Fortifikationen

Grunddata

Referenskod SE/KrA/0043 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/3UYwLYqgr4QrJKEmHAVOY2 Omfång 104 Hyllmeter  (-) Datering 1620 – 1943  (Tidsomfång) Arkivinstitution Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Fortifikationen, 1635 – 1937 (Arkivbildare) Alternativa namn: Ingenjörkåren  (1811 – 1867) Alternativa namn: Fortifikationskontoret Kategori: Statlig myndighet

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik Fortifikationen (Ingenjörskåren 1811-1867). År 1635 tillsattes en generalkvartermästare över all fortifkation. Han ställdes under artillerigeneralen men år 1641 fick fortifikationen en mer självständig ställning och bildade en egen kår. Fortifikationen var underställd Krigskollegium utom åren 1681-1719 då den stod direkt under Kungl. Maj:t. Fortifikationens uppgift var att bygga och underhålla rikets land- och kustbefästningar och andra militära byggnader m. m. Till en början omfattades endast Sverige och Finland men från år 1680 även Östersjöprovinserna och från år 1681 de tyska besittningarna. Fortifkationen bestod av generalkvartermästarens expedition (kallat fortifikationenskontoret) samt personal på fästningsorterna samt under krigstid fortifikationsfältstater. År 1721 delades fortifikationsstaten upp i fem brigader och den stralsundska fortifikationsstaten. År 1778 reducerades antalet brigader med en och 1798 upphörde brigadindelningen. Under perioden 1727-1792 stod diverse fästningsbyggnationer bl. a. i Finland och Skåne under annat befäl än fortifkationen. År 1811 uppgick fortifikationen tillsammans med fältmätningskåren i Ingenjörskåren. Denna bestod bl. a. av en fortifikationsbrigad. År 1867 döptes Ingenjörkåren åter till Fortifikationen. Från 1855 tillfördes fortifikationen efter hand sappörkompanier (-bataljon), pontonjärbataljonen, fältsignalkompani och ingenjärtrupper. Fortifikationens (fortifikationskontorets) interna organisation varierade. Vid början av 1700-talet fanns en militär avdelning (=ritkontoret) och två civila avdelningar, kansli och kammarkontor. Under större delan av 1800-talet fanns en chefsexpedition, en majorsexpedition (från 1780-talet till 1870), ett ritkontor och ett arkiv. Fortifikationen upphörde 1937 och delades upp i Fortifikationenskåren, ingenjörstrupperna och signaltrupperna. Allmän anmärkning Uppdelades 1937 i Fortifikationskåren, ingenjörstrupperna och signaltrupperna.

Ämnesord

Ämnesord, sak Minör (Lokalt ämnesord) Pontonjär (Lokalt ämnesord) Sappör (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess Nej

Kontroll

Skapad 1997-12-12 00:00:00 Senast ändrad 2022-11-25 16:13:25

 Arkiv (9 st)

Referenskod Titel Tid Anmärkning   001:H Chefsexpeditionen 1883 – 1924   001:Ö Chefsexpeditionen 1620 – 1941   002:Ö Majorsexpeditionen 1781 – 1870   003:Ö Befästningsavdelningen 1905 – 1938   004:Ö Kassan 1737 – 1915   005:Ö Överkontrollanten vid kasernbyggnadsarbetena inom IV och V fortifikationsområdena och i Gävle 1904 – 1909   006:Ö Supplement 1669 – 1935   007:Ö Gardeskasernernas byggnadskontor Gardeskasernernas byggnadskontor var underordnat Fortifikationen och ägde bestånd ca 1885-1895. Chefen för kontorte var samtidigt Fortifikationens kontrollant vid byggandena av Svea och Andra livgardenas kaserner vid Linnégatan i Stockholm. För att finansiera byggandet sålde kronan mark på Östermalm bl.a. området begränsat av Grev Magnigatan, Storgatan, Narvavägen och Strandvägen, området där Oscarskyrkan nu ligger. Kontorets förste chef, kapten Per Johan Högfelt lyckades få kostnaderna för byggena att underskrida de beräknade.   008:Ö Chefsexpeditionens ritningar