Arkivet skall vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning och i enlighet med den för allmänna handlingar gällande sekretesslagen. Tillstånd för forskning i arkivet lämnas av ägaren och tillstånd för lån av enskilda volymer prövas sedan av landsarkivet. Tryckt skrift vilken tillkommit som resultat av forskningarna skall överlämnas till ägaren.
Gåsevadholm i Tölö socken, Hallands län, inköptes 1754 av Niclas Sahlgren som 1761 instiftade detta fideikommiss för dottern Sara Catharina. Hon var gift med friherre Clas Alströmer och dog barnlös 1818 varefter Gåsevadholm förenades med Koberg.
Gåsevadholms godsarkiv inkom till landsarkivet i Göteborg omkring 1963 för ordnings- och förteckningsarbete, vilket utfördes av arkivarien fil.lic. Torbjörn Fogelberg och i dåvarande omfattning slutfördes 1965. Arbetet på slutförandet kom sedan att vila till 1988, då återstående arkivhandlingar tillvaratogs på Gåsevadholm. Godset med underlydande gårdar har avsatt ett väl tilltaget arkiv, ca 45m. i synnerhet vad gäller räkenskaper och journaler, men även skiftes- och arrendehandlingar är rikligt företrädda. Flera serier är fuktskadade. Utöver det egentliga gårdsarkivet vari finns vissa privata papper - föreligger arkivalier från familjen Silfverschiölds innehav av stadsfastigheter i Göteborg. Dessa fastighetsbolags papper har ordnats som ett särskilt arkiv. Bägge arkiven är öppna för seriös forskning efter tillstånd från friherre Silfverschiöld. Arkivet innehåller, i stora drag, följande: av godskontorets korrespondens finns bara en brevbok från perioden 1755-1777 samt inkomna brev och kopieböcker för tiden 1870-1885, plus mottagna brev 1941-1949. De är till omfånget större. Med undantag av en postbok och några vaktkontrollböcker från 1800-talets slut. Alla dagsverkes- och journaler har ordnats. De ämnesordnade handlingarna har förelegat väl sammanhållna, särskilt de äldre. I många fall har de varit buntade med bilagd innehållsspecifikation. Tidsmässigt omfattar de främst 1700- och 1800-talens senare hälfter samt ca 1930-1960. Av betydelse är främst de äldre handlingar rörande godset vilka daterar sig från 1754-1768 dvs tiden för Niclas Sahlgrens köp av Gåsevadholm med åtföljande nyorganisation till fideikommiss och utvidgning, bl a tillfördes gårdarna Dahl och Älekärr. Handlingar rörande jordinnehav och skifte föreligger över huvud taget i stor omfattning från 1740-talet och framåt, med enstaka jordeböcker etc. bevarade före denna tid. Tidigast från 1687. Laga skiftet såväl som storskiftet har avsatt volymer med lantmäterihandlingar, kart- och delningsbeskrivningar m.m. både för stamgodset och underlydande gårdar och torp. Donationer, avstyckningar och hemmansdelningar utgör ytterligare en värdefull del storgodshistoria. De yngsta papperen av denna kategori utgörs av dokument rörande Fjärås Bräckas avsättning som naturreservat 1968. En serie bland de ämnesordnade handlingarnaomfattar arrendeärenden med synehandlingar, kontrakt, uppbördslängder och villkor. Materialet sträcker sig, utan att vara komplett, från 1770 till 1947. Det ger en bild av hur sent i tiden den stränga arrendelagstiftningen ägde bestånd. Det kan noteras att Gåsevadholms utarrenderade jord omfattade allt från gården Rolfsåker, som var närmast ett gods i sig, till små torp och ensittarlägenheter. Ett så stort godskomplex har självfallet inte varit förskonat från processer. De juridiska handlingarna fyller en egen serie. Här kan följas ett flertal tvistemål rörande äganderätt, inlösen med mera, t ex det på sin tid uppmärksammade Hjelmeskullamålet vilket i etapper avhandlades 1820-1887. Om dikning, vattenreglering och skogsbruk inte fyller många kartonger, så bjuder jordbruket och djurbesättningarna på ett rikt material. Avel av hästar och nötkreatur kan följas genom stamböcker och betäckningsjournaler fr o m ca 1875, med med tonvikt på tiden efter 1920. Mjölkproduktionen återfinns dels i de F-serier vilka innefattar ladugårds- och mjölk/mejerijournaler, och dels under H (provmjölkningsstatistik). Journalserierna under F omfattar dock framförallt journalerna över arbete, dagsverken och spannmål/malning från Gåsevadholm och de större underlydande gårdarna Rolfsåker, Dahl, Duvehed och Kollahed. F-serierna avslutas så med blandat material innefattande lantbruksutställningar, försäkringar, Hallands läns kristidsstyrelse, jakt och fiske etc. Under F har slutligen också ordnats handlingar rörande familjen Sahlgren och Sahlgrenska lasarettinrättningen, daterade 1638-1800. Vad gäller fideikommissets räkenskaper så utgör huvudbokföringen en sånär som på enstaka år obruten svit 1771-1948. Kassaböckerna 1852-1948, och annan bokföring i stort sett samma tid. Underlydande gårdars dagsverkesrapporter är däremot begränsade till ca 1870-1880, medan avlöningslistor bevarats endast från 1840-talet. C O Silfverschiölds privata ekonomiska papper finns i liten utsträckning 1925-1942. Slutligen, under H, har förtecknats veckorapporter och annan statistik från främst de underlydande gårdarna. Pergamentbrev är redovisade i separat förteckning, referenskod: se/gla/14921. Kartor och ritningar har inordnats i landsarkivets Kart- och ritningssamling. Se konceptförteckning i arbetsrum A 5 och databasen KARTIA. Tillgängligt för forskning efter tillstånd av ägaren, friherre Niclas Silfverschiöld.
LITTERATUR: Slott och Herresäten i Sverige. HALLAND BOHUSLÄN BLEKINGE. Malmö 1968
Stiftades år 1761 av direktören i Ostindiska kompaniet Niklas Sahlgren, f 1701, d 1776, och har därefter innehafts: 1771-1818 av dottern, Sara Catharina Sahlgren, f 1748, d 1818, gift Alströmer, 1818-1878 av halvsysterns dotterson, godsägaren friherre Nils August Silfverschiöld, f 1787, d 1878, 1878-1879 av sonen, kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld, f 1827, d 1879, 1879-1892 av sonen, godsägaren friherre Gustaf Otto Nils Silfverschiöld, f 1864, d 1892, 1892-1951 av brodern, överstekammarjunkaren friherre. Otto Baltzar Arvid Silfverschiöld, f 1871, d 1951, 1951-1955 av sonen, ryttmästaren friherre Carl-Otto Nils Henning Silfverschiöld, f 1899, d 1955, och sedan 1955 av sonen, kaptenen friherre Nils-August Otto Carl Niclas Silfverschiöld, f 1934.
Namnet Gåsevadholm anger att ett vad, en passage över vattendraget funnits här. Efterleden -holm tillkom efter det att slottet kringgärdades av vatten och en holme bildades. Gåsevadholm gods är känt sedan 1300-talet då det ägdes av släkten Pik. Senare ägare har varit ätterna Skäckta, Törle, Laxman och Brockklenhus, Podebusk och Makeléer. 1754 inköptes godset av Nicklas Sahlgren, direktör i Ostindiska kompaniet. Han lät år 1757 uppföra den nuvarande huvudbyggnaden och två flyglar i sten. Han sammanförde Gåsevadholm och andra gårdar till två stora fideikommiss. 1. Gåsevadholm och Dal i Fjärås församling, som ärvdes av dottern Sara Catharina gift med friherre Claes Alströmer. 2. Koberg, Stora Alvhem, Hede, Velanda och Livered, som ärvdes av friherre Nils August Silfverschiöld. Efter Sara Catharina Sahlgrens död 1818 ägdes de båda fideikommissen av friherre Nils August Silfverschiöld. Källa: Svenska gods och gårdar del XXII, Uddevalla 1939.
Ordning & struktur
Arkivnr GLA/10972
Privatarkiv C 163: 2
Förteckning 9/94
Förteckning
över
Gåsevadholms fideikommiss arkiv
Allmän anmärkning
Pergamentbrev är redovisade i separat förteckning, referenskod: se/gla/14921. Kartor och ritningar har inordnats i landsarkivets Kart- och ritningssamling. Se konceptförteckning i arbetsrum A 5 och databasen KARTIA Tillgängligt för forskning efter tillstånd av ägaren, friherre Niclas Silfverschiöld. Se nedanstående depositionsavtal. "1988-06-06 Depositionshandling Deposition av Kobergs gods arkiv. Till landsarkivet i Göteborg överlämnas härmed såsom deposition Kobergs godsarkiv omfattande tiden till 1951. Innehavaren av Kobergs fideikomiss, ägaren till Koberg eller huvudmannen i familjen Silfverschiöld äger rätt att återtaga arkivet, när han så önskar. Förvaringen i landsarkivet sker kostnadsfritt. Efter slutgiltigt ordnande och förtecknade av arkivet tillställes ägaren arkivförteckning över beståndet. Eventuell gallring sker efter godkännande av ägaren. Arkivet skall vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning och i enlighet med den för allmänna handlingar gällande sekretesslagen. Tillstånd för forskning i arkivet lämnas av ägaren och tillstånd för lån av enskilda volymer prövas sedan av landsarkivet. Tryckt skrift vilken tillkommit som resultat av forskningarna skall överlämnas till ägaren. Niclas Silfverschiöld Beata Losman landsarkivarie"
Ämnesord
Handlingstyper
Tryck
Ämnesord, sak
Kobergs fideikommiss (Lokalt ämnesord)
Tillgänglighet
Sekretess
Ja
Deposition
Ja
Kontroll
Senast ändrad
2017-06-22 15:03:44
Gåsevadholm i Tölö socken, Hallands län, inköptes 1754 av Niclas Sahlgren som 1761 instiftade detta fideikommiss för dottern Sara Catharina. Hon var gift med friherre Clas Alströmer och dog barnlös 1818 varefter Gåsevadholm förenades med Koberg.
Gåsevadholms godsarkiv inkom till landsarkivet i Göteborg omkring 1963 för ordnings- och förteckningsarbete, vilket utfördes av arkivarien fil.lic. Torbjörn Fogelberg och i dåvarande omfattning slutfördes 1965. Arbetet på slutförandet kom sedan att vila till 1988, då återstående arkivhandlingar tillvaratogs på Gåsevadholm. Godset med underlydande gårdar har avsatt ett väl tilltaget arkiv, ca 45m. i synnerhet vad gäller räkenskaper och journaler, men även skiftes- och arrendehandlingar är rikligt företrädda. Flera serier är fuktskadade. Utöver det egentliga gårdsarkivet vari finns vissa privata papper - föreligger arkivalier från familjen Silfverschiölds innehav av stadsfastigheter i Göteborg. Dessa fastighetsbolags papper har ordnats som ett särskilt arkiv. Bägge arkiven är öppna för seriös forskning efter tillstånd från friherre Silfverschiöld. Arkivet innehåller, i stora drag, följande: av godskontorets korrespondens finns bara en brevbok från perioden 1755-1777 samt inkomna brev och kopieböcker för tiden 1870-1885, plus mottagna brev 1941-1949. De är till omfånget större. Med undantag av en postbok och några vaktkontrollböcker från 1800-talets slut. Alla dagsverkes- och journaler har ordnats. De ämnesordnade handlingarna har förelegat väl sammanhållna, särskilt de äldre. I många fall har de varit buntade med bilagd innehållsspecifikation. Tidsmässigt omfattar de främst 1700- och 1800-talens senare hälfter samt ca 1930-1960. Av betydelse är främst de äldre handlingar rörande godset vilka daterar sig från 1754-1768 dvs tiden för Niclas Sahlgrens köp av Gåsevadholm med åtföljande nyorganisation till fideikommiss och utvidgning, bl a tillfördes gårdarna Dahl och Älekärr. Handlingar rörande jordinnehav och skifte föreligger över huvud taget i stor omfattning från 1740-talet och framåt, med enstaka jordeböcker etc. bevarade före denna tid. Tidigast från 1687. Laga skiftet såväl som storskiftet har avsatt volymer med lantmäterihandlingar, kart- och delningsbeskrivningar m.m. både för stamgodset och underlydande gårdar och torp. Donationer, avstyckningar och hemmansdelningar utgör ytterligare en värdefull del storgodshistoria. De yngsta papperen av denna kategori utgörs av dokument rörande Fjärås Bräckas avsättning som naturreservat 1968. En serie bland de ämnesordnade handlingarnaomfattar arrendeärenden med synehandlingar, kontrakt, uppbördslängder och villkor. Materialet sträcker sig, utan att vara komplett, från 1770 till 1947. Det ger en bild av hur sent i tiden den stränga arrendelagstiftningen ägde bestånd. Det kan noteras att Gåsevadholms utarrenderade jord omfattade allt från gården Rolfsåker, som var närmast ett gods i sig, till små torp och ensittarlägenheter. Ett så stort godskomplex har självfallet inte varit förskonat från processer. De juridiska handlingarna fyller en egen serie. Här kan följas ett flertal tvistemål rörande äganderätt, inlösen med mera, t ex det på sin tid uppmärksammade Hjelmeskullamålet vilket i etapper avhandlades 1820-1887. Om dikning, vattenreglering och skogsbruk inte fyller många kartonger, så bjuder jordbruket och djurbesättningarna på ett rikt material. Avel av hästar och nötkreatur kan följas genom stamböcker och betäckningsjournaler fr o m ca 1875, med med tonvikt på tiden efter 1920. Mjölkproduktionen återfinns dels i de F-serier vilka innefattar ladugårds- och mjölk/mejerijournaler, och dels under H (provmjölkningsstatistik). Journalserierna under F omfattar dock framförallt journalerna över arbete, dagsverken och spannmål/malning från Gåsevadholm och de större underlydande gårdarna Rolfsåker, Dahl, Duvehed och Kollahed. F-serierna avslutas så med blandat material innefattande lantbruksutställningar, försäkringar, Hallands läns kristidsstyrelse, jakt och fiske etc. Under F har slutligen också ordnats handlingar rörande familjen Sahlgren och Sahlgrenska lasarettinrättningen, daterade 1638-1800. Vad gäller fideikommissets räkenskaper så utgör huvudbokföringen en sånär som på enstaka år obruten svit 1771-1948. Kassaböckerna 1852-1948, och annan bokföring i stort sett samma tid. Underlydande gårdars dagsverkesrapporter är däremot begränsade till ca 1870-1880, medan avlöningslistor bevarats endast från 1840-talet. C O Silfverschiölds privata ekonomiska papper finns i liten utsträckning 1925-1942. Slutligen, under H, har förtecknats veckorapporter och annan statistik från främst de underlydande gårdarna. Pergamentbrev är redovisade i separat förteckning, referenskod: se/gla/14921. Kartor och ritningar har inordnats i landsarkivets Kart- och ritningssamling. Se konceptförteckning i arbetsrum A 5 och databasen KARTIA. Tillgängligt för forskning efter tillstånd av ägaren, friherre Niclas Silfverschiöld.
LITTERATUR: Slott och Herresäten i Sverige. HALLAND BOHUSLÄN BLEKINGE. Malmö 1968