Sjöfartsbyrån. Navigationsskoleinspektören

Grunddata

Referenskod SE/RA/420132/20/5 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/9JzBq5lDQeZJW0018W43t3 Omfång 31 Hyllmeter  Datering 1864 – 1955 (Tidsomfång) Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): SF band, F-exp/band, Samlingsförteckning (Bd 5) Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg) Arkivbildare/upphov Kommerskollegium (1651) Alternativa namn: Kungl. Kommerskollegium Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Inledning (äldre form) Grunden till den moderna statliga sjöbefälsutbildningen lades år 1841, då navigationsskolor i Stockholm, Göteborg, Gävle, Malmö och Kalmar inrättades. Senare tillkom skolor i Härnösand, Visby och Karlshamn (1842), Västervik (1859) och Strömstad (1881). År 1912 indrogs skolorna i Gävle, Visby, Karlshamn, Västervik och Strömstad, medan skolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand bibehölls, fr o m 1950 under beteckningen "sjöbefälsskolor" (SFS 1950:569). Tillsynen över navigationsskoleväsendet utövades i början av kommerskollegium. 1858 inrättades på kollegiets förslag en tjänst som navigationsskoleinspektör med uppgift, att övervaka undervisningen, förrätta examina resp. meddela examensföreskrifter och inkomma med förslag rörande undervisningen och skolornas organisation (Kungl. brev den 8 jan 1858, SFS 1858:5). År 1877 överflyttades handläggningen av navigationsskoleärendena från kommerskollegium till förvaltningen av sjöärendena, fr o m 1878 marinförvaltningen (Kungl Kungörelse den 8 dec 1876, SFS 1876:54). Omflyttningen innebar, att utbildningsväsendet bröts ut ur den civila sjöfartsförvaltningen. Navigationsskoleinspektörens första instruktioner ingår i reglementena för rikets navigationsskolor, som på denna punkt sammanfattar innehållet i det ovannämnda kungliga brevet av 1858 (3 § i SFS 1866:13, 1877:21, 1890:44). En viktig förändring inträdde år 1912, när i samband med en översyn av befälsförordningen även kraven på sjöbefälsutbildningen skärptes, centralförvaltningens tillsynsfunktion utvidgades och i synnerhet navigationsskoleinspektörens arbetsuppgifter preciserades. Enligt 1912 års navigationsskolereglemente (SFS 1912:55, 5 §) skulle inspektören som förut årligen inspektera skolorna, lämna förslag till läroböcker och delta i examina, men dessutom även granska skolornas läsordningar, utarbeta examensuppgifterna och lämna egna förslag om undervisningens innehåll, kursernas omfång och uppläggning m.m. Instruktionen övertogs 1919 i kommerskollegiets nya verksinstruktion och bibehölls därefter utan större ändring (SFS 1919:891, 30 §, SFS 1921:874 och 1929:222, 29 §). Den 1 januari 1920 blev kommerskollegium ånyo överstyrelse för navigationsskolorna. Navigationsskoleinspektören ingick i kollegiets nya organisation som en relativt fristående befattningshavare vid sjöfartsbyråns administrativa sektion (på samma sätt som skeppsmätningsöverkontrollören, sjötekniske konsulenten och sjöåklagaren). Till hans tidigare arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet lades nu handläggningen av behörigshetsärenden - fr a utfärdandet av behörighetsbevis -, som tidigare hade legat hos kollegiets inrikesbyrå (jfr även inledningen till fartygsregistreringssektionens arkiv). Samtidigt delegerades till honom beslutande- och föredragningsrätten i både utbildnings- och behörighetsfrågor (SFS 1919:891 30 § samt kommerskollegiets protokoll den 2 jan 1920, 5 och 10 §§). Tjänsten berördes inte av kollegiets senare organisationsreformer, men delades 1949 på två befattningshavare, nautiske inspektören och maskintekniske inspektören över navigationsskolorna/sjöbefälsskolorna. 1956 överfördes inspektörerna till sjöfartsstyrelsens juridisk-sociala byrå. Navigationsskoleinspektörens arkivbildning börjar på 1860-talet. Arkivet återspeglar inspektörens hela verkamhet på utbildningsområdet, däremot endast delvis hans handläggning av behörighetsärenden sedan 1920 (dossierplanens B-ärenden). Koncept till utfärdade behörighetsbevis arkiverades nämligen även efter 1920 - liksom tidigare - i anslutning till det officiella fartygsregistret (se fartygsregistreringssektionens arkiv serier E I a t o m E I hc). Helmut Backhaus Litteratur: O Traung (red) Navigationsskolornas historia. Göteborg 1941 J A Almquist, Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulstaten 1651--1910. Stockholm 1912, s 202 ff. Navigationsskolekommitténs betänkande och förslag. Stockholm 1906 (ingår i Riksdagstryck 1911, 2 saml, 2 avd 3 band), s 199 ff, 215 ff Departementalkommitterades betänkanden II:8; Stockholm 1913, s 281 ff, 450 ff

Kontroll

Skapad 1993-09-30 00:00:00 Senast ändrad 2010-05-26 13:37:00

Grunden till den moderna statliga sjöbefälsutbildningen lades år 1841, då navigationsskolor i Stockholm, Göteborg, Gävle, Malmö och Kalmar inrättades. Senare tillkom skolor i Härnösand, Visby och Karlshamn (1842), Västervik (1859) och Strömstad (1881). År 1912 indrogs skolorna i Gävle, Visby, Karlshamn, Västervik och Strömstad, medan skolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand bibehölls, fr o m 1950 under beteckningen "sjöbefälsskolor" (SFS 1950:569). Tillsynen över navigationsskoleväsendet utövades i början av kommerskollegium. 1858 inrättades på kollegiets förslag en tjänst som navigationsskoleinspektör med uppgift, att övervaka undervisningen, förrätta examina resp. meddela examensföreskrifter och inkomma med förslag rörande undervisningen och skolornas organisation (Kungl. brev den 8 jan 1858, SFS 1858:5). År 1877 överflyttades handläggningen av navigationsskoleärendena från kommerskollegium till förvaltningen av sjöärendena, fr o m 1878 marinförvaltningen (Kungl Kungörelse den 8 dec 1876, SFS 1876:54). Omflyttningen innebar, att utbildningsväsendet bröts ut ur den civila sjöfartsförvaltningen. Navigationsskoleinspektörens första instruktioner ingår i reglementena för rikets navigationsskolor, som på denna punkt sammanfattar innehållet i det ovannämnda kungliga brevet av 1858 (3 § i SFS 1866:13, 1877:21, 1890:44). En viktig förändring inträdde år 1912, när i samband med en översyn av befälsförordningen även kraven på sjöbefälsutbildningen skärptes, centralförvaltningens tillsynsfunktion utvidgades och i synnerhet navigationsskoleinspektörens arbetsuppgifter preciserades. Enligt 1912 års navigationsskolereglemente (SFS 1912:55, 5 §) skulle inspektören som förut årligen inspektera skolorna, lämna förslag till läroböcker och delta i examina, men dessutom även granska skolornas läsordningar, utarbeta examensuppgifterna och lämna egna förslag om undervisningens innehåll, kursernas omfång och uppläggning m.m. Instruktionen övertogs 1919 i kommerskollegiets nya verksinstruktion och bibehölls därefter utan större ändring (SFS 1919:891, 30 §, SFS 1921:874 och 1929:222, 29 §). Den 1 januari 1920 blev kommerskollegium ånyo överstyrelse för navigationsskolorna. Navigationsskoleinspektören ingick i kollegiets nya organisation som en relativt fristående befattningshavare vid sjöfartsbyråns administrativa sektion (på samma sätt som skeppsmätningsöverkontrollören, sjötekniske konsulenten och sjöåklagaren). Till hans tidigare arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet lades nu handläggningen av behörigshetsärenden - fr a utfärdandet av behörighetsbevis -, som tidigare hade legat hos kollegiets inrikesbyrå (jfr även inledningen till fartygsregistreringssektionens arkiv). Samtidigt delegerades till honom beslutande- och föredragningsrätten i både utbildnings- och behörighetsfrågor (SFS 1919:891 30 § samt kommerskollegiets protokoll den 2 jan 1920, 5 och 10 §§). Tjänsten berördes inte av kollegiets senare organisationsreformer, men delades 1949 på två befattningshavare, nautiske inspektören och maskintekniske inspektören över navigationsskolorna/sjöbefälsskolorna. 1956 överfördes inspektörerna till sjöfartsstyrelsens juridisk-sociala byrå. Navigationsskoleinspektörens arkivbildning börjar på 1860-talet. Arkivet återspeglar inspektörens hela verkamhet på utbildningsområdet, däremot endast delvis hans handläggning av behörighetsärenden sedan 1920 (dossierplanens B-ärenden). Koncept till utfärdade behörighetsbevis arkiverades nämligen även efter 1920 - liksom tidigare - i anslutning till det officiella fartygsregistret (se fartygsregistreringssektionens arkiv serier E I a t o m E I hc). Helmut Backhaus Litteratur: O Traung (red) Navigationsskolornas historia. Göteborg 1941 J A Almquist, Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulstaten 1651--1910. Stockholm 1912, s 202 ff. Navigationsskolekommitténs betänkande och förslag. Stockholm 1906 (ingår i Riksdagstryck 1911, 2 saml, 2 avd 3 band), s 199 ff, 215 ff Departementalkommitterades betänkanden II:8; Stockholm 1913, s 281 ff, 450 ff

 Serier (42 st)

Referenskod Titel Tid Anmärkning   - Bilaga 1 Dossierplan 1920--1955 Läsesal   A Protokoll - Protokoll ingår i dossierserierna under F Läsesal   B Koncept Serien inbunden. - 1864--1867; Ingår i E I:1   C Diarier Läsesal   C 1 Ingående och utgående diarier (t o m 1912) Serien inbunden. - 1864--1867; Ingår i E I:1   C II Ingående diarier Läsesal   C II a Navigationsskoleinspektörens ingående diarier T o m 1912 se C I. Serien inbunden utom vol. 20 (i kartong). Pärmtitel fr o m 1920: Rotel.   C II ba Nautiske inspektörens ingående diarier För 1950 se C II a. Serien inbunden.   C II bb Register till nautiske inspektörens ingående diarier Register upplagt efter dossierplan (bilaga 1). Serien inbunden.   C II ca Maskintekniske inspektörens ingående diarier Före 1950 se C II a Serien inbuden.   C II cb Register till maskintekniske inspektörens ingående diarier Register upplagt efter dossierplan (bilaga 1). Serien inbunden.   C II d Diarium för dispensärenden - 1918--1920-02-18; Häfte, ingår i C II a:20. Läsesal   C III Utgående diarier (kanslidiarier) T o m 1912 se C I. Diariet är kronologiskt upplagt t o m 1919 och fr o m 1939, systematiskt 1920--1931. Serien inbunden. Pärmtitel fr o m vol. 3: kanslidiarium.   D Liggare Läsesal   D I Register över behörighetsbevis Läsesal   D I a Register över utfärdade behörighetsbevis Register i nummerordning. Innehåller uppgifter om sökandens namn, bevisets art och nummer. Alfabetiska register över behörighetsbevis för däcksbefäl ingår i Fartygsregistreringssektionens arkiv D I b - D I f; för maskinbefäl se D I b och D i c. Alla handlingar rörande behörighetsbevis ingår i Fartygsregistreringssektionens arkiv. Serien inbunden.   D I b Register över maskinistbrev m.m. Alfabetiska register. Koncept till maskinistbreven ingår i Fartygsregistreringssektionens arkiv E I ea, E I eb och E I ec. Serien inbunden. - fr o m 1912; Register över maskinistbrev av 1:a klass (övermaskinistbrev, fr o m 1950: sjöingenjörsbrev). Överfört till sjöfartsstyrelsen. Juridisk-sociala byrån. Maskintekniske överinspektören. - fr o m 1913; Register över maskinistbrev av 2:a klass (fr o m 1953: maskinteknikerbrev). Överfört till sjöfartsstyrelsen. Juridisk-sociala byrån. Maskintekniske överinspektören.   D I c Register över maskinskötarbevis och motorskötarbevis av 1:a klass Koncept till maskinskötarbevis och motorskötarbevis av resp. 1:a klass ingår i Fartygsregistreringssektionens arkiv E I f och E I g. - fr o m 1951; Alfabetiskt register, överfört till Sjöfartsstyrelsen. Juridisk-sociala byrån. Maskintekniske överinspektören. Läsesal   D I d Register över behörighetsbevis enligt SFS 1923/387 (för motorskötare) Koncept till behörighetsbevisen ingår i Fartygsregistreringssektionens arkiv E I hb. Alfabetiskt register. Inbunden.   D II Register över dispenser för inträde i navigationsskolorna Alfabetiskt register. Serien i kartong.   D III Register över dispenser för fartygsbefäl m.m. 1944 – 1949 Alfabetiskt register rörande dispensärenden (enl. dossierplan grupp B V 1 - B V 4). Serien inbunden.   D IV Liggare över anmälningar om mönstring av befäl i vissa fall Liggare med uppgifter om sjömanshus, fartyg och det mönstrade obehöriga befälet. I kartong.   D V Matriklar över navigationsskolornas personal Serien inbunden.   E Inkomna handlingar Läsesal   E I Inkomna handlingar Serien inbunden utom vol. 17 (i kartong)   E II Icke diarieförda skrivelser - 1867--1912; Ingår i C II a:20. Odaterade, 1867--1890 samt skrivelser ang. indragning av navigationsskolorna i Karlshamn, Visby, Västervik, Strömstad 1912 Läsesal   E III Kungl. Maj:ts och marinförvaltningens skrivelser i navigationsskoleärenden (kopior) I kartong.   F Handlingar ordnade efter ämne (dossierer) Läsesal   F I Navigationsskoleinspektörens dossierer 1920--1949 Läsesal   F I a Navigationsskoleinspektörens dossierer N-ärenden Dossierserie enligt dossierplan i bilaga 1. Koncept, inkomna handlingar och vissa protokoll före 1920 se B, E I, E II och F III. Serien i kartong. N.I: Inspektören för navigationsskolorna. Kansli och arkiv.   F I b Navigationsskoleinspektörens dossierer B-ärenden Serien i kartong. Dossierer 1920--1934   F II 1950 års dossierserie Läsesal   F II a Nautiske inspektörens dossierer Dossierserie enligt dossierplan i bilaga 1. Dossierer före 1950 se F I a och F I b. Serien i kartong. N-ärenden (rörande navigationsskolorna och navigationslärarkursen)   F II b Maskintekniske inspektörens dossierer Dossierserie enligt dossierplan i bilaga 1. Dossierer före 1950 se F I a och F I b. Serien i kartong. N-ärenden (rörande sjöbefälsskolorna och navigationslärarkursen)   F III Examens- och betygsprotokoll Protokoll fr o m 1920 tillhör grupp N.VII.4 i dossierplanen (bilaga 1). Vol. 1 bunt, 2-9 inbunden, 10-14 i kartong.   G Navigationsskolornas räkenskaper - 1841--1955; Navigationsskolornas verifikationer ingår i kommerskollegiets huvudarkiv (1841--1876, 1921--1943) resp. i handels- och administrativa byråns arkiv (1944--1955). För vissa år finns reviderade exemplar även i kammararkivet, verks- och inrättningars reviderade räkenskaper (1842, 1870, 1872--1877). Verifikationer från tiden 1877--1920 har sannolikt till stor del utgallrats; vissa årgångar från tiden 1909--1919 finns på krigsarkivet (Reviderade räkenskaper. Marinen). Läsesal   H Statistik Finnes ej Läsesal   J Kartor och Ritningar Finnes ej Läsesal   K Fotografiska avbildningar Finnes ej Läsesal   Ö Övriga handlingar Läsesal   Ö I Undervisningsmaterial Inbunden   Ö II Navigationsskoleinspektören Sven Ulffs papper I kartong.