NORRKÖPINGS LASARETT  (1785 – 1927)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (VALA deposition och andra förkommunala arkiv)
Historik
Upprättad 1987/1992/2001
Norrköpings första, på allmän bekostnad anordnade, lasarett var det s k kurhuset - ett sjukhus huvudsakligen för veneriskt sjuka - som inrättades i kv Vett och Vapen 1785. Antalet vårdplatser (6) befanns dock snart otillräckligt, och efter ett kortvarigt provisorium i kv Oron 1797-1799 flyttades inrättningen sistnämnda år till kv Varvet nr 1, där vårdplatserna 1804 utökades till 12. Efter kort tid fann man det emellertid också här för trångt och osunt, varför slutligen ett helt nytt lasarett uppfördes på samma tomt. Det stod klart 1831 och rymde 55 vårdplatser.
Snart nog blev även detta sjukhus för litet, och 1873 kompletterades det med ett provisoriskt sjukhus på 25 sängar i förutvarande kvinnoarbetshuset i kv Danzig som vid den tiden användes som ett provisoriskt epidemisjukhus för smittkoppor. Det senare provisoriska sjukhuset lades ner 1882. Året innan, alltså 1881, hade lasarettet i kv Varvet ersatts av ett nytt tidsenligt sjukhus på Strömbacken, med 102 vårdplatser. Det utökades sedermera till att omfatta 199 platser.
Förutom lasarettet på Strömbacken uppfördes under 1800-talets senare del flera kompletterande sjukinrättningar. 1888 tillkom således en paviljong för sinnessjuka (den s k dårstugan), 1894 ett barnbördshus och året efter en särskild operationsbyggnad, alla i anslutning till lasarettet. "Dårstugan" revs 1912 för att ge plats för ett tuberkulossjukhus, Trozellisjukhuset, som stod färdigt 1915.
Men staden växte, grannkommunerna Ö Enby och S:t Johannes inkorporerades, och inte heller lasarettet på Strömbacken räckte i längden till. Det nya lasarett, som nu byggdes på Krogaregärdet, var när det togs i drift i februari 1927 landets modernaste och ett av de största. Det inrymde från början fem avdelningar med tillsammans 248 vårdplatser, dessutom en kuranstalt med 56 platser, som disponerades av Kungl Pensionsstyrelsen för reumatiskt sjuka. Genom successiv om- och tillbyggnad har verksamheten senare utökats betydligt, och när landstinget 1967 övertog huvudmannaskapet för stadens sjukvård (som alltsedan 1872 varit en primärkommunal angelägenhet) hade antalet vårdplatser växt till omkring 600.
För ytterligare information om lasarettets historia hänvisas till "Norrköpings lasarett 200 år. Från Curhus till länssjukhus" av norrköpingsläkarna Lars Hallqvist och Hans-Olof Ahnlund (Norrköping 1985, småtryck).
Föreliggande förteckning omfattar endast lasarettsvårdens journaler. Betr lasarettets administration (före 1967, då landstinget tog över) hänvisas i stället till förteckningarna över lasarettsdirektionens arkiv (-1942) resp hälso- och sjukvårdsstyrelsens arkiv (1943-1966). Båda arkiven förvaras i stadsarkivet.
I stadsarkivet förvaras lasarettets arkiv fram till 1927, då lasarettet på Krogaregärdet togs i bruk och ett nytt avdelningssystem infördes. Betr fortsättningen hänvisas till landstingets arkiv.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E010/NSA_1143
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/9aBVY26Qc4cwOXrfwSRJP3
SpråkSvenska
ExtraIDNSA_1143

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter