Aschberg, Olof  (1887 – 1960)

Person

KategoriPerson (släkt)
Historik
Finansman och bankir. Föddes i Stockholm i en rysk-judisk familj. Farfar till journalisten Robert Aschberg. Gift med Siri Aschberg.

Aschberg fick tidigt skolning i ekonomiska frågor genom att arbeta i affärshus runtom i Europa. Redan som 17-åring arbetade han i London på en glasfirma och fick erfarenhet av affärsverksamhet i såväl Hamburg och Paris.

Några år efter storstrejken 1909 blev Aschberg övertygad av socialistiska idéer och började sympatisera med den växande arbetarrörelsen, bl.a. under inflytande av radikala agitatorer som Hinke Bergegren. Han grundade 1912 AB Nya Banken som riktade sig till arbetarklassen och som i folkmun tolkades AB som "arbetarbanken".

Aschberg sympatiserade med de ryska kommunisternas kamp mot tsarväldet och deras revolutionära idéer. Efter ryska revolutionen 1917 etablerade Aschberg affärskontakter med bolsjevikregimen och idkade handel med Sovjetunionen, något som gjorde honom till en kontroversiell och illa omtyckt person, särskilt i högerkretsar. Han uttryckte öppet socialistiska åsikter och talade kritiskt om kapitalismens förestående fall, något som gjorde honom än mer kontroversiell i affärskretsar. Han blev p.g.a. detta engagemang benämnd som den "röde bankiren".

Aschberg grundade 1921 Ryska handelsbanken i Moskva. Banken avvecklades efter Lenins död, men Aschberg upprätthöll sina kontakter med Sovjet. Han var aktiv med att förhandla fram internationell erkännelse på det ekonomiska planet för den unga sovjetregimen och att förse den med rådgivning angående finansiella frågor. Aschberg fortsatte att arbeta som bankir i Paris från 1926 och bodde stora delar av sitt liv i Frankrike.

Under 30-talet organiserade Aschberg en internationalistisk och republikansk klubb på sitt gods Rue Casimi-Périer utanför Paris som blev en tillflyktsort för flyktingar från Nazityskland. Under mellankrigstiden skapade Aschberg Cercle des Nations, en stiftelse med syfte att befrämja demokrati och fredsarbete.

Aschberg utsattes tidigt för antisemitiska påhopp i pressen och blev en måltavla för propaganda från den svenska extremhögern (se Sjöberg 1934). Strax efter den nazistiska invasionen i Frankrike 1940 fängslades han under falska spionerianklagelser p.g.a. sina vänsteråsikter och sin judiska börd av och satt i franskt koncentrationsläger i fem månader. I utbyte mot en donation av aktier i filmbolaget Pathé till höga politiker inom Vichy-regimen blev han bli frisläppt och tillbringade återstoden av kriget i USA. Efter krigsslutet återvände Aschberg med sin familj till Frankrike.

Olof och Siri Aschberg gjorde 1950 en donation för att starta stiftelsen Institut Hjalmar Branting i Frankrike. Stiftelsen var ett studieförbund som förvaltades av SAP och LO. Det skulle som studieförbund främja internationellt samarbete och svensk-franska kontakter. I donationen ingick bl.a. slottet La Brévière vid Compiègneskogen. Institutet avvecklades 1973.

Aschberg uttalade under kalla kriget ofta sitt stöd för FN, och förespråkade internationellt samarbete. Han uttalade sig om behovet av samförstånd och riskerna för kärnvapenkonflikt.

Det har ännu inte skrivits några biografier om Aschberg men han skrev själv memoarer (se nedan). Forskning om Aschberg tycks vara så gott som frånvarande med undantag för en del publikationer om hans donation av ryska ikoner till Nationalmuseum 1933
PUBLICERADE ARBETEN
Memoarer:
En vandrande jude från Glasbrukargatan (Stockholm 1946)
Återkomst: Memoarer II (Stockholm 1947)
Gästboken: [Memoarer III] (Stockholm 1955)
Gryningen till en ny tid: ur mina memoarer (Stockholm 1961)
KÄLLOR
Karin Sidén, "Den röde bankiren och donationerna av ikoner till Nationalmuseum" i Givandets glädje i konstens värld (Stockholm 2008), s. 61-71
Karl Axel Sjöberg [under pseudonymen Per Granskare], Allmänna sparbanken och Olof Aschberg: En svensk Staviskyaffär (3:e omarbetade upplagan), Stockholm, 1934
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/ARAB/69
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/KYtJrKMYnqkrTY5SQI1xi1
SpråkSvenska
ExtraID69

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter