Meriter

Lundquist, Oscar Ryno, f 20 maj 1891 i St Tuna, Kopp, d 14 april 1975 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: bibliotekarien Claes Andreas Ryno L o Johanna Lovisa Nordström. Elev vid h a l i Falun ht 07, studentex där 3 juni 10, ord elev vid KTH 10 sept 10, ex vid fackskolan för maskinbyggn:konst o mek teknologi där 31 maj 13, konstruktör vid Morgårdshammars mek verkstads ab, Morgårdshammar, Norrbärke, Kopp, 1 juni 13–1 juli 16, lär i matematik vid Norrbärke tekn aftonskola ht 14–vt 16, vid Smedjebackens privata samskola ht 15–vt 16, konstruktör vid ab Gröndals patenter, Sthlm, 11 juli 16–9 mars 18, ritkontorschef o bitr verkstadsingenjör vid ab Västeråsmaskiner, Morgongåva, Vittinge, Vm, 15 mars 18–31 dec 19, verkstadschef vid Ljunggrens verkstads ab, Kristianstad, 1 jan 20–15 aug 21, extra lär i bl a mekanik vid tekn gymnasiet i Örebro 21 aug 21–vt 25, besiktn:man för ångpannor 24 okt 21, lektor i allm mekanik, maskinlära med ritn o mek teknologi vid tekn elementarskolan i Norrköping 6 juni 25, vik rektor där o tf förest för Ebersteinska söndags- o aftonskolan i Norrköping 11 mars 26, rektor o förest vid nämnda skolor 13 sept 28–mars 38, ordf i Tekn förb i Norrköping 30, led av styr för Norrköpings kommunala mellanskola 31, för Norrköpings h folkskolor 31, rektor vid Norrköpings stads yrkesundervismanstalter 33–38, tf undervisn:råd i skolöverstyr 36, undervisn:råd o led av skolöverstyr 23 dec 37 (tilltr 1 april 38)–43, avd:chef vid arbetsmarknadskommissionen 7 maj 40, v ordf där o chefens ställföreträdare 13 febr 42–45, led där 42–dec 47, led av 1940 års sakk för den högre tekn undervisn sept 40–april 44, biträdde som expert (prakt utbildn för skolungdom) 1940 års skolutredn 42 o 43, led av komm ang arbetsvärd åt krigsskadade okt 42–maj 44, av 1942 års civilanställmsakk okt 42–aug 44, överdir o chef vid överstyr för yrkesutbildn (ÖFY) 30 juni 43-56, ordf i 1944 års deltidstjänstutredn maj 44–okt 46, i småföretagsutredn juni 45–maj 46, i komm ang den husliga utbildms centrala ledn dec 45–nov 46, i 1948 års tekn skolutrednjuni 48–jan 58, led av 1955 års sakk ang bl a yrkesutbildn:s centrala ledn sept 55–mars 59, ordf i styr för bl a stiftelsen Tysta skolan, Statens hantverksinst, Grafiska inst o Inst för högre kommunikations- o reklamutbildn.

G 18 okt 1919 i Eskilstuna, Kloster, m Inez Augusta Lindholm, f 4 mars 1895 i Lista, Söd, d 1 dec 1965 i Sthlm, Hedv El, dtr till maskinisten Per August L o Karolina Sofia Malmstedt.

Biografi

Ryno L:s levande intresse för pedagogiska frågor torde ha väckts redan under hans första år i yrkeslivet som ingenjör och arbetsledare. Han kallades relativt snabbt till centrala ledande skoladministrativa tjänster med särskild inriktning på yrkesutbildningen. Denna sektor inom sv undervisningsväsende var allvarligt eftersatt och nedvärderad, något som kom till synes i bristfälliga lokaler och läromedel, särbehandling i fråga om skolarbetstider, eftersläpning av personalens löner osv. Yrkesutbildningen var splittrad på intern företagsutbildning och på vissa skolor. För de sistnämnda rådde stora olikheter beträffande huvudmannaskap och tillsynsmyndigheter, statsbidragsvillkor m m. L såg som sin uppgift att få till stånd en effektivare yrkesundervisning, som i ökad grad kunde möta foretagens och samhällets växande krav på större praktiska färdigheter och vidgade teoretiska kunskaper samt fördjupad allmän medborgerlig bildning. Strävandena att skapa en samlad central ledning för väsentliga delar av denna utbildning ledde 1943 till inrättandet av överstyrelsen för yrkesutbildning (ÖFY). Som dess förste chef kom L att i hög grad sätta sin prägel på det nya ämbetsverket.

ÖFY:s styrelse bestod av en representantförsamling, sammansatt av verkets chef och byråchefer, en företrädare för vardera skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen samt av representanter för näringsliv och arbetsmarknad. Särskilda byråer organiserades för teknisk yrkesutbildning, för handelsundervisning, för undervisning i husligt arbete mm och för utbildning och fortbildning av lärare samt för yrkespedagogisk reformverksamhet. Den av arbetsmarknadskommissionen bedrivna utbildningen för beredskapsändamål övertogs relativt snart av ÖFY, som utökades med en fristående sektion. Myndighetens växande arbetsfält ledde även till inrättandet av en sektion för upphandling av dyrbarare maskiner och verktyg.

Den under L:s ledning genomförda utbyggnaden av organisationen innebar inte, att splittringen av tillsynen över yrkesutbildningen på ett stort antal ämbetsverk – sorterande under skilda departement – upphört. 1955 ansågs tiden mogen att förutsättningslöst undersöka för- och nackdelar med en koncentration till ett ämbetsverk av den centrala ledningen av alla yrkesutbildningens olika grenar. Sju sakkunniga tillkallades, och L var en av dem. Han entledigades 68-årig på egen begäran från uppdraget. Tjänsten som överdirektör hade han lämnat tre år tidigare. Under den tid L ingick i utredningen sysslade den främst med frågor rörande utbildning av lärare i yrkesämnen. I sitt huvudbetänkande (SOU 1962:28) föreslog de sakkunniga bl a att ÖFY skulle föras över till skolöverstyrelsen. I allt väsentligt genomfördes förslaget. L:s strävan att skapa ett självständigt ämbetsverk för yrkesutbildningen rann sålunda ut i sanden. Hans egen syn på denna utveckling kom aldrig till offentligt uttryck. Sannolikt omprövade han sitt tidigare ställningstagande på grund av vissa organisationsförändringar, bl a gemensamma skolstyrelser i kommunerna, tillkomsten av länsskolnämnd och genomförandet av grundskolan.

ÖFY bestod av ett relativt litet antal arbetsenheter. Ändå löstes en rad komplicerade uppgifter inom det mångskiftande arbetsfältet. Myndigheten blev i bästa mening ett serviceorgan, där ärendena behandlades snabbt, vilket också omvittnades från skilda håll. Närkontakten och den pionjäranda som kännetecknade överstyrelsens samverkan med yrkesutbildningsväsendet var i hög grad frukter av L:s konstruktiva fantasi.

L:s personlighet var lika mångfasetterad som det arbetsfält som blev hans livsintresse. Vid ytlig bekantskap gav han ett intryck av en starkt dominerande, viljestark och strängt målinriktad person. Hans medarbetare fann emellertid att L var en chef som uppmärksamt lyssnade till och beaktade anförda fakta och förslag. Han var en gedigen och rakryggad ledare, som lät resultaten tala. Bakom den tillknäppta ytan fanns vänlighet, omtanke om människor och en lågmäld humor. L har gjort en värdefull och framsynt insats i sv pedagogik.

Författare

Sven Askeberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Redogörelse (ör Tekniska elementarskolans samt Ebersteinska söndags- och aftonskolans nya skolbyggnad jämte kort historik. [Omsl: Tekniska elementarskolan samt Ebersteinska söndags- och aftonskolan 1825–1931.] Norrköping 1931. 67 s, 4 pl. – Arbetsmarknadsfrågor. De arbetslösas inordnande i produktionen. Omskolning ... (TT, årg 71, 1941, Sthlm, 4:o, avd Mekanik, s 45–49). – Kvinnlig arbetskraft för industriell beredskapstjänst (TT, 72, 1942, avd Industriell ekonomi o organisation, s 65–69; även sep 8:o, Ils). – Aktuella arbetskraftsfrågor (TT, 73, 1943, avd Väg- o vattenbyggnadskonst samt Husbyggnadsteknik, nr 13, s 33–37). – Reflexioner kring yrkesutbildningsfrågorna (Hantverk och samhälle. En samling uppsatser tillägnade Stefan Anderson ... 1948, Sthlm 1949, 4:o, s 89–100). – Yrkesundervisning. Industri, hantverk, handel, sjöfart och husligt arbete. Sthlm 1950. 263 s. (Tills med C Söderqvist; [T] Nothin [o B] Petri [utg], Svensk lagsamling .) – Tekniska skolutbildningens förslag till produktionsteknisk gymnasielinje (AfFärsekonomi, årg 28, 1955, Sthlm, 4:o, s 1246, 1248). – [Förutsättningar för att skapa en central organisation för produktivitetsfrämjandet i Sverige, anförande] (Iva, årg 27, 1956, Sthlm, s 72–74). – Jfr Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, 4:o, s 283, 500, 806 f, 934 f, 949, 1114.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 juni 1925, nr 17, 13 sept 1928, nr 19, o 23 dec 1937, nr 68, RA.

Lärarmatr 1934 (1934); SMoK; SvTeknF. – Personlig bekantskap o meddelanden från några av L:s medarb.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Ryno Lundquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9883, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Askeberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9883
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Ryno Lundquist, urn:sbl:9883, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Askeberg), hämtad 2024-04-19.