ESKILSTUNA KOMMUN. STADSBYGGNADSNÄMNDEN. STADSINGENJÖRSKONTORET (1885 – 1996)

Organisation

Kategori

Ej fastställd. Ospecificerad (Kommunal myndighet)

Historik

H I S T O R I K
Eskilstuna stadsarkiv, blå
1 ESKILSTUNA KOMMUN. STADSBYGGNADSNÄMNDEN. STADSINGENJÖRSKONTORET
Översikt
Stadsingenjörskontorets arkiv innehåller information om planering och kartläggning av mark inom nuvarande Eskilstuna kommun, samt dokumentation av fastighetsförrättningar, främst från Torshälla och Eskilstuna stad. Dessutom ingår båda städernas fastighetsregister i arkivet, samt handlingar rörande namnsättning av gator och allmänna platser.
Av särskilt intresse är det stora kartmaterialet, som omfattar äldre lantmäterihandlingar från 1600-talet, fram till det sena 1900-talets stads- och turistkartor. Handlingarna ger en god bild av Torshällas och Eskilstunas tillväxt och utveckling genom seklerna.
Förrättningshandlingarna och fastighetsregistret kan vara av intresse för den som vill veta mer om en viss fastighet, eller de personer som har bott där.
Den första stadsingenjören anställdes 1885 och verksamheten bestod till 1996. Planhandlingar och förrättningshandlingar finns från nästan hela denna period. Planhandlingar som upprättats efter Plan- och bygglagens införande 1987 har dock arkivlagts i plankontorets arkiv.
Nyckelord och klassificering
kartor; samhällsplanering; stadsplanering; stadsingenjör; fastigheter; fastighetsbildning; fältmätning; lantmäteri; ortnamn; kvartersnamn; väg- och gatunamn
F.032 Ny Odgd Oeab Ubci
Ingångar till arkivet
I stadsingenjörens tjänsteinstruktioner finns bra beskrivningar av dennes arbetsuppgifter och ansvarsområden. Instruktionerna finns tryckta i stadsfullmäktiges handlingar, och är i de flesta fall också registrerade i databasen över småtryck.
Stadsingenjörens korrespondens (B1, samt E1) ger en god översikt av förvaltningens administration och samarbetet med andra myndigheter. Tyvärr finns en stor lucka i stadsingenjörens korrespondens mellan 1910 och 1948. I C1:2 finns en systematisk registratur över alla ärenden mellan 1948 och 1993.
Registerserierna D1-D3 kan användas för att överblicka arkivets planakter och förrättningsakter. I D1:1 finns ett samlat kronologiskt register över Torshällas plan- och förrättningshandlingar. I serie D2 finns register över Eskilstunas planhandlingar, och i D3 finns ett flertal register över arkivets förrättningshandlingar.
Den som vill finna information om en viss fastighet kan i första hand använda sig av fastighetsmapparna (Se F6b). I det fall som eftersökningarna kör fast totalt, så kan man alltid kolla med lantmäteriets register för fastighetsinformation. Där finns utförliga uppgifter om alla fastigheter.
Stadsarkivet har lagt upp en databas för att registrera kartor på dokumentnivå. Allt eftersom denna databas byggs upp kommer den att utgöra en bra ingång för den som vill ha information om särskilda fastigheter/områden.
I samband med förteckningsarbetet upprättades två hjälpdokument: en kronologisk översikt av plan- och byggverksamheten i Sverige, samt en ordlista över begrepp och handlingstyper som förekommer i arkivet. Båda finns som bilagor till arkivförteckningen.
Relaterade källor
Stadsingenjörskontoret har i första hand utgjort förvaltningsorgan åt byggnadsnämnderna i Eskilstuna stad och Eskilstuna kommun. I dessa arkiv finns handlingar som rör planläggning och förrättningar. För de delar som gäller Torshälla och landsbygdskommunerna innan kommunsammanläggningen så finns intressant material hos respektive kommuns byggnadsnämnd.
Information om planarbetet finns från 1943 även i plankontorets arkiv. Plankontoret kom alltmer att ta hand om det praktiska arbetet med planerna. Underlaget till planerna 1943-1986, samt rapporter och utredningar inom planområdet finns i plankontorets arkiv. Planer upprättade senare än 1987 är lagda i plankontorets arkiv.
Övergripande planering av kommunens mark är också en kommunledningsfråga. Det kan således finnas material av värde hos drätselkammare och kommunstyrelse, samt i stadsfullmäktiges tryckta handlingar.
Stadsingenjören ansvarade ursprungligen för en stor del av stadens tekniska förvaltning. När byggnadskontoret inrättades fördes de flesta ritningarna över till den nya förvaltningen. Byggnadskontorets verksamheter kom efter den stora kommunsammanläggningen 1971 att kallas för Tekniska Verken. Ritningsarkivet från Byggnadskontoret/Tekniska Verken med föregångare, och efterföljare förvaras hos stadsarkivet under namnet "Tekniska Verkens ritningarkiv" (Skåpen S34 - S49).
Sedan tidigare finns också ett särskilt kart- och ritningsarkiv hos Stadsarkivet. Däri förvaras ritningar och kartor från flera olika arkivbildare, däribland stadsingenjörskontoret. Till kart- och ritningsarkivet finns ett enkelt kortregister.
En del förrättningsakter och kartor är upprättade av det statliga lantmäteriet, eller dess regionala organ (överlantmätaren i Södemanlands län) Det gäller i synnerhet förrättningar på landsbygden. Kopior av handlingarna kan finnas i Stadsingenjörkontorets arkiv som en egen akt, men originalen får eftersökas hos lantmäteriet.
Fram till 1959 skulle i princip alla stadsplaner fastställas av Kungl. Maj:t. (regeringen), och åtminstone två statliga myndigheter har varit inbegripna i stadsplaneprocessen: Civildepartementet [1840-1920], och Kungl. Byggnadsstyrelsen. Stadsplanebyrån (Planbyrån). Båda dessa arkiv finns hos Riksarkivet i Stockholm. Efter 1959 fick istället länsstyrelsen rätt att fastställa stadsplanerna. I deras arkiv finns också material som rör samhällsplanering i allmänhet, och fysisk riksplanering i synnerhet. De äldre delarna av länsstyrelsens arkiv förvaras i Landsarkivet i Uppsala.
Litteraturtips och tidigare forskning
(Titlar märkta med * finns i stadsarkivets bibliotek.)
*Stads- och generalplanering i Eskilstuna: se Gunborg Nyman, Litteratur om Eskilstuna stad, s. 103 f.
*Blomberg, Carl Gustaf, Från lokal improvisation till kunglig geometri, Sörmlandsbygden 1972/73:16-26.) Stadsplaner i Nyköping. Även Eskilstuna och Strängnäs nämns.
*Barbro Julstad, Fastighetsindelning och markanvändning Stockholm 1998
*Lönnqvist, Olov, Sörmlands karta genom fem sekler. Nyköping 1973. 112 s. Ill. (Sörmländska handlingar. 29.)
*Ohlsson, Bror-Erik, Elden är lös! , Sörmlandsbygden 1972/73, 36-45 : ill, tab (tidig stadsplanering för brandskydd i Torshälla och Eskilstuna)
Åström, Kell, Svensk stadsplanering, Stockholm 1967
Historik
År 1886 anställdes ingenjör C.F.B. Virgin från Skogstorp som Eskilstunas första stadsingenjör bland 18 sökande. Instruktion och taxa för stadsingenjörens fastställdes ett år senare. 1886 års instruktion innehöll sannolikt inte några större avvikelser från 1898 års instruktion (se nedan).
1898 fastställdes nya instruktioner för stadsingenjören och dennes nytillkomne kollega, stadsarkitekten. Båda tjänstemännen lydde i första hand under byggnadsnämnden, men utförde även uppgifter åt drätselkammaren och hamndirektionen inom områdena fastighetsförvaltning och väg- och vattenbyggnad.
Stadsingenjören, som skulle ha genomgått tekniskt läroverk, utförde följande uppgifter enligt 1898 års instruktion:
· Fungerade som stadens mätningsman och utförde de mätningar, avvägningar, utstakningar och besiktningar som krävdes av gällande byggnadsstadga och byggnadsordning.
· Vårdade och uppdaterade stadskartor och tomtkartor.
· Förvaltade kommunens fastigheter, gator, vägar, broar, dammar, vatten- och avloppsledningar, samt biträdde hamndirektionen i skötseln av vattenbyggnationer. Upprättade också vissa nybyggnadsritningar och kostnadsförslag för ovanstående objekt.
Någon gång under 1917 inrättades ett särskilt byggnadskontor i Eskilstuna. Där samlades följande verksamhetsområden: vatten- och avloppsverk; gator, vägar och torg; broar och dammar; idrottsanläggningar, grönområden; kommunens fastigheter, samt hamnar och slussar. Allt detta hade tidigare skötts av stadsingenjören på Drätselkammarens uppdrag.
Stadsingenjörkontorets personal utgjordes därefter endast av tre personer: ingenjören själv, en assistent, samt ett ritbiträde. (Stadsingenjören tycks ha haft en god ställning. Hans årslön uppgick till 6000:-, vilket var den högsta i Eskilstuna stad. Som jämförelse kan nämnas att stadsarkitekten tjänade 2220:-, stadsläkaren 4000:-, och borgmästaren 4200:-. Ritbiträdet tjänade 1860:-, vilket dock var att anse som en hyfsad lön - hushållerskan vid stadens sjukhus fick nöja sig med 660 kronor per år.)
Genom lagen om fastighetsbildning i stad år 1917 fick stadsingenjören uttalade lantmäteriuppgifter: såsom staden mätningsman utförde han fastighetsförrättningar och förde fastighetsregister. Kvalifikationerna höjdes: stadsingenjören skulle ha lantmäteriexamen eller examen från KTH, alternativt Chalmers.
Den nya lagstiftningen ställde också nya krav på stadsplaneringen. Stadsingenjören skulle upprätta förslag till utvidgning och reglering av stadsplanen, samt tomtindelningar. Samma år beslutades också att inrätta en särskild tjänst som stadsplaneingenjör vid stadsingenjörskontoret. (Stadsfullmäktiges handlingar 1917 B s. 887.) Tjänsten blev dock inte tillsatt förrän 1943 och kom då att placeras vid stadsarkitektkontoret.
Anledningen till att tjänsten flyttades var att stadsplaneringsuppgifterna fördes över från stadsingenjörskontoret till ett särskilt stadsplanekontor år 1943. Plankontoret placerades under stadsarkitektkontorets förvaltningsområde. Stadens stadsplaneingenjör skulle, på uppdrag av stadsarkitekten, upprätta förslag till stadsplaner och andra planläggningsåtgärder. Formellt sett var det således stadsarkitekten som ansvarade för planförslagen. Han skulle sedan samråda med stadsingenjören.
Stadsingenjörens arbete blev därefter mer renodlat: kontoret kom att jobba främst med mätningar, kartproduktion, fastighetsförrättningar, förande av fastighetsregister, samt vård av stadens kartor och planhandlingar.1943 jobbade 5 personer på kontoret: stadsingenjören, två biträdande ingenjörer, en förste ritare, samt en kartriterska.
Vid den stora kommunsammanläggningen 1971 tillfördes Eskilstuna stads stadsingenjörskontor motsvarande verksamheter från landsbygdskommunerna och Torshälla stad. De arkivhandlingar som stadsingejörskontoret behövde i sitt arbete övertogs från de upphörda kommunerna. Det rörde sig främst om förrättningsakter och planakter med tillhörande kartor.
Från Torshälla levererades flera kartskåp och många hyllmeter förrättningshandlingar. Torshälla tycks inte ha haft något eget stadsingenjörskontor. Planhandlingar och förrättningar har upprättats av olika lantmätare och arkitekter (bl.a. stadsarkitekt Axel Björk) som anlitades mer eller mindre tillfälligt.
På landsbygden bedrev man inte någon omfattande planverksamhet, och den fastighetsrättsliga verksamheten sköttes inom jordregistret av det statliga lantmäteriet. Därför levererades inte särkskilt mycket handlingar från landsbygdskommunerna.
Kommunsammanläggningen torde ha medfört en ökad arbetsbörda för stadsingenjörskontoret. Arbetsstyrkan kom dock inte att öka i nämnvärd omfattning. 1966 arbetade totalt 19 personer på kontoret och 1971 var 22 personer anställda.
1990 slogs stadsingenjörskontoret samman med stadsbyggnadskontoret (planverksamhet mark- och bostadsförsörjning) och stadsarkitektkontoret (byggande). Den nya stora förvaltningen kallades för stadsbyggnadsförvaltningen. Kommunstyrelsen hade det övergripande administrativa ansvaret, men förvaltningen utförde i första hand uppgifter inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Stadsingenjörskontoret blev ett eget kontor inom den nya storförvaltningen.
Kommunstyrelsen i Eskilstuna kommun beslutade år 1996 att inte längre bedriva kommunal fastighetsbildning. Därmed försvann en av stadsingenjörskontorets huvudverksamheter. Fastighetsförrättningarna i kommunen gjordes därefter av det statliga lantmäteriet. Tjänsten som stadsingenjör kom inte att återbesättas. I samband med dessa förändringar bytte stadsingenjörskontoret namn till MBK-kontor: "Mätning, Beräkning, Kartframställning" (senare "Kart & GIS").
Källor: Stadsfullmäktiges handlingar, kommunfullmäktiges handlingar, kommunala budgethandlingar, tjänsteinstruktioner och organisationsplaner.
Bilagor
(bilagor märkta med * finns kopplade till förteckningssystemet Visual Arkiv. Klicka på gemet.)
*1. Anteckningar om handlingstyper och begrepp inom planväsen och fastighetsbildning.
Eskilstuna stadsarkiv 2004
*2. Viktiga årtal för bygg- och planväsendet i Sverige, Eskilstuna Stadsarkiv 2004

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/ESA/ESAKOM2_164
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/ASyxwgUEQQ3BW7C2wTqV72
Språk	Svenska
ExtraID	ESAKOM2_164

Arkivbeskrivning

STADSBYGGNADSNÄMNDEN. STADSINGENJÖRSKONTORET (Eskilstuna stadsarkiv)

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

ESKILSTUNA KOMMUN. STADSBYGGNADSNÄMNDEN. STADSINGENJÖRSKONTORET (1885 – 1996)

Nyheter