Varken Reduktionskollegiet eller Reduktionskommissionen hade hunnit definitivt avsluta sitt arbete, då de upplöstes. För fullföljande av det återstående reduktionsarbetet, vilket ansågs vara av litet omfång och i huvudsak "bero på kamrerarnes och deras underhavandes flitiga och noga collationerande och likviderande samt verkställande av det som kan vara generaliter uti ett och annat mål resolverat", tillsatte konungen den 17 december 1687 Reduktionsdeputationen eller såsom det officiella namnet lydde "K. Maj:ts deputerade över det återstående reduktionsverkets avslutande".1)
Uppgiften visade sig vara både vidlyftigare och mera invecklad än vad man antagit och deputationens arbete framskred ytterst långsamt. Det tekniska utrednings- och kollationeringsarbetet, som åsyftades i det citerade kungl. reglementet, fördelades med utgångspunkt dels från reduktionstitlar, dels från geografiska principer mellan åtskilliga i deputationen bildade kamrerarekontor: Bytes-. Fjärdeparts-, Köpegods-, Frälseundersöknings-, Referendarie- samt Svenska och Livländska donationskontoren (se s. 5-12). Vid krigsutbrottet 1700 utfärdades det s.k. eftergiftsplakatet, som innebar ganska betydande lättnader i reduktionen, bl.a. genom avskrivande av fjärdepartsrevisionen m.m., vilket medförde en minskning av deputationens arbetsbörda. Reduktionsdeputationen upplöstes genom ett kungl. brev av den 18 januari 1717, varvid ännu oavslutade reduktionsärenden lades under Kammarkollegiet.
______________________ 1) K. Maj:ts reglemente för deputerade 1687 17/12 i Reduktionsdeputationens arkiv E I:1, fol. 22 ff.
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad
2010-01-20 14:58:07
Reduktionsdeputationen
1687-1717
Varken Reduktionskollegiet eller Reduktionskommissionen hade hunnit definitivt avsluta sitt arbete, då de upplöstes. För fullföljande av det återstående reduktionsarbetet, vilket ansågs vara av litet omfång och i huvudsak "bero på kamrerarnes och deras underhavandes flitiga och noga collationerande och likviderande samt verkställande av det som kan vara generaliter uti ett och annat mål resolverat", tillsatte konungen den 17 december 1687 Reduktionsdeputationen eller såsom det officiella namnet lydde "K. Maj:ts deputerade över det återstående reduktionsverkets avslutande".1)
Uppgiften visade sig vara både vidlyftigare och mera invecklad än vad man antagit och deputationens arbete framskred ytterst långsamt. Det tekniska utrednings- och kollationeringsarbetet, som åsyftades i det citerade kungl. reglementet, fördelades med utgångspunkt dels från reduktionstitlar, dels från geografiska principer mellan åtskilliga i deputationen bildade kamrerarekontor: Bytes-. Fjärdeparts-, Köpegods-, Frälseundersöknings-, Referendarie- samt Svenska och Livländska donationskontoren (se s. 5-12). Vid krigsutbrottet 1700 utfärdades det s.k. eftergiftsplakatet, som innebar ganska betydande lättnader i reduktionen, bl.a. genom avskrivande av fjärdepartsrevisionen m.m., vilket medförde en minskning av deputationens arbetsbörda. Reduktionsdeputationen upplöstes genom ett kungl. brev av den 18 januari 1717, varvid ännu oavslutade reduktionsärenden lades under Kammarkollegiet.
______________________ 1) K. Maj:ts reglemente för deputerade 1687 17/12 i Reduktionsdeputationens arkiv E I:1, fol. 22 ff.