Följande volymer är placerade på Geijersgatan:D IIIa:1-3, D IIIb:1-19, D IIIc:1-4, D IIId:1-12, D IIIe:1-18 och D IIIp:1. Övriga volymer är placerade på Polstjärnegatan.
Inledning (äldre form)
Nya Älvsborgs fästning fungerade som fängelse redan under 1600-talet; det nedlades 1866 (se särskild förteckning). 1869 nedlades den redan krympta flottstationen vid Nya Varvet, och Nya Varvet överlämnades till fångvårdsstyrelsen, som beslutat bygga ett fängelse vid Älvsborgsfjorden (Fredberg, Det gamla Göteborg III s. 746). Centralfängelset å Nya Varvet öppnade fullständigt 1875. Arkivalier finns emellertid från 1870. Fr.o.m. 1895 blev det centralfängelse för män. För kvinnliga fångar fanns f.d. Kronospinnhuset, senare kallat arbets- och straffängelset för kvinnor, som 1895-1909 31/3 var centralfängelset för kvinnor på Stampen (se särskild förteckning). Centralfängelset å Nya Varvet nedlades 1907, då Härlandaanstalten togs i bruk i maj. Vid Nya Varvet fanns också Östra och Västra Kronoarbetsstationerna, dvs tvångsarbetsanstalter för vanartiga eller lösdrivande ungdom (se särskilda förteckningar). Källa: S. Wieselgren, Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, 1895.
Nya Älvsborgs fästning fungerade som fängelse redan under 1600-talet; det nedlades 1866 (se särskild förteckning). 1869 nedlades den redan krympta flottstationen vid Nya Varvet, och Nya Varvet överlämnades till fångvårdsstyrelsen, som beslutat bygga ett fängelse vid Älvsborgsfjorden (Fredberg, Det gamla Göteborg III s. 746). Centralfängelset å Nya Varvet öppnade fullständigt 1875. Arkivalier finns emellertid från 1870. Fr.o.m. 1895 blev det centralfängelse för män. För kvinnliga fångar fanns f.d. Kronospinnhuset, senare kallat arbets- och straffängelset för kvinnor, som 1895-1909 31/3 var centralfängelset för kvinnor på Stampen (se särskild förteckning). Centralfängelset å Nya Varvet nedlades 1907, då Härlandaanstalten togs i bruk i maj. Vid Nya Varvet fanns också Östra och Västra Kronoarbetsstationerna, dvs tvångsarbetsanstalter för vanartiga eller lösdrivande ungdom (se särskilda förteckningar). Källa: S. Wieselgren, Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, 1895.