Claës J Lundin

Född:1825-11-12 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1908-09-14 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Författare, Journalist


Band 24 (1982-1984), sida 319.

Meriter

Lundin, Claës Johan, f 12 nov 1825 i Sthlm, Nik, d 14 sept 1908 där, Kungsh. Föräldrar: skräddarmästaren Johan Olof L o Catharina Mellström. Elev vid Sthlms gymnasium 40, inskr vid UU 7 juni 44, kameralex där 47, eo tjänsteman i olika ämbetsverk i Sthlm 47–54, kanslist i bondeståndet vid riksdagarna 50–51 o 53–54, elev vid FrKA 1 okt 52-53, kontorsanställd i Hamburg 54–56, drev grosshandel i Gbg 56–58 (56–57 tills med C O Wijkander), korrespondent for Gbgs Handels- o Sjöfartstidn (GHT) i Khvn 58–59, i Paris 59–66, anställd vid red för Sthlms dagbl 66–84, ordf i PK 80–81. Förf, journalist.

G 1 maj 1858 i Khvn, Trinitatis, m Augusta Cedervall, f 30 sept 1832 i Gbg, Garnisonsförs, d 21 dec 1918 i Sthlm, Kungsh, dtr till kustvakten Gustaf C och Maria Larsson (enl L:s uppg i PK:s arkiv, RA, o enl bouppt E Illa: 141, s 2299, Gbgs stadsarkiv, GLA; enl fdb dtr till en Anna Carlsson från Fjärås, som ej kunnat identifieras).

Biografi

Redan som ung tjänsteman i Sthlm började Claes L medarbeta i pressen. Via Bildningscirkeln kom han i kontakt med den politiskt radikala kretsen kring Sthlms arbetareförening och den socialistiska tidningen Demokrat(i)en, där han var medarbetare 1850–51 tillsammans med Frans Widstrand, Fredrik Borg och Per Götrek. I senare minnesteckningar, som ofta citerats, har L beskrivit denna krets som politiskt harmlös – en karaktäristik som senare ansetts vara inte helt rättvisande (Gamby). L själv lämnade tidigt sin ungdoms socialism och blev liberal. Efter ett mellanspel i affärslivet blev han 1858 tidningsman på heltid. L antog ett erbjudande av S A Hedlund att bli korrespondent för GHT i Khvn. 1859 flyttade han med samma uppdrag till Paris. Vistelsen i Frankrike kom på ett avgörande sätt att prägla hans journalistiska ideal och allmänkulturella orientering. Successivt utvidgade han sin verksamhet och skrev till slut (1865) Pariskorrespondenser i fem sv tidningar parallellt, förutom i GHT även i NDA, Sthlms dagblad, AB och Ny ill tidn.

När L 1866 av Wilhelm Walldén erbjöds att bli andre man på Sthlms dagblad, flyttade han tillbaka till Sverige. Samtidigt fick han årskontrakt med Ny ill tidn som kåsör. I Sthlms dagblad skrev L teater-, konst- och litteraturkritik, kåserier, kulturhistoriska och skönlitterära bidrag och ibland även referat och ledare. I vissa frågor låg L:s åsikter klart till vänster om tidningens försiktigt moderatliberala linje, men hans personliga förhållande till Walldén var mycket varmt och därför avstod han från att skriva i känsliga frågor. I stället vädrade L ibland sina åsikter i GHT och i A Ahnfelts tidskrift Ur dagens krönika. I den sistnämnda skrev han bl a en mot högern kritisk artikel i den norska frågan 1882. När Sthlms dagblad 1884 övertogs av den högerorienterade E V Montan, avgick L med pension. Även därefter medarbetade han emellertid i tidningen på friare basis ända till 1905. Bl a skötte han ensam under lång tid konst- och teaterkritiken.

L uppskattades av samtiden främst som stockholmsskildrare och kåsör. Förutom i otaliga tidningsartiklar har han kärleksfullt beskrivit Sthlms kulturhistoria och topografi framfor allt i de kända verken Gamla Stockholm (tillsammans med A Strindberg) och Nya Stockholm. Planen till det förra utarbetades av Strindberg, men kvantitativt skrev L merparten av verket. Samarbetet var emellertid fyllt av konflikter. Strindberg ville skriva populärt och koncentrerat och ansåg, att den betydligt äldre "gubben Claes" arbetade alltför långsamt och grundligt. Arbetet innehåller värdefullt primärstoff och äger fortfarande "en rikedom som är imponerande" (Rehnberg). Det senare verket, som L medvetet utformade som pendang till Gamla Stockholm, har historiskt värde som samtidsskildring av Stockholms omvandling genom bl a Lindhagens stadsplan och hyreshusexpansionen. Som kulturhistoriker är L ibland något tung och omständlig i sin framställning. Sin styrka äger han i livfulla folklivsbilder och miljöskildringar. I Nya Stockholm ger han prov på "uppsökande" journalistik i dokumentära beskrivningar av livet i t ex en bolagskrog, en gardeskasern, ett baptistkapell och ett härbärge för husvilla. Även i En gammal stockholmares minnen har L samlat ett värdefullt social- och kulturhistoriskt stoff.

Som kåsör var L den mest gouterade i sv press under perioden mellan stilbildaren Orvar Odd (O P Sturzen-Becker) och sekelslutets Sigurd (A Hedenstierna, bd 18) och Jörgen (G Lundström). L försökte medvetet vårda arvet efter Sturzen-Becker, som han även personligen lärt känna i Khvn 1858–59. Utan att nå upp till dennes originalitet och stilkonst efterbildade han mästaren skickligt, bl a i sättet att blanda spiritualitet och allvar. Att närkontakten med den franska pressen också avsatt spår i L:s kåseriserier är naturligt. Bäst till sin rätt kom han kanske i Ny ill tidn (serien Omnibus 1866–72). Där kommenterades aktualiteterna i Sthlms mondäna sällskaps- och kulturliv med urbanitet och i en konverserande fransk ton.

Eftervärlden har mer än samtiden uppmärksammat L:s insatser på två andra områden, som krigskorrespondent och som science fiction-författare. På eget initiativ reste L i april 1871 för Sthlms dagblads och tre andra tidningars räkning till Frankrike för att läm- na ögonvittnesrapporter om Pariskommunen. Med häftigt engagemang skildrade han i detta klassiska reportage sina upplevelser bland rykande ruiner och likhögar i Paris i samband med kommunens fall. Som reporter visar han sig här både yrkesskicklig och yrkesmedveten, inte minst i ambitionen att förmedla en dramatisk nukänsla. L var en flitig resenär och gjorde reportageresor till bl a världsutställningarna i Paris 1867 och 1878, till Berlin 1876–77 och till Italien 1883. Flera reseskildringar utgav han i bokform, bl a I Tyskland och Bortom Alperna.

Med den märkliga romanen Oxygen och Aromasia skapade L en sv motsvarighet till den litterära Jules Verne-romantiken. Romanen åstadkom visserligen inte något genombrott för framtidsskildringar i sv litteratur men är en intressant föregångare till 1900-talets science fiction. L:s insats reduceras dock något av att boken – som han själv påpekar – är en bearbetning av tysken Kurd Lasswitz roman Bilder aus der Zukunft (1878). De tekniskt-naturvetenskapliga inslagen har L nästan ordagrant övertagit från Lasswitz, likaså en del av intrigen. Helt självständig och originell är L däremot i de samtidssatiriskt utformade avsnitten om det sociala, kulturella och politiska livet i Sverige år 2378. Dessutom har L gjort berättelsen mer underhållande än förlagan, sannolikt under påverkan av de amerikanska humoristerna, som då lästes flitigt i Sverige.

L:s övriga litterära försök i roman- och novellform var mindre lyckade. Ett visst intresse har dock novellen Röda fanan med motiv från Pariskommunen. Litterärt värdefulla är också några Blancheinspirerade barndomsskildringar från stockholmsk hantverkarmiljö, t ex Ljusets fest i Tidsbilder (1895), där L åstadkommer en verkningsfull saklighetens poesi. L:s anseende som kritiker var omtvistat. I konstnärskretsar omtalades han ibland under 1870- och 80-talen ironiskt som "kommunalestetikern". Som idealistisk och moraliserande litteraturkritiker visade han "gammalmansöversitteri" mot Det unga Sverige (Landquist).

L:s samhällssyn var allmänt liberal med vissa inslag av långtgående demokratiska idéer. I Oxygen och Aromasia och annorstädes betonar han vikten av fullständig jämställdhet för kvinnorna, social jämlikhet inom skolväsendet och allmän politisk rösträtt. Ett påtagligt intresse hade L för arbetarfrågan. Han deltog i kommittén för nordiska arbetarmötet i Sthlm 1870. Reportageresan till Berlin gjorde han i det uttalade syftet att studera den tyska socialdemokratin, dock utan att ha några ideologiska sympatier.

L tillhörde grundarna av Publicistklubben 1874 (ordf 1880–81) och Sveriges författareförening 1893. Han var medlem i Idun och Sällskapet, två föreningar vars historia han skrivit. Som person beskrivs han allmänt som social och utåtriktad, godmodig och vänlig. Han var en ovanligt mångsidig publicist, som kännetecknades av internationell orientering och snabbhet och lätthet att producera sig i de mest olikartade genrer. Betydande var han framför allt som en av sin tids få kvalificerade yrkesjournalister.

Författare

Eric Johannesson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett stort antal brev från L i GUB (till bl a S A Hedlund) o i KB (till bla W Walldén o K Warburg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nytt och gammalt från Paris (Expositions-tidningen, Sthlm 1866, fol, nr 3, s [3], o 4, s [2] f; sign C. L.). — Några blad ur pariser-teatrarnas historia. Utkast (Thalia. Theater-ka-lender ..., årg 1, 1867, Sthlm 1866, s 72-104; d:o). - Christina Nilsson (ibid, 2, 1868, tr 1867, s 14—21; d:o).— Pariserteatrarna i våra dagar (ibid, s 109—128; d:o). — Paris i våra dagar. Skizz i sexton bref af Thora B. Sthlm 1869. 146 s. [Pseud.] — Minnen från en resa i Sverige. Stockholm o stockholmarne. 1*. Sthlm 1869. 139 s. [Anon.] 2. uppl s å. 143 s. — Stockholms universitet. Förslag till upprättande af en högre bildningsanstalt i huf-vudstaden. Sthlm 1869. [Föret; tills med A Key, H Wieselgren o A Hedin.] 2. uppl 1870. 15 s. -Tidsbilder från Frankrikes kyrka (Framtiden. Tidskr för fosterländsk odling ... utg af C v Bergen, årg 3, 1870, Sthlm, [2.] Bd 3, s 528-549). - I Hamburg. En gammal bokhållares minnen. Sthlm 1871. 279 s. — Ströftåg här och der i Sverige. Sthlm 1875. 232 s. - Valda berättelser. 1*. Sthlm 1876. 154 s. — I Tyskland. Minnen från en resa 1876— 1877. Sthlm 1877. VIII, 357 s. Övers Khvn 1878, IV, 371 s. — Wilhelmina Hierta. (Aftryck ur Stockholms dagblad d. 9 sept. 1878.) Sthlm 1878. 7 s. [Undert C. L.] — Oxygen och Aromasia. Bilder från år 2378, efter en främmande idé. Sthlm 1878. (8), 256 s. [Ny utg:] Oxygen o Aromasia. Bearb o inl Sam J Lundwall. [Sthlm, tr] Hfors 1974. 214 s. Utdrag: Sam J. Lundwall [utg], Den fantastiska romanen 3. Viktorianska framtidsdrömmar från Claes Lundin till H. G. Wells, Sthlm (tr Falköping) 1973, s 21-56. - Gamla kort. Bilder ur verkligheten. Sthlm 1879. 274 s. - Hur står det till? (Förr och nu, illustr läsning för hemmet, årg 10, 1879, Sthlm, 4:o, s 59 f). — Från Paris' katakomber (ibid, s 655 f). — Från Stockholms synkrets. Spridda intryck. Sthlm 1880. 272 s. - Nordenskiöldsdagen 1980 (Nordostpassagen. Vid Publicistklubbens fest för Nordenskiöld den 30 april 1880 [rubr], Sthlm 1880, fol, s 21-23). - Gamla Stockholm. Anteckningar ur tr o otr källor framletade, saml o utg. Sthlm 18[80-]82. XII, 638 s, 2 pl, 1 faksimil, 1 karta. (Tills med A Strindberg.) H 1: 2. uppl 1880 [omsl]. 64 s. 3. oförändr uppl 1912. [Ny utg:] ... Utg i samarb med Institutionen för folklivsforskn vid Nord museet o Stockholms univ. Sthlm (tr Östervåla) 1974. XII, 644 s, 3 pl. [S 639-644: M Rehnberg, Efterskrift ...] 4. uppl 1976. - Röda fanan. Ett korrespondent-minne (Literärt album ...redafGMeyer, årg4, Sthlm 1882, s 149-170). — Ett gladt samhälle (Jul-qvällen, en tidn för alla utg af Publicist-klubben, årg 2, 1882, Sthlm, fol, s 20). — Bortom Alperna. Reseskildringar, 1883. Sthlm 1883. (8), 296 s. - På en middag (ur ett ännu outg arb). Af C. L. (Dagsländan, tillfällighets-kalender utg till förmån för Fritz Ahlgrenssons familj, Sthlm 1885, s 8 f; sign). - Klockaren, hof-vaktmästaren och slagtaren. Stockholmshistoria från sjuttonhundratalet (Kalender för alla ... Red: G. Lagerbring, 1886, Större editionen, Sthlm 1885, s 113—132). — Våra författarinnor (Polstjernan, illustr kalender ..., årg 2, 1886, Sthlm 1885, s 24-37). — "En man af gamla stammen" (Jul-qvällen, 5, 1885, s 7). — Alina Frank. Ur en skådespelerskas lif. — Bland bränningar. - Röda fanan. Sthlm 1887. 248 s. — Stockholmstyper förr och nu, tecknade. Sthlm (tr Norrköping) 1889. 318 s. - Från världsutställningen 1855 (Jul, utg af Konstnärsklubben, årg 2, 1889, Sthlm, fol, s 17). - Nya Stockholm. [Omsl:] Dess yttre o inre förhållanden; dess olika folkklasser, typer o personligheter; dess kyrkor o bönesalar, vetenskapsmän o konstnärer; dess värdshus, skådebanor o kaserner, föreningar o arbetaresamfund; dess tidningar o literära kretsar; dess sällskapslif, förlustelser o idrotter till lands o vatten under 1880-talet. Upptecknadt o skildradt. Sthlm 18[87-]90. XVI, 752 s, 1 vikt pl. H 1: 2. uppl 1887 [omsl]. 64 s. [Faksimiluppl] 1969. XVI, 752 s, 2 pl. Jfr nedan 1963. — I Göteborg för trettio år sedan. Några personliga minnen (Elfdrottningen 1890. För "skollofskolonierna" utg o red af G Bel-lander, Gbg 1890, fol, s 3 f). - Skansen. Ny utvidgning af Nord museets omr. Aftr ur Stockholms dagbl. [Rubr.l Sthlm 1891. 4:o. 4s. [Undert C. L.] — Göteborg. Åtta akvarelltryck ... [2. uppl:] med text. Sthlm 1891. Tv-fol. 8 s, 8 pl i fol. ([Omsl:] Bilder från Sverige. Ser. 1.) — I Dusseldorf för trettio år sedan (Jul, årg 4, 1891, s 18 f). — Under strecket. Bidr till följetongens hist (OoB 1892, s 270—276). — En äkta tidningsman (Jul-qvällen, 13, 1893, s 23 f). - Om förlagskontrakt ([Ernst Beckman, Frans Hedberg o P. Staaff,] Meddelanden från Sveriges författareförening, Sthlm 1894, s 20—24). — Grefve Stanislas. Från kejsardömet och kommunen (Vintergatan, samling skrifter på vers o prosa utg af Sveriges författarförening, [årg 1,] Sthlm 1894, s 147-165). - Trollkatten. Stockholmshistoria från 1600-talet (ibid, 2, 1895, s 127— 150). — Tidsbilder ur Stockholmslifvet. Sthlm 1895. (8), 257 s. - Saltsjöbaden. Uppkomst o utveckling, nutid o framtid. Vägledn för besökande. Sthlm 1896. 47 s, 2 kartor. [Faksimilutg] ... för Saltsjöbadens hembygdsförening ... 1971. (8), 47 s. — [Förord] (Svenskt porträttgalleri, 23. [A. Levertin,] Sällskapet Idun, Sthlm 1896, s VII-XV). — 38. Den lokala samfärdseln. 1. Historisk återblick (Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anl af Allm konst- o industriutst 1897 enl beslut af Stockholms stadsfullm. Utg E. W. Dahlgren, Sthlm 1897, d 3, s 141-149). - Ångslupstra-fiken (ibid, s 162—167; anon, tills med S. A. Löf-ström). — 43. Förlustelser, offentliga nöjen, res-tauranter, kaféer, hotell, teatrar (ibid, s 243—302). — För femtio år sedan. Upsalaminnen (Holmia, illustr skrift utg af Stockholms nation till förmån för dess byggnadsfond, Sthlm 1898, 4:o, s 50—61). — Ett slagsmål på Stortorget. Stockholmsbild från 1730-talet (Pro novitate. Festskr utg af Svenska bokhandels-medhjälpareföreningen till minne af dess 10-åriga tillvaro. Red af C Lundahl, Sthlm 1898, s 75-90). - Gamla minnen. Af En boklåds-vän (ibid, s 141 — 151; pseud). — Våra tidningstryckerier [1]. Stockholms dagblad (Pressen, Publicistklubbens facktidning, [årg 1,] 1898, Sthlm, fol, nr 4, s 1 f: sign C. L.). — Skeppsholmsminnen (Friska vindar, Jultidn ... utg af Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar, [årg] 2, 1899, Sthlm, fol, s 10-14). - Sällskapet 1800-1900. Historisk skildring enl uppdr utarb. Sthlm 1900. VIII, 215 s, 19 pl. — Första maj för femtio år sedan (Ariel, Pressveckans tidn, Sthlm 1901, 4:o, nr 1, s 9 f). - En hundra årig affär. E. G. Tjäder & son, Stockholm. Sthlm 1903. 30 s. [Anon.] - Källare och kaffehus i Stockholm under senare hälften af 1700-talet (SSEÅ 1903, s 34-56). - En gammal stockholmares minnen. D [l]-2. Sthlm 1904-05. 355, 316 s. — En stockholmspromenad på 1880-talet. Med inl av P A Fogelström. Sthlm 1963. 36 s. [Ur Nya Stockholm 1890; Natur o kulturs jul- o nyårshälsn 1963.] — Stockholmska sommarnöjen förr och nu. Sthlm 1974. 31 s. [Föret; faksimil ur Svea 1894, tr 1893.] - Medarb i bla: Svea, Folk-kalender, 1868, 1872-74, 1877-79, 1881-82, 1886, 1889, 1891-94, 1896, Sthlm 1867-95, o Nornan, Sv kalender för 1878-80, 1882, 1884, 1886, Sthlm 1877-85; i Ny illustrerad tidning 1865—79 o mer tillfälligt till 1898, När och fjerran, illustr månadsskr, 1871, 4:o, Svalan, weckotidn för familjekretsar, 1870-talets början, Hvitsippan, illustr tidn för barn o ungdom, 1870—1880-talen, Helsingborg, 4:o, Hemvännen, illustr månadsblad (tidning), 1876, 1880, 1888, Ur dagens krönika, tidstaflor ... utg af A Ahnfelt, 1881 (pseud En okänd konnässör, Fredrik L***g o Clau-dius), 1882 (även anon o pseud Claudius), 1884— 85, o Idun 1892-96, 1903, vanl Sthlm, fol; vidare i Söndagstidningen 1847 (?, sign C. h.), Demokraten (Demokratien) 1850—51, Allmänna Öresunds-posten 1858, Helsingborg, GHT 1858-59 (korrespondenser från Khvn, pseud Clas Malcus o sign C. M.), 1859-66, 1871 (d:o från Berlin o Paris), 1866-67, 1870-71, 1884 (pseud Grim o Vidar), 1891, 1893, NDA 1859-66 (d:o från Paris), 1880, 1887, Aftonbladet 1860, 1865-66 o 1871 (d:o från Paris), 1868-73 (pseud Thora B. o Hilarius), 1885—87, Affischen, tidn för Stockholms theatrar, 1861, Stockholms dagblad 1863-1905 (korresp från Paris 1863—66, 1871, även pseud Clas Malcus o sign C. M, i red 1866—84 o medarb i sht med teater- o konstkriktik 1885—1905, även anon o se- nare sign C. L. o pseud Ture), Arbetaren 1869-70, DN 1885, SvD 1889 o Göteborgs-posten 1891-92; även i Courier du dimanche 1861 o La patrie 1861, Paris (anon), samt Dagens Nyheder 1871, Khvn.

Källor och litteratur

Källor o litt: PK.s arkiv E IV: 1 (pers uppg:er till PK:s matr), RA. Anteckn:ar ang L:s hustrus härkomst hos SBL.

B Andersson, Sthlms arbetarefören av 1850 (Studier o handhar rör Sthlms hist, 4, 1975); G o E Brandes, Brevväxl med sv o finska förf o vetenskapsmän, ed J Landquist, 2 (1942); C Burman, Minnen (1904); Den fantastiska romanen, ed SJ Lundwall, 3 (1973); T Ekbom, Han var först med utopierna (DN 6 juni 1970); dens, Ett brev från Paris (DN 14 mars 1971); E Gamby, Per Götrek o 1800-talets sv arbetarrörelse (1978); G Hasselberg, Rudolf Wall (1945); H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (1906); Idun 1900, s 725; E Johannesson, Ny ill tidn 1865–1871 (Litt o samhälle, nr 76, 1970; duplic); dens, Ny ill tidn (DN 24 juni 1973); F Lindberg, Skrädderi o politik (HT 1968); SJ Lundwall, Inledn (L, Oxygen o Aromasia, 1974); [H Palme,] Utveckling o idé. Henrik Palme intill grundandet av Sthlms inteckn:s garanti ab, skildrad i hans brev 1860- 69, ed W Odelberg (1969); PK:s matr vid 20:de årh:s början, ed V Millqvist (1901); PK:s porträttmatr vid femtioårsjubileet 1924, ed H Leander (1924); Press o litt 2. Åtta presshist studier (1974); M Rehnberg, Efterskrift (L, Gamla Sthlm, 1974); SKL; SPG 15 (1900) o 16 (1897); August Strindbergs brev 2–5, ed T Eklund (1950–56), 8–9 (1864–65); Sveriges författarefören. Minnesskr ... (1943); H Wieselgren, biogr över L (Ny ill tidn 1895, s 451). – Nekr:er över L i GHT, NDA o Sthlms dagbl 15 sept 1908.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claës J Lundin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Johannesson), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9862
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claës J Lundin, urn:sbl:9862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Johannesson), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se