Länskungörelser

Grunddata

Referenskod SE/RA/5494 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/LacNeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 79,3 Hyllmeter  577 Volymer  Datering 1710 – 1917 (Tidsomfång) Villkor Nej Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov [Proveniens ej registrerad]

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Inledning (äldre form) Offentliga kungörelser utgick förr från kungen, länsstyrelser. kommunernas styrelser, tjänstemän och enskilda personer. Kungörelse krävdes ofta som villkor för att ett ärende skulle vinna laga kraft. Kungens hovrätternas och de centrala ämbetsverkens kungörelser trycktes i Svensk författningssamling, länsstyrelsernas i de s.k. länskungörelserna och de meddelanden som det lagligen ålåg offentliga myndigheter eller enskilda personer att publicera i "Post- och inrikes tidningar". Denna typ av kungörelser från myndigheter kallas i och med den nya regeringsformen för Förordning. Historiskt lästes myndigheternas kungörelser upp från predikstolarna. Till följd av detta blev ordet kungörelse i dagligt tal liktydigt med de från predikstolarna upplästa publikationerna. Genom lag från 1 juni 1894 inskränktes uppläsandet från predikstolarna till de fall då det var lagstadgat eller särskilt föreskrevs av kungen eller länsstyrelsen, eller om kyrkostämman medgivit sådan uppläsning (källa:Wikipedia). Det bestånd som levererats till Riksarkivet består framför allt av Länskungörelser från de ursprungliga länen fr.o.m. Stockholm stad t.o.m. Norrbottens län. De är främst samlade i serien B 1 A. Dock är kungörelserna långt ifrån fullständiga utan varierar från län till län. Från vissa län finns kungörelser från 1700-talet, oftast endast från spridda år, och från vissa län har kungörelser från långt in på 1900-talet. Ofta finns även många luckor i årssviterna. De flesta län har dock någorlunda sammanhängande sviter från början av 1800-talet fram till 1900-talets första år. Det är oklart varför Riksarkivet har emottagit detta bestånd som ju uteslutande består av tryckta handlingar. Kanhända avsåg samlingen att utgöra ett komplement till de kungörelser som finns på Kungliga Biblioteket KB. Serien B 1 B har jag kallat supplementserie pga. att det uttryckligen står antecknat utanpå vissa buntar att de innehåller "tripletter" av länskungörelserna. Serien innehåller dock även kungörelser från andra svenska ämbetsverk (myndigheter), Hovet, Riksdagen och de kyrkliga konsistorierna, i något fall även från domstolar. I många fall finns de flesta länskungörelserna från 1900-talet i serie B1B, ibland ligger även landskontorens verifikationer inbundna tillsammans med kungörelserna. Handlingarna är lagda i buntar eller kartonger där inget annat anges. Arninge den 21/11 2018 Tommy Eriksson, 1:e arkivarie

Hänvisningar

Reproducerat Nej

Kontroll

Om postens upprättande Under arbetets gång har det visat sig att de båda serierna skulle ha kunnat sammanförts till en och dubbletter och ev. tripletter kunnat gallras. Detta har jag dock inte tyckt vara mödan värt utan har nöjt mig med att bringa någorlunda ordning i samlingen. Tommy Eriksson Skapad 1995-05-19 00:00:00 Senast ändrad 2018-11-28 09:40:47

Offentliga kungörelser utgick förr från kungen, länsstyrelser. kommunernas styrelser, tjänstemän och enskilda personer. Kungörelse krävdes ofta som villkor för att ett ärende skulle vinna laga kraft. Kungens hovrätternas och de centrala ämbetsverkens kungörelser trycktes i Svensk författningssamling, länsstyrelsernas i de s.k. länskungörelserna och de meddelanden som det lagligen ålåg offentliga myndigheter eller enskilda personer att publicera i "Post- och inrikes tidningar". Denna typ av kungörelser från myndigheter kallas i och med den nya regeringsformen för Förordning. Historiskt lästes myndigheternas kungörelser upp från predikstolarna. Till följd av detta blev ordet kungörelse i dagligt tal liktydigt med de från predikstolarna upplästa publikationerna. Genom lag från 1 juni 1894 inskränktes uppläsandet från predikstolarna till de fall då det var lagstadgat eller särskilt föreskrevs av kungen eller länsstyrelsen, eller om kyrkostämman medgivit sådan uppläsning (källa:Wikipedia). Det bestånd som levererats till Riksarkivet består framför allt av Länskungörelser från de ursprungliga länen fr.o.m. Stockholm stad t.o.m. Norrbottens län. De är främst samlade i serien B 1 A. Dock är kungörelserna långt ifrån fullständiga utan varierar från län till län. Från vissa län finns kungörelser från 1700-talet, oftast endast från spridda år, och från vissa län har kungörelser från långt in på 1900-talet. Ofta finns även många luckor i årssviterna. De flesta län har dock någorlunda sammanhängande sviter från början av 1800-talet fram till 1900-talets första år. Det är oklart varför Riksarkivet har emottagit detta bestånd som ju uteslutande består av tryckta handlingar. Kanhända avsåg samlingen att utgöra ett komplement till de kungörelser som finns på Kungliga Biblioteket KB. Serien B 1 B har jag kallat supplementserie pga. att det uttryckligen står antecknat utanpå vissa buntar att de innehåller "tripletter" av länskungörelserna. Serien innehåller dock även kungörelser från andra svenska ämbetsverk (myndigheter), Hovet, Riksdagen och de kyrkliga konsistorierna, i något fall även från domstolar. I många fall finns de flesta länskungörelserna från 1900-talet i serie B1B, ibland ligger även landskontorens verifikationer inbundna tillsammans med kungörelserna. Handlingarna är lagda i buntar eller kartonger där inget annat anges. Arninge den 21/11 2018 Tommy Eriksson, 1:e arkivarie

 Serier (4 st)

Referenskod Titel Anmärkning   B UTGÅENDE HANDLINGAR Läsesal   B 1 Kungörelser Läsesal   B 1 A Länskungörelser, huvudserie   B 1 B Länskungörelser, supplementserie samt andra kungörelser Serien i buntar eller kartonger där inget annat anges.