Huvudman har varit Billerud men har blivit ett herrelöst arkiv. Levnr: 3/79, 20/84, 27/84, 50/84, 73/85. 24 volymer finns i tillägg. Se även Hällefors bruk, Gravendals bruk.
Inledning (äldre form)
Bruksepoken 1729-1897
Vid Fredriksberg fanns 1769 två stångjärnshammare, en plåthammare och en stålsmedja. Samma tid fanns vid Annefors två stångjärnshammare, två spikhamrar, stålsmedja, såg och kvarn. Under Abraham Hülphers tid som disponent, 1770-1798, genomfördes omfattande ny- och ombyggnader. Ny stångjärnsssmedja byggdes 1797 och ny spiksmedja 1835. Under åren 1848-1849 gjordes en omfattande nybyggnation i samband med övergången till lancashiresmide. Tackjärnet kom från Ulriksbergs hytta. Det färdiga stångjärnet transporterades över Sunnansjö till Marnäs (Ludvika). Där övertogs järnet av köpare för vidare transport till Mälaren och Stockholm, som var utskeppningshamn. Efter järnvägens tillkomst 1876 underlättades transporterna betydligt. I samband med att hyttdriften i Ulriksberg upphörde 1876 byggdes en hytta i Annefors. Säfsbruken återförenades 1896 och gick under bolagsnamnet Gravendalsverken fram till 1916 då verken uppgick i Hellefors Bruks AB. Järntillverkningen vid Fredriksbergsverken avvecklades helt under året 1897 och man övergick till skogsförädling.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Upphovsrätt
Ingen upphovsrätt
Deposition
Nej
Språk
Svenska
Kontroll
Senast ändrad
2016-10-19 12:42:08
Bruksepoken 1729-1897
Vid Fredriksberg fanns 1769 två stångjärnshammare, en plåthammare och en stålsmedja. Samma tid fanns vid Annefors två stångjärnshammare, två spikhamrar, stålsmedja, såg och kvarn. Under Abraham Hülphers tid som disponent, 1770-1798, genomfördes omfattande ny- och ombyggnader. Ny stångjärnsssmedja byggdes 1797 och ny spiksmedja 1835. Under åren 1848-1849 gjordes en omfattande nybyggnation i samband med övergången till lancashiresmide. Tackjärnet kom från Ulriksbergs hytta. Det färdiga stångjärnet transporterades över Sunnansjö till Marnäs (Ludvika). Där övertogs järnet av köpare för vidare transport till Mälaren och Stockholm, som var utskeppningshamn. Efter järnvägens tillkomst 1876 underlättades transporterna betydligt. I samband med att hyttdriften i Ulriksberg upphörde 1876 byggdes en hytta i Annefors. Säfsbruken återförenades 1896 och gick under bolagsnamnet Gravendalsverken fram till 1916 då verken uppgick i Hellefors Bruks AB. Järntillverkningen vid Fredriksbergsverken avvecklades helt under året 1897 och man övergick till skogsförädling.
Åren 1753-1758 kallas huvudboken "No 2" och avräkningsboken (för motsv. år) "No 1" År 1759 vänds denna ordning så att huvudboken benämnes "1" och avräkningsboken "2". Volymerna 1-48 är mikrofilmade. Serien inbunden om ej annat anges.