VISBY LASARETT, JOURNALARKIV (1782 – )

Myndighet

Kategori

Kommunal myndighet. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)

Alternativa namn

Gotlands läns lasarett

Historik

1782 års lasarett
År 1782 kan det första lasarettet på Gotland sägas ha inrättats. Kungl. Maj:t hade året före uppdragit åt överhospitalsdirektionen att föranstalta om inrättande av lasarett i alla län. Lasarettet kom att ligga i närheten av Helge Ands ruin på Hospitalstomten där sjukvårdsverksamhet kan beläggas tillbaka till 1290-talet. Byggnaden, där 1782 års lasarett inrymdes, hade uppförts till sysslomannabostad vid mitten av 1700-talet och blev mot århundradets slut disponibel genom att sysslomannen flyttade in i den förutvarande predikantbostaden, ett medeltida hus som fortfarande finns kvar. 1782 års lasarettsbyggnad är numera borta. Hospitalspatienterna hade redan 1736 flyttat över i den huslänga som är sammanbunden med predikantbostaden och som ännu finns kvar. Den äldre hospitalsbyggnaden, ett korsvirkeshus, hade delvis legat på den plats där 1782 års lasarett iordningställdes. Lasarettet och hospitalet stod till en början under Serafimerordensgillets och från 1878 under medicinalstyrelsens tillsyn. Redan från början var utrymmena små (med endast 8 sängplatser) och dessutom torftigt utrustade och man insåg tidigt behovet av en helt ny byggnad.
1830-talets nybyggnad
Längs Norra Kyrkogatan, fortfarande på hospitalets tomt, uppfördes 1832-1838 ett nytt lasarett. Byggnaden förlängdes söderut 1876-1878. I en tid av snabb utveckling på det medicinska området
blev lokalerna snart för små och de sanitära förhållanden blev alltmer svårlösta. Mot seklets slut gjordes planer upp för ett helt nytt lasarett.
1903 års lasarett på Strandåkern
Det nya lasarettet byggdes på Strandåkern norr om ringmuren. Invigningen ägde rum den 10 februari 1903. Lasarettsbyggnaden hade ritats av Axel Kumlien, delvis efter modell av lasarettet i Eksjö. Efter omfattande om- och nybyggnadsverksamhet under 1930-, 1950- och 1960-talen och den stora omdaningen under 1990-talet kvarstår ännu 1903 års byggnad i södra delen av komplexet. Då lasarettet försvann från Norra Kyrkogatan kunde hospitalspatienterna flytta in i det gamla lasarettet och i dessa lokaler kom den psykiatriska vården att bedrivas ända fram till 1937, då det nya psykiatriska sjukhuset i kvarteret Korpen stod färdigt (namnbytet till S:t Olofs Sjukhus skedde redan 1931).
Lasarettets ledning
Lasarettet sorterade 1863-1970 under landstinget. Till 1903 fanns en gemensam direktion utsedd av Kungl. Maj:t för lasarettet, kurhuset och hospitalet. Konstruktionen var en smula oegentlig eftersom hospitalet i motsats till de övriga två inrättningarna var en statlig angelägenhet. Problemet löstes dock med nämnda resultat genom Kungl. Majt:s beslut 1865 med förnyanden 1879 och 1901. Kurhuset skötte vården av de veneriskt sjuka och hade före 1832 legat på Strandgatan i nuvarande Gotlands Fornsals lokaler. Benämningen kurhus skulle enligt 1901 års lasarettsstadga inte längre användas och vården av de veneriskt smittade skulle samordnas med den övriga lasarettsvården. Samordningen hade i Visby skett redan tidigare enligt landstingsbeslut av december 1873. Begreppet kurhus tycks ändå ha använts, om än intermittent, en god bit inpå det nya seklet. I och med det nya lasarettets tillkomst fick det egen direktion utsedd av landstinget. Den med hospitalet gemensamma direktionen upphörde i och med utgången av år 1903 enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 12 augusti detta år.
Den omedelbara ledningen av lasarettets medicinska verksamhet utövades tidigare av lasarettsläkaren och senare, i och med att antalet läkare utökades, av en av dessa med titeln styresman. Direktionens verkställande organ var sysslomannen med i huvudsak kameral inriktning. Ett mycket nära samarbete mellan sysslomannen och styresmannen var en förutsättning för att arbetet skulle löpa smidigt och ibland kan det vara svårt att i de bevarade handlingarna skönja gränsen mellan de båda tjänsteutövarnas kompetensområden.
Den inre organisationen
Vid 1900-talets början var Visby lasarett ett enläkarsjukhus. Visserligen anställdes ganska snart underläkare men sjukhusets karaktär ändrades inte. Liksom under 1800-talet vid Norra Kyrkogatan kom patienterna i huvudsak på remiss från provinialläkarna på kirurgiska indikationer och således för i huvudsak kirurgisk vård.
Först på 1940-talet finner vi ett bredare spektrum av specialiteter. Röntgenläkartjänst tillkom den 1/5 och barnläkartjänst den 1/7 1944. Samma år inrättades en BB-avdelning som dock liksom gynekologin saknade fast anställd specialistläkare och 1949 hamnade inom den kirurgiska specialiteten (specialist-konsulttjänster hade redan tidigare anlitats). Så sent som 1949 separerades kirurgin och intern-medicinen. Något tidigare hade en tjänst för ögonläkare inrättats, 1 aug 1942 som extra läkartjänst och fr o m 1 juni 1946 som lasarettsläkartjänst. Genom en om- och tillbyggnad av poliklinikflygeln mot slutet av 1940-talet erhölls utrymmen för behandling av öron- näsa- halssjukdomar. För denna specialitet fanns sedan i maj 1948 en extra lasarettsläkartjänst som år 1950 ombildades till fast tjänst.
I kvarteret Hackspetten vid Norra Hansegatan öppnade 1952 lasarettets efterbehandlingsklinik, KV, i den envåningsbyggnad där sedan 1944 centraldispensären varit belägen.
De nämnda förhållandena avspeglas i patientjournalbeståndet. Beträffande detta kan även påpekas att en hel del material finns bevarat från lasarettet på Norra Kyrkogatan. Det förvaras på Visby landsarkiv under det att kommunarkivet har journaler från 1900 och framåt änskönt gränsen är något flytande. Från och med 1970 finns på kommunarkivet patientjournaler endast för avlidna patienter.
I det ekonomiska arkivmaterialet märks en utveckling mot mer och mer skattefinansierad ekonomi. Ännu under 1900-talets början spelar patientavgifterna, de s.k. legosängsavgifterna, en stor roll på inkomstsidan. Från 1900 till 1930 hade landstingsanslagets, dvs skattemedlens del av inkomsterna ökat från 27 till 59 procent.
Från 1947 och framåt har lasarettet tidvis haft överenskommelse med de militära sjukhusen vid KA3 i Fårösund och P18 i Visby om vård vid dessa sjukhus av civila patienter. Detta förhållande märks både i de ekonomiska handlingarna och i patientjournalbeståndet.
Uppgifterna har hämtats ur:
Bohrn E, Svahnström G, Helge Ands ruin och hospitalet, serien Sveriges kyrkor.
Bohman, Lennart, Gotlands läns landsting 1863-1962.
Gotlands läns landstings protokoll, kommunarkivet, Visby
Gotlands läns lasaretts årsberättelser, kommunarkivet, Visby.
Gotländskt Arkiv, spridda årgångar. Nordisk Familjebok, 1905 års uppl., artiklar om sjukvården.
Siltberg, Tryggve, Visby landsarkiv PM 76, 1979.
Steffen, Richard, Boken om Gotland II, 1945, kapitlet Den sociala omvårdnaden.
Kommunarkivet, 1994
Bertil Nilsson
1 jan 1967 överfördes psykiatrin från staten till landstinget.

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/I001/RAG_53
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/sLyJTXQdkQVVhaLX5HHg05
Språk	Svenska
ExtraID	RAG_53

Arkivbeskrivning

VISBY LASARETT, JOURNALARKIV (Regionarkivet Gotland)

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

VISBY LASARETT, JOURNALARKIV (1782 – )

Nyheter