice, a pulse radiolysis study. Avhandlingen bestod av en experimentell studie och en teoretisk analys, som utmynnade i en modell för strukturen hos den solvatiserade elektronen i hålrum i iskristallen. Ett huvudproblem var att hitta en "fälla" för elektronen och en sådan kunde föreslås på basis av den experimentella och teoretiska undersökningen. Dessa undersökningar, som torde ha utsikter att bli klassiska, publicerades i en serie artiklar.

I början på 1970-talet genomförde N det första experimentet i världen med proton-pulsradiolys. Experimentet tycks ha improviserats fram med en i Studsvik befintlig Van de Graaf-accelerator som strålkälla och ha skett i samarbete med Sveriges samlade expertis av strålningskemister. Tyvärr kunde inte dessa unika experiment fortsätta i Studsvik, utan utländska forskargrupper tog över idén. N påbörjade i stället konstruktionen av ett nytt pulsradiolyssystem i avsikt att kunna studera mycket snabba reaktioner – från 10 nanosekunder och uppåt. Konstruktionen blev mycket lyckad och skapade förutsättningarna för den följande vetenskapligt produktiva perioden. Flera doktorander knöts till gruppen. Från denna tid härrör en enkel metod att kombinera data från pulsradiolys med mätningar med sk elektronspinnresonans. Den publi- cerades första gången 1979, så som N fick en forskartjänst vid Naturvetenskapliga forskningslaboratoriet. Metoden utnyttjades också i ett doktorsarbete s å av en av de doktorander han handledde. Den bestod i att "förlänga" tidsskalan genom nerkylning, så att kemiska reaktioner som mätts i pulsradiolysutrustningen också kunde följas med elektronspinnresonans. N och hans medarbetare kunde på detta sätt studera inverkan av bestrålning på organiska ämnen. Resultaten publicerades i vetenskapliga uppsatser. Ett flertal gästforskare sökte sig under denna tid till Studsvik för mätningar med N:s utrustning.

I början på 1980-talet påbörjade N tillsammans med danska kolleger ett arbete som syftade till att komma till insikt om atmosfärens kemi, särskilt med hänsyn till effekter av föroreningar. För att förstå dessa effekter erfordras data om kemiska reaktioner i atmosfären — vilka produkter som bildas och hur fort det går. Projektet syftade till att i laboratorieskala studera vissa nyckelprodukter och reaktioner som kunde sättas i samband med t ex försurning, där svavel och kväveoxider spelar en viktig roll. Pulsradiolys visade sig vara en lämplig metod. Utrustningen i Studsvik byggdes om för gasfas. Stödet från sv sida var emellertid svagt varför experimenten förlades till Risø.

N var en ovanligt komplett forskare. Han kunde bygga apparatur av högsta klass; utländska gästforskare sökte sig därför till Studsvik för mätningar med N:s pulsradiolysutrustning. Denna övertogs sedan av andra forskare, som fortsatt hans arbeten. Han var en skicklig experimentator men hade även grundliga teoretiska kunskaper i klassisk och kvantfysikalisk kemi och var pionjär på flera områden. N satte kvalitet före kvantitet. Hans vetenskapliga produktion är därför, inte omfattande men av högsta internationella klass.

Författare

Anders Lund

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Some experiments with the Brewer-Madorsky countercurrent electromigra-tion method for concentration of isotopes (Arkiv för fysik, [utg av VA, serie 1,] bd 1, Sthlm ... 19[49-]50, s 547 [1950, i L Hulthén o E Rud-berg, Reports from the Conference of the Swedish national committee for physics in 1948]; tills med T Vestermark). — Proportional flow counter with high-humidity gas (Nucleonics, vol. 13, 1955, New York, 4:o, no. 2, s 38 f; tills med G Aniansson). — The extraction of uranium and plutonium with tetrabutylammonium nitrate, cupferron and neocupferron as complexing agents (Proceedings of the International conference on the peaceful uses of atomic energy. Held in Geneva 8 Aug - 20 Aug 1955, vol 9. Reactor technology and chemical processing, New York 1956, 4:o, s 498-504; tills med E. Haeffner, A Hultgren). — A fission counting method for uranium isotope analysis (Progress in nuclear energy, series 9. Analytical chemistry, vol 1, London ... 1959, s 104—119). — Improved fission counting method for uranium isotope analysis (Nuclear instruments and methods, a journal ..., vol 13, Amsterdam 1961, 4:o, s 183-189). - Ejection of uranium atoms from U02 by fission fragments. [Rubr.] Sthlm 1964 [omsl]. 4:o. 39 s. (AE [report] - 136.) — Ejection of uranium atoms from sinte-red UOa by fission fragments in different gases and at different gas pressures (Journal of nuclear materials, vol 20, 1966, Amsterdam, s 215-230). — Ejection of uranium atoms from electropoli-shed foils of uranium metal by fission fragments (ibid, s 231-235). - Strålningskemi och strål-ningsdestruktion (Svensk kemisk tidskrift, årg 79, 1967, Sthlm, s 122-130; tills med P Aagaard o Hilbert Christensen). — Pulse radiolysis of ice and frozen HF solutions (Advances in chemistry, series 81. Radiation chemistry. An international conference ... Aug. 12 — 15, 1968, vol 1. Aque-ous media, biology, dosimetry, Washington 1968, s 71—78; tills med H. C. Christensen, J. Fenger, P. Pagsberg & S. O. Nielsen). — Pulse radiolytic determination of the ultraviolet absorption of hydrogen atoms in aqueous solution (Chemical Communications, 1968, London, s 1523 f; tills med S. O. Nielsen, P. Pagsberg, J. Rabani, H. Christensen). — Pulse radiolysis apparatus for monitoring at 2000 Å (The review of scientific instruments, N S, vol 40, 1969, New York, 4:o, s 786-789; tills med H. C. Christensen, P. Pagsberg & S. O. Nielsen). — Direct spectrophoto-metric determination of the rate of H + OH in aqueous solution (Proceedings of the International meeting on primary radiation effects in che-mistry and biology [även sp titel], Buenos Aires, Argentina ... March 9 — 14, 1970, [Buenos Aires] 1971, s 170; tills med S. O. Nielsen, P. Pagsberg, K. S. Hojberg & H. C. Christensen). — A cryostat for crystal growth at subambient temperatures (Journal of physics, E. Scientific instruments, vol 4, 1971, London, 4:o, s 61 f; tills med T Dahlgren, T Gillbro & A Lund). — Transient electrons in pulse-irradiated crystalline water and deuteri-um oxide ice (The Journal of physical chemistry, vol 76, 1972, [Washington,] 4:o, s 1000-08; tills med H. Christensen, P. Pagsberg & S. O. Nielsen). — Localized excess electrons in water and ice. An ice cavity model for the localized electron and the microscopic relaxation time (The Journal of chemical physics, vol 56, [Lancaster, Pa,] 1972, 4:o, s 3427 — 34). — The absorption spectrum of the hydrated electron at high pressures. A calcu-lation of the pressure shift of the absorption peak (Chemical physics letters, vol 17, 1972, Amsterdam, 4:o, s 539 — 542). — Localized excess electrons in water and ice. A pulse radiolysis study. Inaugural diss. Umeå 1973. 22 s [sammanfattning] 4- 6 uppsatser (se ovan) i 2 avd: Pulse radiolysis of chrystalline ice (1. Pulse radiolysis apparatus ... 1969, 2. A chryostat ... 1971, 3. Pulse radiolysis of ice ... 1968, 4. Transient electrons ... 1972) o A theory of the excess electron state in water and ice (5. Localized excess electrons ... 1972, 6. The absorption spectrum ... 1972). -Special UV techniques in pulse radiolysis. The absorption spectra of D and OD (Advances in radiation research: Physics and chemistry, ed: J. F. Duplan and A. Chapiro, [handl från 4th International congress of radiation research, Evian-les-Bains 1970 (föret),] vol 1, New York, London, Paris 1973, s 297-302; tillsmed S. O. Nielsen, P. Pagsberg, H. Christensen). — Phonon anharmo-nicity of germanium in the temperature range 80 - 880 K. [Rubr.] Nyköping 1974 [omsl]. 4:o. 23 s, (4) s diagram. (Tills med G Nelin; AE-[report] 491.) — The dose rate dependence of the yield of localized excess electrons in crystalline ice (Radiation and research, radiation and technology. Proceedings of a symposium held by the Nordic society for radiation research and radiation technology in Otaniemi, Finland, 20 — 21 Aug, 1973, in connection of the 4th annual meeting, [Hfors (tr Otaniemi)] 1974, s 25; tills med P Pagsberg). — Proton pulse radiolysis (ibid. s 33 f; tills med H C Christensen, T Reitberger, K-Å Thuomas; även i Chemical physics letters, vol 22, 1973). - Nukleära resteffektdata: Fördröjd gammastrålning från "!U. [Rubr.] Nyköping [omsl] 1977. 4:o. 41 s. (Tills med P-I Johansson; AES [report] - 16.) -Accelererad utlösning av uran från a-aktiv U02. Sthlm 1978. [Omsl.] 4:o [duplic]. 7 bl. (KBS [Kärnbränslesäkerhet], teknisk rapport 115.) — Novel transient absorption bands observed in al-kanes containing electron scavengers (Radioche-mical and radioanalytical letters [omsl], vol 39, no. 1, Lausanne 1979, s 353-366; tills med J. Bös, O. Brede, R. Mehnert, P.-O. Samskog, T. Reitberger). — Primary reactions in crystalline matrices studied by pulse radiolysis and ESR spectroscopy. The kinetics of the dechlorination of the chloroacetic acid negative ion (Chemical physics, vol 42, Amsterdam 1979, s 363-368; tills med P.-O. Samskog, A. Lund & M. C. R. Symons). — Primary reactions in crystalline halo-genated acetic acids studied by ESR spectroscopy and pulse radiolysis (ibid, 57, 1981, s 399-406; tills med A. Lund o P.-O. Samskog). — Ionic species in irradiated poly(methylmethacrylate). A pulse radiolysis and ESR study (Journal of poly-mer science, Polymer chemistry edition, vol 21, 1983, [New York,] s 3257-68; tills med M. Taba-ta, A. Lund & J. Sohma). — Bidrag i: Acta chemi-ca Scandinavica, 1949, 1952, 1956, Khvn (tr Hfors); The Journal of physical chemistry, 1957, 1969, 1980, 1982, 1984, Easton, Pa, 4:o; Chemical physics letters, vol 22, 1973, 64, 1979, 66, 1979, 74, 1980, 79, 1981, 117, 1985, Amsterdam, 4:o; The Journal of chemical physics, vol. 68, 1978, 73, 1980, 85, 1986, Lancaster, Pa, 4:o; Radiation physics and chemistry, vol 16, 1980, 27, 1986, 30, 1987, Oxford, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Lund, G N död (DN o SvD 4 jan 1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lund), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta Nilsson, urn:sbl:8950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lund), hämtad 2024-04-25.