bild
Arkiv

Älvsborgs lösen 1613


Under Kalmarkriget 1611 ockuperade danskarna Älvsborgs fästning vid nuv. Göteborg. I fredsslutet 1613 bestämdes att Sverige skulle återfå Älvsborg om man inom sex år betalade ett stort krigsskadestånd. Riksdagen beslöt att man skulle ta upp en landsomfattande skatt, som skulle betalas under vart och ett av de sex åren 1613-1618 av hela befolkningen. För uppbörden av skatten, kallad Älvsborgs lösen 1613, tillsattes särskilda kommissarier. Skatten betalades med olika belopp av olika kategorier, en bonde 2 riksdaler, en dräng eller piga 1 riksdaler osv. Endast några få kategorier var befriade från skatt, adelns tjänstefolk och vissa arrendebönder, knektar och ryttare i fält samt personer som var under 15 år och över 70 år.

Längderna är uppdelade på landskap. De områden som på 1610-talet ingick i olika hertigdömen och underhållsområden var särförvaltade och redovisas därför särskilt: hertig Karl Filips hertigdöme, hertig Johans av Östergötland hertigdöme och änkedrottning Kristina den äldres livgeding. Samlingen innehåller också räkenskaper för koppar från Kopparberget som utgjorde en betydande del av betalningen.

Efter det sista årets betalningar gjorde man en uppföljning för att få in resterande skatt. De rannsakningslängder och restlängder som då tillkom 1619-1622 som en sammanfattning av de sex årens längder, ger mer utförliga förklaringar än de vanliga uppbördslängderna. De har notiser om dödsfall, flyttningar, giftermål m.m. och är därför särskilt värdefulla för släktforskning. De finns för Uppland (volym 17), Södermanland (66), Östergötland (76-77), Småland 26, 30-32), Västergötland och Dalsland (38-39, 79), Värmland (70), Närke (67), Västmanland (42-44, 50), Dalarna (50) och Norrland (56-59).

 Serier (4 st)