Skatter
Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna.
Genom regeringsformen 1634 och landshövdingeinstruktionerna 1635 skapades den länsförvaltning (länsstyrelsen) som bestått i sina huvuddrag fram till modern tid. Landshövdingen skulle bl a se till att staten fick in sina skatter. Efter 1687 delades Länsstyrelsen i två delar – Landskansli och Landskontor. Landskontoret var ansvarigt för ärenden av ekonomisk karaktär och här hamnade skattefrågorna.
Skattelängderna berättar folkets historia. De ger insikt i våra förfäders jordinnehav, hushåll, ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, till och med alkohol- och tobaksbruk.
Kronologisk uppställning:
- Frälse- och rusttjänstlängder 1552–1632 Kammarkollegiet.
- Frälse- och rusttjänstlängder 1632–1680 Rusttjänstkontribution. Längder och räkenskaper. Kammarkollegiet.
- Kammarkollegiet. Kvarnar och sågar. Handlingar från kvarnkommissionen 1697.
- Skaraborgs län
- Södermanlands län (1697 och 1700)
- Älvsborgs län
- Landskaphandlingar 1530–1630 Innehåller räkenskaper från fogdarna i olika härader, på kungliga slott och kungsgårdar, men de innehåller också räkenskaper från städer, fisken och bergsbruk samt olika slag av kyrkliga räkenskaper.
- Älvsborgs lösen 1571 och 1613 Relativt utförliga skattelängder med t.ex. namn på den skattskyldige, antal personer i hushållet, hemvist, lösöre i form av boskap metaller och skattebeloppet.
- Räkenskaper för Jämtland och Härjedalen 1600–1654 Från norska Riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar.
- Länsräkenskaper 1631–1820
- Länsräkenskaper i Finland, Åbo och Björneborgs län med Åland, 1639–1647
- Boskaps- m fl längder 1620–1640.
- Räkenskaper och rannsakningar angående boskaps- m fl skatter 1620–1641
- Jordeböcker ca 1630–1750 Jordeboken redovisade den grundskatt som blev stommen i det svenska skattesystemet från 1500-talet fram till början av 1900-talet då den ersattes av bl.a. fastighetsskatten. Kammararkivet.
- Jordeböcker (revböcker), Gagnefs socken 1800-tal.
- Jordeböcker och andra äldre handlingar av kameral natur 1600-tal. Domkapitlet i Lund.
- Mantals- och kronotaxeringslängder, Stockholms stad 1652–1915
- Mantalslängder 1642–1820
- Silverskatten Silverskatten var en särskild skatt som skulle utgå i silver 1560 för att bekosta Erik XIV friareresa till England.
- Skatter (strödda räkenskaper)
- Taxeringshandlingar, 2:a riksskogstaxeringen Det är främst provyteprotokoll från 1945 (referenskod 349–365) som är skannade.
- Taxeringslängder för inkomst- och förmögenhetsskatt. Skellefteå och Lövångers socken
- Inkomsttaxeringslängder, Skellefteå stad, Kronouppbördskontorets arkiv, 1923–1945
- Inkomstlängder. Häradsskrivarens i Skellefteå fögderi (1946–1966) arkiv
- Taxeringslängder. Göteborgs och Bohus läns länsstyrelse, landskontoret taxeringssektionens arkiv Det är främst volymer från 1952 som är skannade.
- Ålands kronofogdes arkiv
- Östersjöprovinsernas jordrevisionshandlingar Livland, Dorpats krets 1690.
- Codices C, jordeböcker och räkenskaper 1450–1520
- Uppsala domkyrkas jordebok 1376, Codices D
- Vadstena klosters jordebok (den yngre), 1502, Codices D
- Bergsjordeböcker Jordeböcker
- Gabriel Bengtsson Oxenstiernas geometriska jordebok
- Geometriska jordeböcker
Skattelistor, jordeböcker, mantalslängder mm i Länsstyrelsernas landskontors arkiv
Länsstyrelserna upprättades 1635. 1687 delades Länsstyrelserna i två delar; landskansli och landskontor, landskontoret ansvarade för ekonomi och skatt. Materialet från landskontoren består huvudsakligen av olika skattelängder och jordeböcker men här finns också te.x. militära rullor. Detta material finns skannat i sökdatabasen Landskontor och landskansli. Materialet under landskontoren är inte sorterat utan ligger fortlöpande utan mellanrubriker. För att hitta dem måste du skrolla dig igenom materialet under varje Länsstyrelses landskontor.