ROSLAGS-NÄSBY FOLKSKOLA  (1907 – 1961)

H I S T O R I K

Täby kommunarkiv

58 NÄSBY FOLKSKOLA

TIBBLE OCH ÅVA SMÅSKOLOR - NÄSBY FOLKSKOLAS FÖREGÅNGARE

Den första skolan i området kring nuvarande Roslags-Näsby var Tibble småskola, som startade redan 1859. I denna gick de yngsta barnen innan de gick vidare till folkskolan, Centralskolan i Efraimsberg. Under 1870-talet skedde stundtals även undervisning i Ytterby-grind (Ytterystugan), den ännu bevarade byggnaden vid järnvägen i Roslags-Näsby. Lärarinnan i Tibble småskola, Anna Charlotta Strandberg, hade även sin bostad i stugan.

1880 blev barnantalet så stort i södra Täby att småskolan i Tibble inte räckte till. Det var ett tag aktuellt att göra om Ytterby-grind till permanent skolhus, men istället upplät ägaren av Näsby säteri, greve Julius Chronhielm, en byggnad vid Åva gård till församlingen. Byggnaden var en kopia av Ytterbystugan och hade fyra rum, där såväl skolsalar som bostad för lärarinnan inrymdes. Den är dock, liksom småskolan i Tibble, sedan länge riven. Skolan var ett provisorium och det fanns inte tillräckligt med pengar i skolkassan för att göra den speciellt ändamålsenlig. I en inspektionsrapport från 1888 skrev man om byggnaden: "Den ruskiga och trånga lokalen vid Åva utdömes ovillkorligen och måste inom ett år ersättas med ett nytt skolhus." Det skulle dock dröja innan den nya skolbyggnaden stod klar; 1903 förnyades kontraktet om förhyrning av lokalerna i Åva till oktober 1906

NÄSBY FOLKSKOLA - DEN FÖRSTA SKOLBYGGNADEN

Ytterby gårds ägor exploaterades vid 1900-talets början, järnvägen från Stockholm låg klar 1885 och 1901 fick Näsby en station. Allt fler familjer med barn förväntades flytta in till området. Behovet av nya skollokaler var akut, och 1905 började man på allvar diskutera saken.

29 april 1906 fattade kyrkostämman beslut om att en ny skolbyggnad skulle uppföras i Näsby skolområde, på en tomt invid forna Ytterby gård som anvisats av ingenjör Carl Robert Lamm, som förvärvat Näsby slott och säteri 1902. Denne stod även för en donation på 10.000 kronor på vilkor att både små- och folkskola skulle inrättas i skolhuset, och att byggnaden skulle vara färdig till augusti 1907. Skolan låg på den mark där den nuvarande äldre delena av Ytterbyskolan ligger. Ritningarna var ett förslag av skolstyrelseledamoten och riksdagsmannen Kihlberg på Karby, och de var utförda av ingenjören A. Bergman.

Den nya skolan hade två små lägenheter på övervåningen, för två lärare. Valborg Hygrell blev lärarinna i folkskolan (klass 3-6) och Gertrud Nordwall, som tidigare tjänstgjort i småskolan i Arninge, blev lärarinna för småskolan (klass 1-2). Den 2 september 1907 invigdes Näsby folkskola. Den nya skolan utrustades med griffeltavlor, bänkar böcker och skrivmaterial. Härmed kunde Åva småskola läggas ned.

Man praktiserade till att börja med den s.k. B-formen av undervisning som innebar att de äldre barnen hjälpte de yngre. Från 1920 gick man dock över till A-formen, att varje klass läste för sig. Skolan hade ett, lite större, klassrum för folkskoleverksamheten, och ett, litet mindre, för småskolan. Dessutom fanns en slöjdsal/skolkök och en sal där barnen intog sin lunch. Skolan användes även för annat än bara undervisning: Där var föreläsningar, gudstjänster och ett tag uppläts en av skolsalarna till mottagningsrum för distriktsläkaren.

SKOLLOKALERNA RÄCKER INTE TILL

Redan efter några år var dock Näsby skola för liten för alla barn som ville gå där. Dels hade befolkningstillväxten i södra Täby blivit större än väntat, dels ville föräldrarna till barnen i Ensta och Viggbyholm hellre att deras barn gick i Näsby skola än i den avlägsnare belägna Centralskolan. Elevantalet översteg det beräknade och man tvingades att ta slöjdsalen i bruk som vanligt klassrum. Under 1910-talet anställde man flera nya lärare och hade ständiga problem med att lokalerna inte räckte till.

1912 införde man även fortsättningsskola i Näsby skola. Det var omkring tio elever som läste på kvällar och somrar. Efter en tid bestämde man dock att fortsättningsskolan enbart skulle vara en aftonskola. Under våren 1913 inrättade man skollokal i det gamla tingshuset och gästgiveriet, Ensta krog, som man hyrde av Lamm. Dit gick barnen från Ensta, Viggbyholm och Gribbylund, och trycket på Näsby skola lättade ett tag. 1916, samma år som Näsby blev Roslags-Näsby, fick skolan centralvärme och från 1917 blev det tradition att kommunfullmäktige skulle hålla sina sammanträden i skolans lokaler. Samma år fick skolan elektrisk belysning.

DEN ANDRA SKOLBYGGNADEN

Under 1920-talet var behovet av större skollokaler återigen påkallat, och 1922 godtog skolrådet och kyrkostämman en plan som utarbetats av en av skolrådet tillsatt kommité om en ny skolbyggnad. 1924 började man bygga på den nya byggnaden. Ritningarna hade utarbetats av arkitekterna André och Stille. Skolbygget drog ut på tiden, men den 2 september 1926 invigdes skolan samtidigt med den nya skolan i Viggbyholm. Skolan hade fyra skolsalar, slöjdsal, vaktmästarbostad och expedition. Enligt skolreglementen från 1927 och 1928 skulle Roslags-Näsby folkskola uppta barn från "Näsby gård och villasamhälle, Enstalund, Gripsvall, Skarpängen och Tibble". Skolan följde A-formen och omfattade sju årsklasser, där de yngsta tillhörde småskolan. Det bedrevs även forstättningsskola under några sommarmånader. Där fanns dessutom skolläkarmottagning.

DEN TREDJE SKOLBYGGNADEN

I samband med att Viggbyskolan och nya Roslags-Näsby folkskola invigdes kunde Centralskolan och Ensta skola läggas ner. Elevtillströmningen till Roslags-Näsby folkskola ökade dock konstant och man fick undervisa både på för- och eftermiddag. 1938 inreddes även vinden i den nya byggnaden till klassrum. 1939 beslutade folkskolestyrelsen (det kommunala organ som 1932 tagit över skolärendena från församlingens skolråd.) om att riva den äldsta skolbyggnaden och att bygga en nya på dess ställe, samt att uppföra två nya småskolor, i Ella krog och Näsbypark.

I början av 40-talet var platsbristen akut och ett tag bedrev man undervisning i Filadelfia-kapellet, men det övergavs eftersom där var för kallt. Istället upphörde man med gymnastikundervisning och använde gymnastiksalarna som lärosalar. På grund av beredskapstiden dröjde det dock innan klartecken gavs för den nya skolbyggnaden, men våren 1943 fick man till sist byggnadslov. Det blev dock avslag på ansökan om de två småskolorna. Inför höstterminen 1944 stod till sist skolbyggnaden klar att kunna ta emot 292 elever fördelade på elva klasser och nio klassrum. I den nya skolbyggnaden fanns även gymnastiksal, tandklinik, bespisning, slöjdsalar, skolkök och bastu med karbad. I ett skolreglemente från 1945 stadgades att skolan skulle ta emot barn från Näsby samhälle, Näsby slottspark, Näsbypark väster om dåvarande Centralvägen, Sportfältet, Tibble med lägenheter, Åva, Ella-området, Ensta park och Vallabrink. I samband med den bygget av den nya skolbyggnaden hade man byggt om den äldre, från 1926, och bland annat inrett bibliotek i vaktmästarbostaden.

SKOLLOKALERNA RÄCKER INTE TILL - IGEN

1946 startade Slottsparkens småskola (Slottsparksskolan) och antalet småskoleelever minskade tillfälligt. 1947 ökade antalet småskoleelever igen, då Lahäll inkorporerades med Täby och elever som tidigare gått i skolor i Danderyd fördes över till Roslags-Näsby. Men antalet elever fortsatte att stiga och 1950 översteg det 500 stycken och man behövde anställa flera nya lärare. 1951 invigdes till sist Ella småskola (senare Rostockskolan), belägen intill en dansbana, där Rösjöhallen nu ligger. Det minskade något trycket på Näsby folkskol. Från hösten 1953 började man hyra in sig i tillfälliga lokaler; gamla mangårdsbyggnaden på Ella gård, Näsby parkers ungdomsgård vid Djursholmsvägen och Östra banvägen, samt senare på Örnstigen 2, 10 och 23.

ROSLAGS-NÄSBY FOLKSKOLA BLIR YTTERBYSKOLAN

1957 infördes ett extra skolår, och det blev därmed 8-årig folkskola i Täby. Samtidigt som bostadsbyggandet ökade kraftigt i södra delen av kommunen. De provisoriska lokalerna på Örnstigen och Ella gård nyttjades alltjämt, tillika med lokaler i kvarterer Kryssaren i Näsby park. 1959/1960 kom "enhetsskolan" till Täby, alltså den skolform vi har idag, med låg-, mellan- och högstadium. Och därefter frivilliga gymnasiestudier. 563 elever gick i skolan detta läsår, och man utnyttjade även lokaler i anslutning till biblioteket, i kvarteret Höstfibblan. Roslags-Näsby skola blev en låg- och mellanstadieskola. Med den delvis ändrade inriktningen på skolans verksamhet beslöts att den skulle byta namn och den 18 december klubbades det igenom att den hädanefter skulle heta Ytterbyskolan.

Anders Hedman, juli 2007

Källor:

Jarneberg, Eric, Ytterby-Roslags-Näsby - skola och samhälle i Täby (Täby hembygdsförenings skriftserie nr 18, Täby 1984)

Lindström, Sigfrid, "Bidrag till skolväsendets historia", ur Täby socken, bidrag till socknens historia, del I, Hans Olof Ferenius (red.), (Stockholm 1945)