Början till det svenska donationskontoret lades av kamreraren Anders Rooth, som år 1693 hade ingått kontrakt med Reduktionsdeputationen om upprättandet av generaljordeböcker över de reducerade donationsgodsen dels i Sverige och dels dess utländska provinser. Den senare delen av uppdraget överlämnades dock, som nämnts, snart till kamreraren i Livländska donationskontoret.
Förutom arbetet med generaljordeböcker (D III a-b) hade kontoret att sköta ännu oavgjorda reduktionsärenden rörande de svenska donationsgodsen och utredningen av hemman, som graverats efter S. Åkermarcks extrakt (donationsbrev utanför riksregistraturet) och pergamentsbrevextrakten (F VII). Mera sporadiskt sysslade kontoret även med andra reduktionsmål såsom med fjärdepartsarbetet 1697 och s.k. 7:nde-punktsbyten 1704-1711. Efter det sista återstående byteskontorets, d.v.s. D. Norbergs kontor, införlivande med det svenska donationskontoret år 1729 tillföll kontoret uppgiften att fullfölja alla ännu oavgjorda byten före 1680 (jfr Byteskontoren).
Svenska donationskontoret uppgick i Köpegodskontoret år 1754 (jfr Köpegodskontoret).
__________________________ 1) A. Munthe, P.M. ang. (Svenska) donationskontoret (1932).
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad
2023-06-02 10:11:46
Svenska donationskontoret 1) 1693-1754
Början till det svenska donationskontoret lades av kamreraren Anders Rooth, som år 1693 hade ingått kontrakt med Reduktionsdeputationen om upprättandet av generaljordeböcker över de reducerade donationsgodsen dels i Sverige och dels dess utländska provinser. Den senare delen av uppdraget överlämnades dock, som nämnts, snart till kamreraren i Livländska donationskontoret.
Förutom arbetet med generaljordeböcker (D III a-b) hade kontoret att sköta ännu oavgjorda reduktionsärenden rörande de svenska donationsgodsen och utredningen av hemman, som graverats efter S. Åkermarcks extrakt (donationsbrev utanför riksregistraturet) och pergamentsbrevextrakten (F VII). Mera sporadiskt sysslade kontoret även med andra reduktionsmål såsom med fjärdepartsarbetet 1697 och s.k. 7:nde-punktsbyten 1704-1711. Efter det sista återstående byteskontorets, d.v.s. D. Norbergs kontor, införlivande med det svenska donationskontoret år 1729 tillföll kontoret uppgiften att fullfölja alla ännu oavgjorda byten före 1680 (jfr Byteskontoren).
Svenska donationskontoret uppgick i Köpegodskontoret år 1754 (jfr Köpegodskontoret).
__________________________ 1) A. Munthe, P.M. ang. (Svenska) donationskontoret (1932).
Serierna buntade. Nummer avser aktnummer. Akterna äro förtecknade i Reduktionsmyndigheternas m.fl. akter. Bilagan A 1. Se även Köpegodskontorets arkiv F VII:1-3.